- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
643-644

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rolf Krake - Rolfsen, Johan Nordahl Brun - Rolfstorp - Rolfsö - Rolfsösund. Se Rolfsö - Rolin-Jacquemyns, Gustave - Roll - Roll, Ferdinand Nicolai - Roll, Alfred Philippe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarför guldet af skalderna kallas Fyrisva11s
säd
eller Rolf Krakes säd (se Fyrisvall och
Sviagris). R. var ännu ung, då han bragtes om lifvet
genom sin syster Skulds svek. Denna var dotter till en
hafsfru och gift med R:s lydkonung Hjorvard. I tre år
undandrogo de sig att betala skatt och utrustade under
tiden en talrik här, hvarpå de nattetid öfverföllo
R., som tillredt ett stort gästabud till systerns
ära. R. stupade med alla sina män utom Vogg, som
därefter tog hämnd på Hjorvard och dräpte honom. I
Beowulf namnes R. Hrodulf och omtalas med anseende
och ännu i vänskap sitta i salen hos sin farbroder
Hrodgar (isl. Hróarr); där sutto ock Hrodgars söner
Hredric (isl. Hrørikr) och Hrodmund, äfven Heoroweard
(isl. Hþrvarðr) nämnes, son af en afliden farbroder
till R. Heorogar. R. kan beräknas ha härskat i första
hälften af 500-talet e. Kr. och har sannolikt,
sedan Hróarr dött, fråntagit hans söner riket,
men slutligen själf fallit i strid mot Hjorvard,
som äfvenledes hade anspråk på tronen. Se A. Olrik,
"Danmarks heltedigtning" I (1903). R:s lefnad är
ämnet för en romantisk saga; hans död besjunges i
"Bjarka-mål" (se d. o.). R. är hjälten i ett sorgespel
af Joh. Ewald och i en hjältedikt af Öhlenschläger.
(B-e.)

Rolfsen, Johan Nordahl Brun, norsk pedagog och
författare, dotterson till biskop J. N. Brun (se
d. o.), f. 12 juni 1848 i Bergen, student 1866,
var någon tid skolman i Kristiania och instruktör
för den nationella scenens elevskola i Bergen,
studerade 1879-81 dramaturgi i Köpenhamn och Wien
och utgaf bl. a. sagokomedien Svein Urædd (1890,
med musik af Ole Olsen). R. bearbetade 1876-85
Topelius’ "Läsning för barn" på norska, redigerade
den förträffliga "Illustreret tidende for börn"
(1885-93) och utgaf bl. a. Dyrebogen (1895; "Ur
djurlifvet i Norden", s. å.). Efter sin återflyttning
till Kristiania i slutet af 1880-talet fullbordade han
sitt hufvudverk, den för modersmålsundervisningen i
Norge epokgörande, af norska konstnärer illustrerade
Læsebog for folkeskolen (riksspråksuppl. i 4 bd,
1892-96"; omarb. till 5 bd 1897), som hittills i sina
riksspråks- och landsmålsupplagor inalles utgått
i 2,150,000 bd. Boken utmärker sig för sitt efter
olika åldersklasser i regel ypperligt afpassade
innehåll, sin friska framställning och framför
allt, ej minst tack vare Moltke Moes medverkan,
sin naturliga, h. o. h. norska språkton. Senare
har R. författat en serie läroböcker i allmän
historia (1904 ff.), redigerat en närmast för
lärare af sedd samling handböcker "Lys over land"
(1908-11) samt planlagt och redigerat det stora
verket "Norge i det 19:e aarh." (äfvensom dess 2:a
uppl. "Norge 1814-1914", utkommet 1913-15). Den
genom R:s initiativ upprättade statsunderstödda
byrån Centralstyret for norske folkeskolers barne- og
ungdomsbiblioteker ledde han till 1915. R. var
äfven flera år ordf. i Norges författarförening.
K. V. H.

