- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
493-494

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ritter, Karl - Ritter, August Heinrich - Ritter, August Gottfried - Ritter, Henry - Ritter, August - Ritter, Alexander - Ritter, Moritz - Ritter, Théodore - Ritterbergen. Se Kwen-lun - Rittershaus, Friedrich Emil - Ritthausen, Karl Heinrich Leopold - Rittner, Rudolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämte A. von Humboldt skaparen af den jämförande
geografien. Förut fanns det hufvudsakligen blott
en politisk geografi, som företrädesvis behandlade
stater, statsdelar och städer jämte deras verksamhet;
R. skapade den fysiska geografien. Geografien var,
för att begagna hans uttryck, ett slags fysiologi och
jämförande anatomi af jorden. Denna hans uppfattning
af ämnet kom honom helt naturligt att fästa lika
stor vikt vid den vertikala som vid den horisontala
utvecklingen af jordytan och att egna lika stor
uppmärksamhet åt civilisationens historia samt åt
djur- och växtvärlden, af hvilken civilisationen
rönt inflytande, som åt spörsmål i den rent fysiska
geografien. Börjande sina föreläsningar med inga
eller högst få åhörare, såg han inom några få år
åhörarskaran ökas, och hans föreläsningar räknades
snart bland dem, hvilkas åhörande ansågs höra till
fordringarna på allmänbildning. Efter hans död
utgaf Daniel hans föreläsningar öfver Geschichte
der erdkunde und der entdeckungen
(1861), Allgemeine
erdkunde
(1862; "Läran om jorden", 1863) samt Europa
(1863). Till hans ära ha i Berlin (1860) och i
Leipzig (1861) bildats "Karl-Ritterstiftungen",
geografiska föreningar, med ändamål att befordra
geografien genom understöd åt resor och vetenskapliga
arbeten. Jfr F. Marthe, "Was bedeutet Karl R. für die
geographie?" (1880), samt G. Kramer, "Karl R. Ein
lebensbild" (2 bd, 1864; 2:a uppl. 1876). – Under R:s
namn har utgetts ett "Geographisch-statistisches
lexikon", af hvilket 9:e uppl. (under redaktion af
J. Penzler) utkom 1905 i 2 bd. En svensk bearbetning
("Geografiskt-statistiskt lexikon") utgafs 1858.

Wbg.

Ritter, August Heinrich, tysk filosof, f. 1791
i Zerbst, d. som professor i Göttingen 1869, var
Schleiermachers lärjunge och utgaf en på sin tid
högt skattad framställning af filosofiens historia,
Geschichte der philosophie (12 bd, 1829–53).

Ritter, August Gottfried, tysk organist, f. 1811
i Erfurt, d. 1885 i Magdeburg, elev af Hummel och
Rungenhagen m. fl., blef 1837 organist i Erfurt,
1844 domkyrkoorganist i Merseburg samt 1847 i
Magdeburg. Han var en berömd orgelspelare, gjorde
sig känd genom sin Kunst des orgelspiels (2 bd,
8:e–9:e uppl. 1877), skref sonater, fugor, för-
och efterspel för orgel, pianosonater, manskörer
m. m., deltog i utgifningen af "Orgelarchiv",
"Orgelfreund" och orgeltidningen "Urania" samt
författade Geschichte des orgelspiels im
14.–18. jahrhundert
(2 bd, 1884) och utgaf samlingar
af solosånger ("Odeon", "Armonia", "Arion").

A. L.*

Ritter, Henry, amerikansk-tysk målare, f. 1816 i
Montreal i Canada, d. 1853 i Düsseldorf, kom som ung
till Hamburg och därifrån till Düsseldorf 1836, där
han blef lärjunge till Sohn. Han påverkades dock mest
af Jordan. Hans hufvudsakliga område blef skildringar
ur sjömans- och fiskarlifvet. Typiska alster af
hans konst äro
Frieri i Normandie (1841, museet i Leipzig),
Lotsens drunknade son (1844, Ravenéeska galleriet, Berlin),
Sjökadettens straffpredikan (för tre matroser,
som återkomma försenade från sin landtpermission,
1852, museet i Köln). Hamburgs Kunsthalle eger
Präribrand af R. (1852).
Han utförde äfven raderingar och teckningar för

litografi. Ferd. Fagerlin, gift med R:s dotter,
tog starkt intryck af dennes konst, fast han
aldrig gjorde hans personliga bekantskap.

