- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
911-912

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenkrands. 13. Marcus Gjöe R. - Rosenkrands. 14. Palle Adam Vilhelm R. - Rosenkrands, Kristofer - Rosenkrans. 1. Radband - Rosenkrans. 2. Jaktv. - Rosenkrans. 3. Med. - Rosenkrans. 4. Zool. Se. Hjortdjuren, sp. 804 - Rosenkransfesten. Se Mariafester - Rosenkrans' torn. Se Bergenhus, sp. 1447, och Rosenkrands 2. - Rosenkrantz. Se Rosenkrands - Rosenkrantz, Wilhelm - Rosenkrantz Johnsen, norsk författare. Se Johnsen, P. M. G. R. - Rosenkranz, Johann Karl Friedrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stiftsamtman i Akershus, hvarefter han 1813 blef
ensam direktör för riksbankens norska afdelning,
som fungerade såsom statsbank till upprättandet
af Norges bank 1816. Det var naturligt, att en
man med R:s lysande karriär och höga anseende för
rättrådighet och oegennytta, därtill förnäm och
rik, mångsidigt intresserad och verksam, skulle
komma att spela en framstående roll 1814. Han
var själfskrifven deltagare i "notabelmötet" på
Eidsvold 16 febr., tre dagar senare blef han jämte
stiftsamtman de Thygeson befullmäktigad att till
Fredrik Vl öfverlämna de officiella aktstyckena
om den nya norska regeringens upprättande, 2 mars
utnämndes han till medlem af Kristian Fredriks första
norska regeringsråd och efter konungavalet 19 maj
till statsråd utan departement samt var 14 aug.-4
nov. konseljpresident. Han kvarstod äfven i den af
Karl Johan 18 nov. 1814 utnämnda regeringen, tills
han 31 jan. 1815 tog afsked från sina ämbeten. Då
han genom bodelningen efter hustruns död s. å. blef
fullständigt ruinerad, beviljade stortinget honom en
hederspension. Han lämnade ej det offentliga lifvet,
ty 1818 och 1824 representerade han Smaalenene, 1827
och 1828 Fredrikshald i stortinget, där han 1818,
1824 och 1827 var lagtingspresident. Karl Johan, hos
hvilken R. stod högt i gunst, erbjöd honom 1827 den
efter Sommerhielm lediga posten som statsminister,
något, som han dock afslog. S. å. var han led. af
riksrätten mot statsrådet Collett. R., som var
mera betydande å karaktärens vägnar än i fråga om
intelligens, blef under sina sista år förslöad. Efter
sin ofvan nämnde broder Nils R. ärfde han 1824 det
släkten tillhöriga, omfångsrika familjearkivet från
godset Rosenholm i Jylland. Arkivet fördes till R:s
dåvarande hemvist Fredrikshald, där det, ännu ej
uppackadt, gick förloradt vid stadens brand 1826. -
Se J. B. Halvorsen, "Norsk forfatterlexikon", IV.

14. Palle Adam Vilhelm R., f. 1867 i Helsingör,
blef 1891 juris kandidat och var sedan till 1900
dels sakförare, dels "herredsfuldmægtig" samt blef
slutligen 1909 overretssagförer. R. har sedan 1899
utvecklat en omfattande författarverksamhet: två
större eller mindre berättelser och många skådespel
(En skriftefader, 1900, Fruen fra Broagergaard,
1903, Antinous, 1908, m. fl.); enstaka behandla
historiska personer, och en mängd är närmast ett slags
detektivromaner om hemlighetsfulla förbrytelser och
agitationsskrifter för reformer i rättsväsendet. Af
hans arbeten kunna nämnas Retsbetjente (1901),
Mordet i Vestermarie<i></i> (1902), Hvad skovsöen gemte
(1903), Det tredie skud (1904; "Det tredje skottet",
1905), Anna Boleyn (1905), Amtsdommer Sterner
(1908; "Rannsakningsdomaren", 1908), Dina (1910),
Just Hög og hans fæstemö (1912) och Baldrian
(1913). 1-12. E. Ebg. 13. K. V. H.

