Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosa, bot. Törnrosor - Rosa, en serie blandfärger. Jfr Färg, sp. 266 - Rosa, Sisto - Rosa, Salvator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skotten skola utbildas så mycket bättre. Vid
senare beskärningar tillses, att man bibehåller i
synnerhet sådana skott, som uppskjuta från buskens
undre delar, så att man efter hand kan aflägsna
äldre, högre partier af grenar. Till befordrande af
blommornas utveckling kan man äfven vidtaga andra
åtgärder. Om man sålunda på ett tidigt stadium borttar
de blomknoppar, som framkomma nedanför toppknoppen
på ett kraftigt skott, får man visserligen endast en
blomma på skottet, men i stället en så mycket större
och vackrare. Få flera blommor utvecklas på samma
skott, bortplockas alla öfverblommade så tidigt
som möjligt, dels därför att de erbjuda en mindre
tilltalande anblick, dels därför att de åtminstone
hos många rosor kunna utbilda frukter, som förbruka
åtskilligt af den näring, som de senare utslående
rosorna behöfva. Flertalet af de nu vanligast odlade
rosorna uthärdar i sydliga delar af landet åtminstone
måttligt kalla vintrar utan täckning. Oftast täckas
dock buskarna mot vinterns inbrott på ett eller
annat sätt. Härvid upplägges en liten hög med jord
eller ännu hellre sand närmast hvarje planta och
därofvanpå myrstack, tång, löf e. d. samt till sist
granris. Stamrosor nedböjas till marken, där kronan
fasthålles med en stark krok af trä, hvarefter den
täckes på samma sätt, som nyss beskrifvits. På våren
borttages täckmaterialet efter hand. Om användningen
af rosor i trädgårdarna se Rosarium.
Fig. 6. Remontantros, drifven i kruka.
Rosor användas ej sällan som krukväxter (fig. 6). De
kunna odlas inomhus året om, men bästa resultatet
fås, om man, såsom sker i handelsträdgårdar,
på sommaren flyttar ut roskrukorna i det fria och där
vårdar dem på noggrannaste sätt, d. v. s. lagar, att
de få just så mycket vatten de behöfva, gödselvattnar
dem då och då samt i torrt väder spritar vatten öfver
dem kvällar och morgnar. Efter en sådan förkultur
förvaras rosorna på sval plats till jan., febr. eller
mars, då de sättas in till drifning, först vid låg,
sedermera höjd temperatur. De böra härunder få mesta
möjliga ljus och en eller annan gödselvattning. Blomningen kan
beräknas inträffa 10-12 veckor efter drifningens
början. I handelsträdgårdar planteras rosor äfven
fritt i växthus för att där drifvas till blomning.
Rosorna äro icke blott viktiga som prydnadsväxter
i trädgårdarna, utan ha också stor betydelse för
den ekonomiska trädgårdsodlingen inom landet. Man
beräknar, att minst en mill. rosbuskar årligen
förädlas i svenska plantskolor, medan ett minst lika
stort antal torde importeras från Danmark, norra
Tyskland och Holland. Sedan nu gällande tullsats af
5 kr. pr kg. införts på friska afskurna blommor,
har växthusodling af rosor i stor skala börjat
bedrifvas inom landet. Under ett par månaders tid
från midten af december anses drifningen af rosor
dock ej lönande, hvarför sådana under vintern i
allmänhet måste importeras från sydligare länder,
särskildt södra Frankrike. Jfr J. Vising, "Rosen
i forntiden och medeltiden" (i "Nord. tidskr.",
1893), och N. Dahlmark, "Om rosor och rosenodling"
(2:a uppl. 1915).
G. L-m. C. G. D.
Rosa, en serie blandfärger. Jfr Färg, sp. 266.
Rosa [rå-], Sisto, italiensk målare, hette
egentligen Badalocchio, f. 1581 i Parma, d. 1647 i
Bologna, var lärjunge till Annibale Carracci och vän
till Lanfranco. Hans målningar, som finnas i Reggio,
Gualtieri, Parma m. fl. italienska städer, äro hållna
i akademisk stil, hans etsningar söka efterlikna
Lanfrancos. Tillsammans med den sistnämnde raderade
han Rafaels bibliska taflor i Vatikanen (23 blad,
Rom 1607) och sedermera ensam 6 blad efter Correggios
fresker i domen i Parma; vidare etsade han de fyra
evangelisterna efter Rafael, "Amor och Pan" efter
Agostino Carracci m. m.
Rosa [rå-], Salvator, italiensk målare
och skald, f. 1615 i byn Arenella nära Neapel,
d. 1673 i Rom, fick klassisk bildning i Seminario
della congregazione Somasco, förde sedan ett
äfventyrligt lif, var improvisatör och gatmusiker,
säges ha åtföljt ett röfvarband en tid, började måla,
studerade naturen under ströftåg i bergstrakterna,
försökte sig med små landskap med lämpligt staffage
och lär ha varit lärjunge af Ribera och därefter af
Falcone, som målade bataljtaflor, ett område, som
R. upptog. Han gjorde sig känd som målare i Neapel
och sedan i Rom, där han från 1639 var en bemärkt
personlighet. En glad sällskapsbroder, musiker och
fruktad satirisk diktare, som han var, samlade han
omkring sig konstnärer och lärde. Likaså i Florens,
dit han 1649 kallades till storhertigens hof. Till
Rom återkom han 1632, förblef sedan bosatt där,
hade eget hus på Monte Pincio och var en medelpunkt
i stadens intelligenta och konstnärliga kretsar. –
Hans verksamhet som målare var ytterst rik och
mångsidig. Mest ursprunglig och nyskapande är han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
