- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
599-600

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roebuck, John Arthur - Roed, Jörgen Pedersen - Roederer, Louis. Champagnefirma - Roederer. 1. Pierre Louis R. - Roederer. 2. Antoine Marie R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

parlamentsbeslut om tillsättande af en
undersökningskommission rörande bristfälligheterna i den
militära förvaltningen, hvarigenom koalitionsministären
Aberdeen störtades, jan. 1855. R. aflägsnade
sig med tiden alltmera från de liberale.
1878 fick han säte i Privy council.
Kj.*

illustration placeholder

Roed [rö>d], Jörgen Pedersen, dansk
målare, f. 13 jan. 1808 i Ringsted, d. 9 aug. 1888
i Köpenhamn, studerade vid akademien och för
Eckersberg och började tidigt måla hvardagliga
motiv från landsbygden och Köpenhamn (Afsked på Toldboden, 1835)
eller arkitektoniska minnesmärken (Roskildes domkyrka vintertid,
senast 1837, konstmuseet). Öfver hufvud taget voro hans tidiga målningar
hans bästa. Med stipendium este han 1837 utomlands, stannade i Italien
till 1842, blef medlem af akademien 1844 och var 1862-87
professor vid modellskolan. - I Italien hade han
med ifver studerat Rafael och gjort förtjänstfulla
kopior af dennes större arbeten - senare kopierade
han Sixtinska madonnan i Dresden (1852).
Han målade italienska folklifsbilder och
arkitekturmotiv, danska landskap och genretaflor
(Skördeflickor hvila sig vid brunnen, Familjelif i ett
fiskläge på Själland
, 1853, konstmuseet), utsikter
af slott och domkyrkor och interiörer från
dylika (flera af Ribe domkyrka) samt porträtt, bland
dessa sin moders (1832), själfporträtt (1829, 1858),
flera kamratporträtt: Küchler (1830) och Küchler
som munk
(1863, Thorvaldsens museum), Bissen
d. ä.
(1845, konstakademien) och Marstrand (1868).
Hans färg, som aldrig varit stark, blef allt
blekare och magrare med åren; det var uteslutande
den gedigna teckningen, som bar upp hans
målningar. Han målade äfven bibliska bilder -
hans största målning är Korsfästelsen (1866) för
Frederiksborgs slottskyrka. Han raderade också,
försökte sig på gamla dagar som skulptör och högg
sin hustrus byst i marmor, gjorde dessutom
ritningar till möbler i antik stil samt var en
mångsidigt bildad och beläst man. Han är bra
representerad i konstmuseet af inemot 20 nummer och i
Hirschsprungska museet af 12, i Thorvaldsens
museum af Romerskt landtfolk utanför en osteria
(1835). - Om R:s dotter Helene Augusta Nyblom
se Nyblom 2. - Hans son, Holger
Peter R
., f. 2 nov. 1846, d. 20 febr. 1874,
studerade vid akademien 1861-66, försökte sig
med Köpenhamnsmotiv och fiskartyper, väckte
1869 mycket uppseende med Scen ur syndafloden,
som förskaffade honom stora guldmedaljen, och
Den förlorade sonen (båda i akademiens ego).
1870-72 vistades han i Paris och Italien. Ämnen
från nordens forntid sysselsatte honom alltsedan
barndomen, men de kommo ej längre än till
teckningar.
G-g N.

Roederer [rödrär], Louis, världsbekant
champagnefirma i Reims. Jfr Champagne.

illustration placeholder

Roederer. 1. Pierre Louis R.,
grefve, fransk politiker och skriftställare, f. 15
febr. 1754 i Metz, d. 17 dec. 1835 i Bois-Roussel,
blef 1780 parlamentsråd i Metz. 1788 utgaf han
en politisk broschyr, Députation aux états-généraux,
uppträdde som medarbetare i flera tidningar
och valdes 1789 till medlem af tredje ståndet i
riksförsamlingen. Varmt hängifven alla praktiska
reformsträfvanden, sysselsatte han sig mest med
landets finansiella och rättsliga omdaning. 1791 blef
han allmän åklagare ("procureur general syndic")
i Parisdepartementet. Ehuru medlem af jakobinklubben,
närmade han sig hofvet efter 20-juniuppträdet 1792. I
lagstiftande församlingen protesterade han skarpt mot
massans väpnade demonstrationer och förmådde konungen
att taga sin tillflykt till församlingen vid upploppet
10 aug. s. å. Hans oförskräckthet väckte kommunens
ovilja och föranledde åtal mot honom af lagstiftande
församlingen. Han var ej medlem af konventet, men
uppträdde offentligt i "Journal de Paris" och
frånkände detsamma rätten att döma konungen. Under
skräckväldet höll han sig undan. 1796 blef han
medlem af Institutet och lärare i politisk ekonomi
vid Écoles centrales. S. å. uppsatte han den ansedda
tidskriften "Journal d’économie publique, de morale
et de législation". Hans sunda moderatism var dock
nära att bringa honom i landsflykt efter statskuppen
18 fructidor, men han räddades af Talleyrand,
främjade sedan verksamt Bonapartes statskupp (18
brumaire) och blef kort efteråt medlem af "conseil
d’état". Som sådan inlade han stora förtjänster genom
sin utomordentliga organisationstalang; bl. a. voro
inrättandet af prefektämbetet och utarbetandet af
mediationsakten för Schweiz hans verk. 1806 blef han
konung Josef Bonapartes finansminister i Neapel, och
endast hans motstånd mot kontinentalsystemet hindrade
hans utnämning till kejsardömets handelsminister. 1809
upphöjdes han i grefligt stånd och fick 1810 högsta
ledningen af storhertigdömet Bergs förvaltning. Under
"hundra dagarna" blef han pär af Frankrike, men
beröfvades af bourbonerna alla sina värdigheter och
lefde sedan helt för litterära och historiska studier
och författarskap. 1832 återfick han pärsvärdigheten
och understödde under julimonarkien varmt konungens
personliga makt. Bland hans arbeten märkas Chronique
de cinquante jours
, en mäktig skildring af Ludvig
XVI:s sista dagar som konung, Mémoire pour servir
å l’histoire de la société polie en France
(1835),
hans förnämsta verk, Louis XII (1820), François I
(1825) och Comédies historiques (3 bd, 1827-30). Hans
Oeuvres complètes utgåfvos af hans son 1853-59 i 8 bd.

2. Antoine Marie R., baron, den föregåendes
son, fransk politiker, f. 14 maj 1782 i



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free