- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
867-868

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosen. 6. Johan Georg Otto von R. - Rosen. 7. Erik Karl Gustaf Bloomfield von R. - Rosen. 1. Reinhold von R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Florens) målades 1877, den monumentala framställningen
af A. E. Nordenskiöld i polarisen, 1886
(Nationalmuseum). Bland de märkligaste af R:s många
öfriga porträtt äro general S. Lagerberg (1880, Göta
lifgardes kasern), general O. Björnstjerna (s. å.),
generaldirektör Troilius (1881, Järnvägsstyrelsen),
Jean Bolinder (1883, Bolinders mek. verkstad),
fabrikör Almgren (s. å.), professor P. Malmsten
(1884), frih. af Ugglas (1889), målaren G. Palm
(1890; fig. 5), kanslirådet F. Sander (1894, båda i
Konstakademien), Pontus Wikner (1896, måladt flera
år efter Wikners död, Göteborgs nation, Uppsala) och
Gustaf Cederström (1915, i Konstakademien). En kopia
efter Velasquez porträtt af infanten Balthasar Carlos
till fots, utförd i Madrid 1880 och ommålad där 1902,
eges af Nationalmuseum, en pastell Änkans skärf (1899)
af galleriet i Helsingfors. I skulptur har R. utfört
faderns byst och ett medaljongporträtt af sin moder
(på de bådas monument, flottans begrafningsplats
på Djurgården). R:s verksamhet som historiemålare
betecknar ett nytt genombrott inom denna konstart
i det svenska måleriet. Konstnären söker största
möjliga historiska äkthet och noggrannhet i allt det
yttre och därjämte den djupaste möjliga historiska
karaktär. Själsanalysen är i R:s verk uttryckt på
ett helt personligt, ibland gripande sätt (Karin
i fängelset, den förlorade sonens moder). Bland
historietaflorna betecknar "Drottning Dagmar"
öfvergång till ett luftstudium och en målerisk bredd,
som ej finns i konstnärens tidigare, mera tunna
föredrag. Etsningarna äro mer än en gång personliga
känsloutbrott, uttryck för harm och förakt (Göran
Persson, Ture Jönsson), någon gång för godmodig
välvilja. Alltid är karakteristiken skarp och säker. I
porträtten är den individuella karaktären uttryckt
med skärpa i personens framträdande (Karl XV), i en
fyndigt funnen vändning på hufvudet, i blick och
minspel (Lagerberg), än med bredd och liflighet
(Sander), än med lugn analys (Palm), med fast,
uthamrad formgifning (riksarkivarien Malmström),
med djupt, innerligt känslouttryck (Wikner). Ett
mästerligt studiehufvud, Gammal Sörmlandsbonde,
inköptes af Nationalmuseum 1914. R. blef led. af
Konstakademien 1872 (s. å. led. af danska
konstakademien) och vice professor 1874. Han var
professor i figurteckning och målning 1880-1908 samt
akademiens direktör 1880-87 och 1893-99. Han blef
kammarherre 1879 och filos. hedersdoktor i Uppsala
1900. 1903 valdes han till medlem af Svenska akademien
efter Snoilsky, men afsade sig. Vid utställningar
i utlandet har han vunnit flera utmärkelser. – Som
författare har han uppträdt med Bref från Orienten
(1865), Ur min fars minnen (1880) och Sista dagen
(s. å.), alla tryckta i tidningar och tidskrifter;
den sistnämnda, en novellistisk skildring af Jesu
död, utkom som bok, illustrerad af O. Hjortzberg,
1901. Se uppsatser i "Ord och bild" af K. Wåhlin
(1893) och E. Wettergren (1913).

7. Erik Karl Gustaf Bloomfield von R., broder till den
i släktöfversikten nämnde E. E. A. A. von R., grefve,
etnograf, samlare, f. 2 juni 1879 i Stockholm, aflade
afgångsexamen i Visby 1900 och studerade därefter
etnografi vid Riksmuseet under Hj. Stolpe. Som etnograf deltog
han i den expedition, som E. Nordenskiöld 1901–02
företog till gränstrakterna mellan Argentina och
Bolivia och som till stor del bekostades af R. och
hvarunder etnografiska samlingar gjordes bland
flera indianstammar: omaguacos, chiriguanos,
matacos, chorotes m. fl., samt kranier och skelett,
hvilka tillfallit Riksmuseet. 1911–12 utrustade
han och ledde en forskningsfärd genom Afrika,
den s. k. Rhodesia-Kongoexpeditionen, med R. Fries
som botanisk deltagare. Hufvudsyftet med färden
var att studera det skygga och därför så godt
som okända träskfolket batwa vid Bangveolosjön,
hvilket dittills blifvit sedt af helt få hvita,
samt att i botaniskt hänseende undersöka trakten
kring denna sjö och nordöstra Rhodesia i öfrigt,
områden, som ej besökts af någon botanist sedan
Livingstones dagar. Färden från Kap till Alexandria,
med begagnande af järnväg, så långt den räckte,
samt båtfärder öfver Tanganjika, Kivu-, Edvard-
och Albertsjöarna, tog omkr. 7 månader. De stora
etnografiska samlingarna, hufvudsakligen från
Rhodesia, men äfven spridda föremål från stammar
i Kongo, Uganda och Tyska Öst-Afrika samt en liten
samling från bushmännen, ha af R., sedan de våren
1913 varit utställda i Konstakademien, öfverlämnats
till Riksmuseet och af honom ordnats, hvarjämte en
liten, men representativ duplettsamling skänkts
till Göteborgs museum. Hufvudintresset tilldrar
sig den nästan fullständiga och alldeles unika
samlingen af batwafolkets vapen, husgeråd, dräkter
och smycken. Han erhöll Vet. akad:s äldre Linnémedalj
i guld. För öfrigt är R. en intresserad jägare af
storvildt (björnar i Finland, högdjur i Afrika)
och samlare af vapen från skilda folk och tider,
hvilka han uppsatt och etnografiskt ordnat på sin
egendom Rockelstad. För sina resor och därunder
gjorda vetenskapliga resultat har han redogjort
i The chorotes indians (1904), Archæological
researches on the frontier of Argentina and Bolivia
in 1901-02
(s. å.), Från Kap till Alexandria (1912;
2:a uppl. 1913) samt Wissenschaftliche ergebnisse
der schwedischen Rhodesia-Kongo expedition
1911-12
(1914).

(C.M. St–k.)
1 o. 2. (L. S.)
3 o. 4. S. C.
6. G–g N.
7. Wbg.

illustration placeholder
Rosen. 1. Reinhold von R.

Rosen. 1. Reinhold von R, krigare, tillhörde linjen
Gross-Roop (gods i Roops församling, Livland) af den livländska ätten
von R., f. omkr. 1600 i Livland, d. 18 dec. 1667,
kom helt ung till Sverige, var en tid page hos Axel
Oxenstierna och gjorde sina krigiska lärospån i Gustaf
II Adolfs här. Vid Lützen kommenderade han
ett kavalleriregemente. Sedermera kämpade han under
hertig Bernhard af Weimar i Elsass och blef efter
dennes död (1639) en af de fyra generaldirektorerna
för "weimarianerna", till hvilkas kvarblifvande i
fransk sold han kraftigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free