- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
571-572

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodd, sir James Rennell - Roddidrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diplomatbanan och tjänstgjorde vid beskickningarna i
Berlin, Aten, Rom och Paris, var 1893 brittisk
diplomatisk agent i Sansibar och 1894-1901
legationssekreterare i Kairo samt 1901-04
ambassadsekreterare i Rom. R., som 1899 erhållit
knightvärdighet, var 1904-08 envoyé i Stockholm och
är sedan 1908 ambassadör i Rom, på hvilken sistnämnda
post han anses ha i intimt samförstånd med franske
ambassadören Barrère energiskt verkat för Italiens
intervention 1915 på ententesidan i världskriget. R.,
som är en litterärt finbildad man, har utom flera
diktsamlingar skrifvit bl. a. Frederick, crown-prince
and emperor
(1888), The customs and lore of modern
Greece
(1892), Sir Walter Raleigh (1904) och The
princes of Achaia and the chronicles of Morea
(2 bd, 1907).

Roddidrott, rodd för nöjes skull, en af de mest
kroppsutvecklande idrotterna, men på samma gång en
bland de mest ansträngande. Man skiljer på lustrodd,
d. v. s. nöjesrodd utan afsikt att uppdrifva särskild
skicklighet och snabbhet, som idkas i farkoster af
många skilda slag, och kapprodd, som sker efter
bestämda regler i särskildt byggda kapproddbåtar af
gifven typ. Den tidigaste idrottsligt arrangerade
kapprodd man känner stod 1715 mellan flodroddare i
London. Passagerartrafiken öfver Thames uppehölls
då hufvudsakligen med roddbåtar, och flodroddarna
kapprodde i sina vanliga passagerarbåtar. Dessa så att
säga professionella roddtäflingar fortgingo till 1791,
då den första kända amatörroddtäflingen anordnades
på Thames, och sedan dess finnas namnen på segrarna
bevarade. I början af 1800-talet var roddidrotten
i full gång kring London, och roddklubbar funnos
i Eton, Westminster och London. Första kapprodden
mellan Oxford och Cambridge egde rum 1829. Den första
Henley-regattan hölls tio år senare, 1839. Ungefär
vid samma tid vann roddidrotten insteg i Tyskland,
och 1836 stiftades den första tyska roddklubben i
Hamburg af tyskar, som gjort bekantskap med denna
idrott i England. Efter hand har den sedermera
vunnit utbredning öfver så godt som hela världen
och står f. n. högst i Storbritannien, Australien,
Tyskland och Belgien. I Sverige stiftades den första
roddklubben i Uppsala 1878. Kapproddbåtens utveckling
följer noga roddidrottens eller har rättare sagdt
varit ett villkor därför.

Fig. 1. Tvärgenomskärning af en kapproddbåt med utriggade årtullar.

Fig. 2. Inriggade 4-årade kapproddbåtar i täflan.

De första kapprodderna skedde visserligen i vanliga
passagerarbåtar, men ju allmännare kapprodden
idkades, dess mer växte krafvet på lättrodda och
snabba båtar, tills man började bygga sådana,
afsedda uteslutande för kapprodd. 1828 gjordes ett
väldigt framsteg, i det att den utriggade årtullen
uppfanns (se Utriggare). Förut hade
man alltid haft årtullarna på relingen (inriggare),
men därmed var också en viss gräns satt för
sträfvan att göra kapproddbåten smal, ty då
årtullen var placerad på relingen, fordrades en viss
bredd på båten för att åstadkomma den nödiga
häfstången i åran. I den utriggade båten
(se fig. 1) har man lyckats förena de annars så stridiga
faktorerna för en roddbåts snabbhet: minsta möjliga
bredd och tillräcklig häfstång i åran. Den första
utriggade kapproddbåt, som omnämnts, var en enmanstyp,
som uppträdde på Tynefloden i England 1828. Den
hade korta utriggare af trä. De första utriggarna af
järn förekommo på 1830-talet. Den berömde engelske
båtbyggaren Clasper utvecklade idén och byggde 1845
en båt med 8 tum långa utriggare, men från 1856 räknas
den moderna kapproddbåtens tid, då båtbyggaren Mat
Taylor byggde en köllös kapproddbåt, hvars båda sidor,
från relingen till midten, där kölen annars sitter,
utgjordes hvardera af en enda mahognyplanka. Från
detta år daterar sig "den moderna skolan", som på det
hela taget ej undergått nämnvärda förändringar. Det
är blott om årtagets teknik man hyser delade
meningar. De nutida kapproddbåtarna indelas i två
grupper, "inriggade" och "utriggade". Inriggade
båtar (se fig. 2) förekomma egentligen endast
i Skandinavien och Schweiz och betingas af, att
tillgång på vindskyddadt vatten saknas på vissa
orter. S. k. halfutriggade båtar användas endast som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:17 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free