Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 895-896 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosengarten, tysk hjältedikt - Rosengarten, Albert - Rosengren, Ture Jakobsson - Rosengren, Erik - Rosengren, Lars Fredrik - Rosengång - Rosenh. - Rosenhagtorn - Rosenhain, Johann Georg - Rosenhane, svensk adlig ätt - Rosenhane. 1. Johan Jöransson R., f. 1571

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Didrik af Bern och hans män till sin "rosengård"
i Worms. De skola där kämpa med Gunters
män. Segerlönen är en krans af rosor och en kyss
af den sköna. Hildebrand, favoriten i de tyska
hjältesagorna, vinner segern. Men när Grimhild vill
ge den frejdade kämpen segerkyssen, säger han:
"Nej, det blir intet af, den sparar jag väl hem
till hulda makan min". Om innehållet för öfrigt
i denna och i andra tyska hjältedikter se Uhland,
"Schriften zur geschichte der dichtung und sage".
(Kj-t.)

Rosengarten [rasen-], Albert, tysk arkitekt och
författare, f. 1809 i Kassel, d. 1893 i Wiesbaden,
studerade vid akademien i Kassel och utförde synagogan
där. Han var sedan verksam i Hamburg, där han efter
branden 1842 utförde en mängd offentliga och enskilda
byggnader. Han skref läroboken Die architektonischen
stylarten (3:e uppl. 1874) m. fl.

Rosengren, Ture Jakobsson, ämbetsman, jurist, d. 24
maj 1611, son till rikshofmästaren Ture Jönssons (Tre
rosor) oäkta son Jakob Turesson till Grensholm i Vånga
socken, Östergötland, var redan under Erik XIV:s och
Johan III:s tid en man af betydenhet och användes
under Sigismund och Karl IX på höga poster inom
landtregeringen. Så var han ståthållare på Vadstena
slott (1594), befallningsman på Linköpingshus (1600)
och ståthållare i Östergötland. R. var ledamot af den
år 1604 beslutade nämnden för uppgörande af förslag
till förbättring af allmänna lagen. Två förslag
utarbetades: det ena, ett starkt aristokratiskt,
bland hvars författare R. främst nämnes, brukar kallas
"det rosengrenska"; det andra bär namn efter konung
Karl IX.

Rosengren, Erik, språkvetenskapsman, f. 27 juni 1854
i Arbrå, Hälsingland, aflade 1877 mogenhetsexamen
i Uppsala, där han 1887 blef filos. licentiat,
vardt 1888 lektor i latin och grekiska i Östersund
och flyttade i samma egenskap till Norrköping
1899. R. har offentliggjort ett flertal uppsatser
i prosodiska och accentuella m. fl. språkliga frågor
(Disputatio metrica 1890, Språkliga undersökningar
1896-1900; Om identiteten af antikens kvantitet
och den moderna fonetikens s. k. dynamiska accent,
i "Språk och stil", 1902; Ljudsensationerna 1904),
utmärkta af uppslagsrikedom och originalitet.

Rosengren, Lars Fredrik, mejerivetenskaplig
forskare, f. 1861 i öggestorp, Jönköpings län,
aflade mogenhetsexamen 1882, vardt filos,
doktor 1894, genomgick Alnarps landtbruks- och
mejeriinstitut 1894-95 och blef instruktör vid det
senare institutet 1897 och lektor i mejerilära och
bakteriologi 1906. Som undervisare, ledare af en
omfattande försöksverksamhet, sedan 1908 i samarbete
med statens centralanstalt för jordbruksförsök och
från 1900 som bedömare af smör vid de fortgående
smörprofningarna har han verksamt bidragit till den
svenska mejeriteknikens utveckling på vetenskaplig
grund och särskildt gett mycket viktiga uppslag
till bakterie-renkulturers användning vid ost- och
smörberedningen. R. har skrifvit ett större antal
praktisk-vetenskapliga uppsatser i "Berättelser
öfver sv. smörprofningarna", "Tid-skr. för landtmän"
och "Landtbruksakademiens handlingar och tidskrift"
samt Handbok i
mejerihushållning (1907, jämte N. Engström, i "Landtbrukets bok").
H. J. Dft.

Rosengång, ett slags allmogeväfnad, som utföres
antingen af bomull eller ylle eller af bomullsvarp
med ylleinslag, väfves vanligen med 4 skaft, någon
gång med 2 eller 6.


Fig. 1. Rosengång, väfd med fyra skaft.


Fig. 2. Rosengångsväf med tvåskaftsbindning.

Solfningen göres gruppvis i
spets och bildar vid väfningen små udd- och
rutmönster, som genom växlande trampning och
färgombyten kunna varieras på mångfaldigt sätt.
Allmänt användes rosengångsväfven som mönsterränder
på enfärgad tvåskaftad botten till tvärrandiga
förklädestyger, men emellanåt äfven till tvärbårder
på gardiner samt äfven till tjockare väfnader, dynor
o. s. v. och då vanligen i förening med andra arter
af allmogeväf.
G. A. W.

Rosenh., vid latinska djurnamn förkortning för
tyske zoologen Wilhelm Gottlob Rosenhauer
(f. 1813, d. 1881 som professor i Erlangen).

Rosenhagtorn, bot., namn på Cratægus med
fyllda röda eller hvita blommor, som odlas
allmänt i parker och trädgårdar.
G. L-m.

Rosenhain [råsenhajn], Johann Georg,
tysk matematiker, f. 1816 i Königsberg, d. 1887
i Berlin, blef privatdocent i Breslau 1844 och
e. o. professor i matematik i Königsberg 1857.
R. är företrädesvis känd genom upptäckten af de
fyrfaldigt periodiska funktionerna af två variabler,
hvilka uppkomma genom inversion af de hyperelliptiska
integralerna af första slaget. För denna
upptäckt, hvilken ungefär samtidigt gjordes äfven
af Göpel, redogjorde R. i afhandlingen Sur les
fonctions de deux variables à quatre périodes qui
sont les inverses des intégrales ultraelliptiques
de la premiere classe (i "Mémoires des savants
étrangers" XI, 1851). För öfrigt utgaf R. äfven några
andra afhandlingar, införda i "Journal für die
deine und angewandte mathematik".
(I. F.)

Rosenhane, svensk adlig ätt, härstammande från
ståthållaren m. m. Jöran Johansson (f.
1525, d. 1577), som enligt en redan i midten af
1600-talet gängse tradition inom släkten skulle
varit naturlig son till Johan Turesson (Tre rosor).
Görans sonsöner blefvo 1652 och 1654 friherrar.
Ätten utgick på svärdssidan 1812.

1. Johan Jöransson R., son till ståthållaren
Jöran Johansson R., f. 1571 på gården Torp
i Husby-Oppunda socken, Södermanland, d. där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>