- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
685-686

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. III. Nyare tidens Rom - Roma, astron. - Roma, socken i Gottlands län - Roma, kloster på Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bland den öfver alla gränser rika litteraturen öfver
våra dagars R. må anföras: Kleinpaul, "R. in wort
und bild", 2 bd (1883); Baracconi, "I rioni di Roma"
(1905); A. de Waal, "Roma sacra" (2:a uppl. 1905);
Gsell-Fels, "R. und die Campagna" (6:e uppl. 1906);
art. Rome i Encyclopædia britannica; Bædekers
handbok "Mittelitalien"; Brunswick, "Rom und
umgebung", 4:e uppl. (1914; i Griebens "Reisefiihrer")
o. s. v. För konsten se J. Burckhardt, "Der cicerone"
(8:e uppl. 1900, 1901, af W. Bode), W. Helbig,
"Führer" (2:a uppl. 1899), W. Amelung (Moderner
cicerone), "Rom" (I, 2; 2:a uppl. 1913). J. C.

Roms befästningar. På vänstra Tiberstranden har man,
som ofvan nämnts, bevarat den gamla aurelianska
muren som ett slags enceinte, under det att på högra
stranden en bastionsbefästning ansluter till det af
nya stadsdelar omgifna citadellet San Angelo. Detta
var emellertid ett alltför otillräckligt skydd mot
anfall af landsatta trupper, hvarför en fortgördel
på 1870-talet påbörjades. 1877 byggdes sålunda på
5-6 km. af stånd från stadens midt forten Monte
Mario, Casal Braschi, Boccea, Aurelia antica,
Bravetta och Portuense på högra samt Appia
antica på vänstra Tiberstranden; 1879 anlades på
sistnämnda strand ytterligare forten Ardeatina,
Casilina, Prenestina, Tiburtina och Pietralata,
hvartill senare kommo forten Ostiense och Autemne
på vänstra samt Trionfale på högra stranden jämte
en del mellanverk. 2-4 km. utanför enceinten och på
2-3 km. inbördes afstånd bilda dessa 15 fort en
omkr. 40 km. vid gördel. Forten, som byggts efter
tyskt mönster, ha hvardera 12-14 kanoners bestyckning
och l-2 kompaniers besättning. På senare tid ha
ytterligare några verk anlagts, bland hvilka ett
byggdes i Val dell’ Inferno och ett i Val Ciorci 1897.
L. W:son M.

Roma, astron., en af småplaneterna.

Roma, socken i Gottlands län, Norra häradet. 2,341
har. 718 inv. (1914). R. bildar med Björke ett
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet. R. var
under medeltiden den förnämsta platsen på Gottlands
landsbygd och har äfven i senare tider haft en
viss betydelse. R. kungsgård, som omfattar en
del af det forna klostrets egor, är öns största
landtegendom (enl. Kammarkollegii bref af 11 juni
1863 5 19/32 mtl, men har sedan genom frånsäljning
minskats, så att den nu utgör endast 35/8 mtl
med en egovidd af 629 har, hvaraf 218 har åker
och ett tax.-v. af 162,000 kr.); den upplåts
efter klostrets sekularisering åt länsherren, som
tidvis hade sin bostad där, och är nu anslagen åt
landshöfdingelöneregleringsfonden. Arrendet utgör
f. n. 4,425 kr. Sedan Gottlands första sockerfabrik
i Björke socken nära R. järnvägsstation anlagts
(1894), skrider samhället raskt framåt. Det står
i direkt järnvägsförbindelse med Visby, Slite,
Klintehamn, Burgsvik och Ronehamn. R. sockerbruk
i Björke socken anlades 1894 och tillhör nu
Svenska sockerfabriks-a.-b., som inom socknen
eger fastigheter tax. till 1,150,900 kr., hvaraf
49,900 kr. på jordbruksfastighet, och i R. socken
annan fastighet tax. till 4,600 kr. 1913-14
afverkades 55,397 ton betor, hvilka gåfvo i
utbyte 8,067 ton råsocker och 1,297,5 ton melass.
Wbg.