Rolfstorp, socken i Hallands län, Himle härad. 5,645
har. 1,083 inv. (1914). Annex till Grimeton,
Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.

Rolfsö, en 82,2 kvkm. stor, brant ö i Maasö härad,
på 71° n. br., n. om Hammerfest i
Finnmarken, Norge, är i s. skild från fastlandet genom
det breda Rolfsösund och från det för sin trådlösa
telegrafstation bekanta Ingö (2.0 kvkm.; 426 inv.) i
n. genom Troldfjordsund. K. V. H.

Rolfsösund. Se Rolfsö.

Rolin-Jacquemyns [rålä^akmä7], Gustave, belgisk
jurist, f. 31 jan. 1835 i Gent, d. 9 jan. 1902
i Bruxelles, vardt juris doktor och advokat samt
1878 ombud för Gent i representantkammaren. 1878-84
var han inrikesminister i Frère-Orbans liberala
ministär. R. deltog 1868 i grundandet af den
folkrättsliga tidskriften "Revue de droit
international" och var 1873 en bland stiftarna
utaf samfundet Institut de droit international (se
d. o.), var två gånger dess ordförande och 1887-92
dess generalsekreterare, 1892 blef han advokat vid
internationella domstolen i Egypten och trädde s. å. i
tjänst hos konungen af Siam. Som premiärminister
i Siam till 1901 inlade R. stor förtjänst om
förvaltningens och rättskipningens omdaning i detta
land efter europeiska förebilder. - R. utgaf under
flera år årsboken "Annuaire de 1’Institut de droit
international" och var från 1874 en bland utgifvarna
af "Revue de droit international et de législation
comparée", till hvilken tidskrift han lämnat många
bidrag. Bland hans öfriga skrifter märkas De la
réforme électorale
(1865) och "Voordrachien over de
grondwet"
(2:a uppl., 2 bd, 1871).

Roll, fr. rôle (egentl, rulle, pappersrulle),
skriftlig uppteckning af allt hvad en skådespelare
har att framsäga i en teaterpjäs; den diktade
person, som en skådespelare har att framställa;
en människas uppträdande och beteende under vissa
förhållanden eller på ett visst verksamhetsområde. Jfr
Karaktärsroll.

Roll, Ferdinand Nicolai, norsk jurist, f. 28
maj 1831 i Trondhjem, juris kandidat 1852,
anställd i justitiedepartementet 1858-70, en
bland stiftarna 17 febr. 1864 af Kristiania
arbeidersamfund, sorenskriver i Romsdalen
1870-88, stortingsrepresentant för Romsdalsstäderna
(Aalesund och Molde) 1877-85 och 1892-94, chef för
justitiedepartementet i E. Stangs första ministär
12 juli 1889-6 mars 1891 och därefter e. o.,
1895-1912 ord. höjesteretsassessor, visade lifligt
intresse för folkupplysning och sociala reformer.
K. V. H.

Roll, Alfred Philippe, fransk målare, f. 1846 i Paris,
studerade vid École des beaux-arts, men mest på egen
hand och gjorde sig bemärkt genom en följd bredt
och kraftigt hållna målningar med mycket olikartade
motiv: Don Juan och Haidee (1874, museet i Avignon),
Halt! (en fransk och en tysk kavallerist i handgemäng,
människor och hästar målade i naturlig storlek i
raskt, lidelsefullt föredrag, 1875, museet i Mayenne),
Öfversvämning (i en by, bondfolk räddar sig i båtar,
i förgrunden en simmande tjur, 1877, museet i Havre),
Silenus’ fest (1879), Grufarbetarnas strejk (skildrad
med nykter saklighet, en typisk realistmålning,
1880, museet i Valenciennes), Nationaldagen l4
juli 1880
(ett infanteriregemente passerar genom
folkmassan på Place de la république, staden Paris’
samling). 1882 följde I Normandie (en betande ko,
kraftigt målad i naturlig storlek och i friluft,
slottet i Fontainebleau),


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free