- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
641-642

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rolandssagan - Rolandsskansen - Rolandsstod - Rolandssången. Se Rolandssagan - Rôles d'Oléron. Se Oléron - Rolf, viking. Se Gånge-Rolf - Rolf, pseudonym. Se Lagerborg, R. O. - Rolf Krake

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på Karl den stores tid eller under de följande
århundradena. Det var då, som en skald (möjligen
den i slutet af O nämnde Turoldus) bemäktigade sig
ämnet och däraf formade Rolandssången. Den äldsta
tryckta upplagan af Rolandssången utgafs 1837 af
F. Michel (ny uppl. 1869); den återger, liksom
de följande, nästan uteslutande O-manuskriptet:
F. Genin 1850, L. Clédat 1886 och Gröber 1908;
kritiska upplagor finnas utgifna af Th. Müller
(1851, 1863, 1873), L. Gautier (1872 och senare),
G. Paris ("Extraits", 1887 och senare) och E. Stengel
(1900); O är fotografiskt återgifvet och diplomatiskt
aftryckt af E. Stengel 1878 samt med tydligare
transkription af Gröber 1908. Dikten finns öfversatt
till modern franska af A. d’Avril 1867 (flera uppl.),
L. Gautier och P. de Julleville m. fl.; till tyska
af W. Hertz (1861), E. Müller och Schmilinsky;
till engelska af J. O’Hagan (1880); till svenska
af H. af Schultén (1887), hvarjämte spridda sånger
öfversatts af R. Hertzberg (i "Finsk tidskrift",
1888); till danska af O. P. Ritto (1897). - Litt.:
E. Seelmann, "Bibliographie des altfranzösischen
Rolandsliedes" (1888), L. Gautier, "Bibliographie
des chansons de geste" (1897); M. Geddes, "La
chanson de Roland" (1906). Jfr vidare Kr. Nyrop,
"Den oldfranske heltedigtning" (1883), L. Gautier,
"Les épopées françaises" (III; 2:a uppl. 1889),
Becker, "Grundriss der altfranzösischen literatur", I
(1907), Bédier, "Les légendes épiques" (III, 1912),
samt J. Vising, "Rolandssången" (1898) och Schück,
"Den nya teorien om uppkomsten af chanson de geste"
(1914). J. M.

Rolandsskansen, i Norge, byggdes 1659
af norrmännen till försvar af Halden (Fredrikshald)
och ingick sedermera i Fredriksstens befästnin-
gar. L. W:son M.

Rolandsstod (ty. Roland, Rolandsäule), en
kolossalstod, framställande en riddare i full
rustning med draget, upprätt hållet svärd, hvilken
i många, särskildt nordtyska, städer plägar vara
uppställd på torget och gäller som stadens vårdtecken,
en sinnebild af dess fri- och rättigheter. Namnets
ursprung är ej med full säkerhet utredt. Enligt
Sellos mångåriga undersökningar (senast "Vindiciæ
Rulandi Bremensis", 1904) skulle Rolandarna
urspr. vara bilder af konungar såsom grundare och
beskyddare af städernas doms- och marknadsrätt samt
öfriga friheter. Detta bestrides af Heldmann ("Die
Rolandsbilder Deutschlands in dreihundertjähriger
forschung und nach den quellen", 1904) och af Jostes
("Roland in schimpf und ernst", 1906), enligt hvilka
de från början framställde sagohjälten Roland (se
d. o.), Karl den stores paladin, som för den senare
medeltidens fantasi antagit jättelika mått. De tyska
städernas patricierynglingar plägade offentligen
uppföra scener ur de romantiska sagokretsarna; så
höllos t. ex. i Magdeburg spel med ämnen ur Graalsagan
och Artursagan, senare äfven ur Rolandssagan (se
d. o.), och sistnämnda idrottslekar synas ha bestått
i bl. a. ett slags ringränning med angrepp på en
kolossal träfigur, kallad Roland. Träbilderna ersattes
senare af stenstoder (tidigast i Bremen, 1404; se
fig.), och dessa voro dåmera inga spelfigurer,
utan fingo värdigheten att vara städernas
frihetsvårdtecken. - Vid Rolandsstodens fot egde
också vissa bestraffningar rum. Ännu kvarstå
Rolandsstoder från 1400-talet i Bremen, Halberstadt,
Zerbst, Brandenburg och Quedlinburg; under de
följande århundradena restes dylika i en mängd andra
städer. Omkring en äldre Rolandsstod i Berlin rör
sig handlingen i Leoncavallos opera "Der Roland von
Berlin" (1904).
illustration placeholder

Rolandsstoden i Bremen, den största af alla.
- Äfven i svenska medeltidsstäder
synes ett liknande bruk ha förekommit; så i Skänninge
enligt Olaus Magnus, där bilden kallades Thore
Långe. Den s. k. "Kopparmatte" (se d. o.) i Stockholm
kan anses som en motsvarighet till medeltidens
Rolandsstoder.
Upk.* E. F-t.

Rolandssången. Se Rolandssagan.

Rôles d’Oléron [rål dålerä’], sjör. Se
Oléron.

Rolf, viking. Se Gånge-Rolf.

Rolf, pseudonym. Se Lagerborg, R. O.

Rolf Krake, dansk sagokonung i Lejre, var enligt
sagan son till konung Helge och Yrsa, som Helge äktat
utan att veta, att hon var hans dotter med en moder,
som han våldtagit på ett vikingatåg. R. kallas den
ypperste af fornkonungar och prisas för sin tapperhet
och gifmildhet. Kämpar från hela Norden samlade sig
kring honom, och i denna skara märktes 12 bärsärkar,
bland dem norrmannen Bodvar Bjarke (se d. o.),
dansken Hjalte och svenskarna Svipdag, Beigad och
Hvitserk. Bland R:s härfärder omtalas i synnerhet den
mot konung Adils i Sverige, som äktat hans moder Yrsa,
sedan blodskammen uppdagats, och svikit hans fader
Helge samt tillegnat sig hans kostbarheter. I Uppsala
värjde han sig med sina tolf kämpar för Adils’ många
svekfulla försåt och erhöll sitt binamn "krake" af en
tjänare Vogg, som föreställt sig den ryktbare Rolf
vida ansenligare. På färden från Uppsala förföljdes
R. och hans kämpar öfver Fyrisvall och strödde ut
af det guld, som Yrsa gett R., för att konung Adils’
män skulle hindras genom dess upptagande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free