Roma, ursprungligen Sancta Maria de
Gutnalia
, kloster på Gottland, beläget omkr. 2
mil s. ö. om Visby i Roma socken. Det tillhörde
cisterciensmunkar och anlades 1164 som dotterkloster
till Nydala i närheten af det tingsställe, där
gotlänningarnas landskapsting hölls. Häraf kommer
namnet Gutnalia, som stundom förvanskats till
Gutvalia, Gudvalla; det utträngdes på 1400-talet af
namnet Roma. Endast jämförelsevis få dokument finnas
i behåll rörande klostrets historia. Dess förste
kände abbot, Petrus, var personlig lärjunge till
Bernhard af Clairvaux. Redan i början af 1200-talet
var klostret betydande; abboten erhöll 1213 uppdrag af
Innocentius III att jämte två prostar på Gottland
afdöma tvister mellan svärdsriddarna i Livland
och dessas vedersakare och anbefalldes 1229 jämte
biskopen i Linköping och prosten i Visby af Gregorius
IX att ombesörja åtskilliga ärenden rörande Finland
(flyttning af finska biskopssätet, förhindrande af
gottländsk handel med ryssarna o. a.). Klostret
förvärfvade stora besittningar på Gottland, i
synnerhet i mellersta delen af ön; på Öland hade det
bl. a. en godskomplex i Högby socken på östkusten
nära öns nordspets. I Estland förvärfvades en stor
domän, hvars hufvudgård var Kolk, omkr. 5 mil ö. om
Reval; grundstommen till dessa besittningar skänktes
till klostret af Valdemar II:s son hertig Knut af
Estland sannolikt redan på 1220-talet, strax efter
Estlands eröfring af danskarna. Bekräftelser på dessa
besittningar med tillhörande privilegier gåfvos af
de danske konungarna 1249, 1259 och 1290. Äfven i
staden Reval egde klostret tomter och hus. Då den
danske höfvitsmannen öfver Estland, Konrad Pren,
pålagt munkarna från R. och ett par andra kloster
en olaglig skatt, ingrep Tyska orden i Livland
till dessas hjälp och åvägabragte ett uppskof,
hvarunder de hunno klaga hos påfven Benedikt
XII; denne befallde Konrad att återkalla gärden
(1341). Kort därefter, vid esternas stora uppror
1343, då adeln och prelaterna i landet kallade Tyska
orden till hjälp, deltog abboten Gobelinus af R. i
uppsättandet af ett för detta ändamål utfärdadt bref;
hans namn står då närmast biskopens af Reval. Dessa
händelser ledde till, att Estland kom under Tyska
orden, som bekräftade klostrets privilegier;
1419 finner man abboten Johannes af R. vädja
till högmästaren i Marienburg emot den livländske
ordensmästarens försök att beskatta klostergodsen,
ölandsbesittningarna voro i fara, då abboten Hans
1491 klagade hos konung Hans: Sten Sture hade
tagit dem i besittning; förmodligen sammanhängde
detta med fejden 1487, då herr Sten tog ön från Ivar
Axelsson (Tott). Klostrets siste abbot hette Johannes
Bohnsack. Denne fick 1519 afstå de estländska godsen
till Kristian II; vederlag skulle erhållas i Skåne,
men detta uteblef säkerligen. (Om Kolks vidare
öden se d. o.) När klostret själft blef indraget,
är ovisst; det var ej senare än 1531. Bohnsack blef
då kyrkoherde i det närbelägna Halla (eller Björke)
och lefde ännu 1547. - Klosterbyggnaderna stodo
på 1500- och 1600-talen tämligen orörda kvar. På
1730-talet hämtade landshöfding Grönhagen från dem
sten till uppbyggandet af den nya manbyggnaden på
den bredvidliggande Roma kungsgård; hvalfven på
klosterkyrkan - en präktig kalkstensbyggnad från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free