Rosenkrands, Kristofer, dansk adelsman, som ej
tillhörde släkten R., fastän han hade samma namn
och vapen, satte en ful fläck på namnets och adelns
ära genom en rad förfalskningar af skuldebref,
särskildt 1609 genom en falsk revers mot en
adelsdam, Kristen Juels änka, men blef därför 1610
afrättad i Köpenhamn. Berättelsen, att Kristian IV
själf upptäckte bedrägeriet - i det att papperets
vattenstämpel var yngre än
skuldebrefvets datum -, saknar grund; detta skedde
nämligen vid en annan, mindre uppseendeväckande
förfalskning. E. Ebg.

Rosenkrans. 1. Radband (lat. rosarium, paternoster,
psalterium
), ett snöre med därpå uppträdda kulor
eller pärlor, till visst antal, afsedt att inom vissa
religiösa samfund vara till hjälp vid räknandet af ett
föreskrifvet antal böner; det brukas af buddister,
muhammedaner och romerska katoliker. Buddisterna
använda i regel 108 kulor, muhammedanerna 33,
66 eller 99; af katolikernas rosenkrans finnas
flera olika slag, t. ex. den "lilla", omfattande
33 pärlor (efter Kristi lefnadsår), den "vanliga",
innehållande 55 och den "fullständiga" med 165
st. (Radband kunna ses på fig. i art. Augustiner,
Franciskanorden
och Kapucinorden.) Somliga
af pärlorna, resp. 3, 5 och 15, äro större och kallas
paternosterpärlor; de öfriga, mariapärlorna, äro
mindre. För hvar och en af de förra läses ett Fader
vår, för hvar och en af de senare ett Ave Maria
(Luk. 1: 28). Kulorna eller pärlorna pläga vara
af trä, sten, glas, korall, elfenben etc. Ofta hör
ett litet krucifix eller en medaljongbild af Maria
med till rosenkransen. Dess bruk leder sina anor
tillbaka till den senare medeltiden och har särskildt
omhuldats af dominikanorden. "Rosenkransbrödraskap"
och "rosenkransfester" förekomma inom den romerska
kyrkan och ha på senare tid särskildt främjats
af påfven Leo XIII. - 2. Jaktv. Tagghalsband,
som användes vid hönshundars dressyr. Rosenkransen
består vanligen af ett antal på ett snöre uppträdda
träkulor med utstående ståltaggar, men utgöres
stundom af ett styft läderhalsband med taggar på
insidan. Den förra formens likhet med ett radband
har gett upphof till benämningen rosenkrans. -
3. Med., de ansvällningar af öfvergångarna mellan
refbensbrosk och ben, som anträffas hos barn,
lidande af engelska sjukan (se d. o.). Dessa
upprifningar bilda tillsammans liksom en krans på
främre bröstkorgsväggen. - 4. Zool. Se
Hjortdjuren, sp. 804. 1. J. T. B. 2. G. G. 3. I. H.

Rosenkransfesten. Se Mariafester.

Rosenkrans’ torn, bygnk. Se Bergenhus, sp. 1447,
och Rosenkrands 2.

Rosenkrantz. Se Rosenkrands.

Rosenkrantz [rasen-], Wilhelm, tysk filosof, f. 1821
i München, d. 1874 i Gries, ministerialsekreterare
1853, oberappellationsgerichtsrat i München 1867,
sökte vidare utveckla Schellings filosofi i dess
sista, "positiva" form. Han lämnade särskildt en
skarpsinnig framställning af kategoriläran. Hans
hufvudarbete är Wissenschaft des wissens (I 1866,
2:a uppl. 1868; II s. å.). S-e

Rosenkrantz Johnsen, norsk författare. Se Johnsen,
P. M. G. R.

Rosenkranz [rasen-], Johann Karl Friedrich, tysk
filosof, f. 1805 i Magdeburg, d. 1879 i Königsberg,
privatdocent i Halle 1828, e. o. professor därstädes
1831 och professor i Königsberg 1833, föredragande
råd i kultusministeriet 1848-49, tillhörde centern
inom den hegelska skolan och utgaf ett stort antal
filosofiska och litteraturhistoriska arbeten. Hans
hufvudarbete är Die wissenschaft der logischen idee
(1858-59). Tillsammans med F. W. Schubert utgaf han
en upplaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free