G–g N.

Ritter, August, tysk ingenjör och teknisk
lärare, f. 1826, blef efter utbildning
vid polytekniska institutet i Hannover samt
omfattande universitetsstudier lärare i mekanik och
maskinbyggnadskonst i Hannover samt 1870 professor
vid tekniska högskolan i Aachen, där han verkade till
1900. R. har på ett framstående sätt bidragit till
utvecklingen af den moderna järnbyggnadstekniken. Han
skref bl. a. Elementare theorie und berechnung
eiserner dach- und brückenkonstruktionen
(1863; 6:e
uppl. 1908) och Lehrbuch der technischen mechanik
(1864; 8:e uppl. 1900).

G. H–r.

Ritter, Alexander, tysk tonsättare, f. 1833 i Narva,
d. 1896 i München, vardt genom umgänge med Bülow och
Liszt en hängifven anhängare af den nytyska riktningen
och komponerade, utom några operor, 6 symfoniska
dikter (bl. a. Olafs hochzeitreigen och Sursum corda),
som höra till det gedignare på sitt område. Han förde
som musiker ett omväxlande lif i Weimar, Stettin,
Dresden, Würzburg och München.

E. F–t.

Ritter, Moritz, tysk historiker, f. 16 jan. 1840,
är i Bonn sedan 1873 professor i historia vid sin
födelsestads universitet. Han har skrifvit bl. a.
Geschichte der deutschen union (2 bd, 1867–73)
och det högt värderade arbetet Deutsche geschichte
im zeitalter des gegenreformation und des dreissigjährigen
kriegs
, I–III (1889–1908). Därjämte har han
utgifvit bl. a. "Briefe und acten zur geschichte
des dreissigjährigen kriegs" (3 bd, 1870–78).

Ritter, Théodore, fransk pianist, f. 1841 nära
Paris, d. 1886 i Paris, hette egentligen Bennet,
men erhöll namnet R. i Tyskland, där han uppfostrades
och åtnjöt Liszts undervisning. På konsertresor i
Tyskland, Sverige, Belgien och England vann han
anseende som utmärkt pianist med stor färdighet och
elegant anslag. Som tonsättare af pianosaker och
större sångverk (Le paradis perdu,
Méphistophélès m. fl.) gjorde han sig
äfven känd, hvaremot hans operor misslyckades.

A. L.*

Ritterbergen. Se Kwen-lun.

Rittershaus, Friedrich Emil, tysk skald, f. 1834 i
Barmen, d. där 1897, utgaf omtyckta diktsamlingar,
Gedichte (1856; 10:e uppl. 1906),
Neue gedichte (1872; 6:e uppl. 1899),
Am Rhein und beim wein (1884; 4:e uppl. 1900),
Aus den sommertagen (1886; 4:e uppl. 1889) m. m.
Se biogr. af L. Schneider (1900).

Ritthausen, Karl Heinrich Leopold, tysk kemist,
f. 1826 i Schlesien, d. 1913 i Berlin, praktisk
landtbrukskemist i Möckern vid Leipzig och i
Saarau i Schlesien, vardt 1858 professor i kemi vid
landtbruksafdelningen af universitetet i Königsberg,
inlade stor förtjänst om växtkemien genom sina
utförliga undersökningar öfver sädesslagens gluten
(se d. o.) och andra växtrikets ägghvitämnen. Af
hans verk må nämnas Die eiweisskörper der
getreidearten, hülsenfrüchte und oelsamen
(1872).

K. A. V–g.

Rittner, Rudolf, österrikisk skådespelare,
f. 1869 i Weissbach, var först anställd i Hannover,
kom 1891 till Berlin, där han till en början vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free