- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
821-822

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roon, Albrecht Theodor Emil von - Roorkee - Roos, svensk adlig ätt. Se Tre rosor - Roos af Hjelmsäter, svensk adlig ätt - Roos af Hjelmsäter. 1. Karl Gustaf R. - Roos af Hjelmsäter. 2. Axel Erik R. - Roos af Hjelmsäter. 3. Leonard Henrik R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generalfältmarskalk. 1861-71 var R. äfven sjöminister. Af
hälsoskäl tog han afsked 1873. Hans Denkwürdigkeiten
(bref och anteckningar) utkom i 2 bd 1892 (5:e
uppl. 1905), hans tal i 3 bd 1895-96, en samling bref
af R. till K. T. Perthes 1895. Minnesmärken öfver
R. äro resta i Görlitz och Berlin. Se von Gossler,
"R." (1879; förkortad i 2:a uppl. 1902), och von
Blume, "Kaiser Wilhelm der grosse und. R." (1906)
C. O. N.

Roorkee [rö^kl], Rurki, stad i Brittiska Indien,
distriktet Saharanpur i United provinces, v. om
Gangeskanalen, som där har sina hufvudverkstäder
och gjuteri. 17A,197 inv. (1901). Där ligger Thomason
civil engineering college (1847), en ingenjörskola,
som arbetar i samband med Gangeskanalens ofvannämnda
verkstäder.

Roos [rcös], svensk adlig ätt. Se Tre rosor.

Roos [rws] af Hjelmsäter (säteri ej långt från
Lidköping i Medelplana socken, Västergötland),
svensk adlig ätt. Ätterna R. af Hjelmsäter och R. af
Ervalla
äro två grenar af samma släkt, de norske
Halfthorssönerna, hvars äldste stamfader är känd
1295-1312. Släkten har varit bosatt i Sverige från
midten af 1400-talet och introducerades på riddarhuset
1625. En medlem af densamma, Karl Gustaf (se R. 1),
blef 1705 friherre. Den friherrliga grenen utslocknade
på svärdssidan redan 1765 med hans son Axel Erik (se
R. 2). Adliga ätten R. af Hjelmsäter immatrlkulerades
på finska riddarhuset 1818 och utgick i Finland på
svärdssidan 1832.

1. Karl Gustaf R., friherre, krigare,
f. 25 dec. 1655 i Västergötland, d.
1722 i Åbo, ingick 1674 som volontär i
tysk kejserlig tjänst, där han innan årets
slut befordrades till fänrik, i hvilken egenskap
han deltog i slaget vid Trier 1675 och belägringen
af Philipsburg 1676. R. återvände 1677 till
Sverige, där han utnämndes till sekundlöjtnant
vid riksänkedrottningens lifregemente till häst.
Löjtnant vid gardet 1678, blef han major vid
Skaraborgs
regemente 1686 och öfverstelöjtnant vid generalmajor
Erik Soops regemente i Riga 1696. Efter att ha utmärkt
sig i slaget vid Narva blef han 1701 öfverste för
Närke-Värmlands regemente, hvilket han förde vid Düna,
Klissov och Fraustadt. För sina stora förtjänster
under polska fälttåget blef R. friherre 1705 och
generalmajor af infanteriet 1706. Som sådan förde han
befälet öfver den högra mellersta infanterikolonnen i
slaget vid Poltava, där han blef fången. R. vistades
större delen af fångenskapstiden i Kazan och dog på
hemresan därifrån.

2. Axel Erik R., den föregåendes son, friherre,
krigare, f. 12 aug. 1684 på Årnäs gård,
Västergötland, d. 14 dec. 1765 på Löfås på Dal. Page
hos Karl XII 1700, åtföljde R. konungen under
de närmaste tio krigsåren och deltog härunder
i en mängd krigshändelser, hvarunder han sårades
vid Klissov och Fraustadt. Han utnämndes till
fänrik vid Södermanlands regemente 1704 och blef
1707 löjtnant vid Närke-Värmlands regemente.
Som drabant, hvartill han utnämnts 1708,
åtföljde han konungen till Bender, där han utmärkte
sig med lysande tapperhet i kalabaliken, hvarvid han
räddade konungens lif genom att skydda honom
med sin egen kropp.
Generaladjutant 29 okt. 1713 och samma dag öfverste för Södra
skånska kavalleriet, användes R. under de följande
åren i en del fordrande, hemliga beskickningar. Under
en dylik resa fången hos danskarna (1716), lyckades
han dock undkomma till Skåne och var med vid
Fredrikshald. R. befordrades till generalmajor af
kavalleriet och öfverste för Nylands och Tavastehus’
dragoner 1725 och transporterades l mars 1728 till
Bohus’ dragoner. Under fälttågen sårad 16 gånger,
öfvergaf han den militära banan för att 1740 bli
landshöfding i Älfsborgs län. Han erhöll 1749 afsked
med generallöjtnants titel och landshöfdingelönen
som pension.
illustration placeholder

Om kalabaliken uppsatte R. en utförlig
berättelse (nu i Riksarkivet), som han öfverlämnade
till drottning Ulrika Eleonora (tr. i "Svenska
biblioteket" 1757 och flera ggr sedan, senast 1868). -
"Hans hela lefnad var en kedja af dygd, ära och
hjältebedrifter och hans personlighet en fulländad
typ af karolinernas hjältesläkt." - R. anses ha varit
förebild till hjälten i Tegnérs dikt "Axel".

3. Leonard Henrik R., målare, porträttör, f. 22
dec. 1787 i Värmland, d. 1827 i Syd-Amerika, studerade
vid konstakademien, där han 1815 blef agré och 1817
erhöll resepension, som han innehade till slutet af
1822. Han uppehöll sig under sin vistelse utrikes
hufvudsakligen i Wien, Rom och Dresden. Före resan
hade han gjort sig känd genom porträtt i akvarell:
självporträtt (en face, omkr. 1810, Nationalmuseum) ,
A. Hambré (s. å., konstakademien), Tegnér (i profil,
1816, ett ofta reproduceradt porträtt), sångaren
Du Puy (s. å., i Nationalmuseum).
illustration placeholder

Han målade äfven i
miniatyr (bl. a. ett som dokument intressant porträtt
af Sergel på gamla dagar, 1813, i Konstakademien). I
utlandet kopierade han gamla målningar och lärde
sig äfven porslinsmålning. Efter hemkomsten utförde
han mest porträtt i konturetsning; porträtten, i
profil efter egna teckningar, äro raskt utförda, och
personkaraktären är ofta väl träffad. Han utgaf flera
serier, Porträtter af aflidna riksdagsmän (1823),
Sveriges konungalängd (1824) och Porträttgalleri af
svenske poeter, vältalare och konstnärer
(s. å.). Han
öfverflyttade s. å. till Amerika. Där började han 1825
utge en porträttserie, Les acteurs les plus distingués
des théâtres américains
(endast ett häfte torde ha
utkommit). Hans Strödda anteckningar under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free