- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
915-916

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenolja - Rosenpapegoja. Se Papegojor, sp. 1484 - Rosenplüt. Se Rosenblüt - Rosenpotatis, Amerikansk. Se Potatis, sp. 58 - Rosenqvist. 1. Georg Gustaf Alexander R. - Rosenqvist. 2. Vilhelm Teodor R. - Rosenribs. Se Ribes - Rosenrodh, Johannes - Rosenrot - Roséns ammpulver - Roséns barnpulver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillkommer rosenoljan och som synes bero på närvaron
af mycket små mängder ännu okända ämnen. Då denna
olja alltid står högt i pris (1913 var priset på
rosenolja, stegradt till följd af Balkankriget,
2,000-2,300 kr. för l kg.), är den ofta utsatt för
förfalskningar. Enligt af firman Schimmel & c:o
i Leipzig utförda undersökningar är troligen all
bulgarisk rosenolja förfalskad med palmarosaolja
(ur det indiska gräset Andropogon Schænanthus
L.), som hufvudsakligen utgöres af geraniol,
och genom destillation af 2,500 kg. rosenblad med
l kg. geraniol erhöll nämnda firma en olja, som
alldeles liknade den bulgariska varan. Rosenoljan
har föga användning i medicinen (i Svenska
farmakopén förekommer ej rosenolja, endast därmed
mättadt vatten, rosenvatten, aqua Rosæ triplex,
som är en handelsvara för sig), men så mycket
större som en angenäm, högt värderad parfym.
O. T. S. (S. J-n.)

Rosenpapegoja (Psittacula roseicollis), zool. Se
Papegojor, sp. 1484.

Rosenplüt. Se Rosenblüt.

Rosenpotatis, Amerikansk, bot. Se Potatis, sp. 58.

Rosenqvist. 1. Georg Gustaf Alexander R.,
finländsk teolog och universitetsman, f. 13
sept. 1855 i Lappträsk, Nyland, blef student
1873 och filos. kandidat 1879, hvarefter han
öfvergick till teologien. Han förordnades efter
förvärfvad teol. kandidatgrad 1886 att förestå
adjunkturen i teologiska prenotioner vid Helsingfors’
universitet. Teol. licentiat 1892 och doktor 1893,
utnämndes R. 1894 till professor i dogmatik
och moral; dekanus för teologiska fakulteten
har han varit sedan 1901. R. har utöfvat en
vidlyftig skriftställarverksamhet i teologiska,
religiösa och politiska frågor, delvis i den af
honom 1896 upprättade och sedan dess redigerade
"Teologisk tidskrift". I sin licentiatafhandling,
Lotzes religionsfilosofi (1889), gjorde han denna
till föremål för ett ingående bedömande. Hans
professorsspecimen gällde Guds förhållande till
världen med särskild hänsyn till det skapades
själfständighet och lagbundna ordning
(1893; 2:a
uppl. 1900). Vidare har han utgett Den filosofiska
grundvalen för Albrecht Ritschls teologi
(1902)
samt Moderna sträfvanden för etisk kultur
(1904), bägge akademiska installationsprogram,
liksom den finska öfversättningen af Kristendomens
sociala värde
(1908). Bland hans broschyrer må
nämnas Kristendom och humanitet (1895), En kamp
för sedlighet och rätt
(1896), som behandlar
prostitutionsfrågan, Nattvardstvånget (1903), Till
frågorna om religionsfrihet och religionsundervisning

(1906), Civiläktenskapsfrågan (1907) samt de i
anledning af de politiska förhållandena utgifna
broschyrerna Historiens Gud ingen annan än
samvetets Gud
(1903), Nykterhetsfrågan (1905)
samt Politik och människovärde (1910). Under den
gemensamma rubriken I tidens religiösa frågor
(4 dlr; 1899-1912) har han sammanfört sina i
"Teologisk tidskrift" ingående uppsatser. Medlem
af 1906 års religionsfrihetskommitté, har han i en
1912 utkommen skrift redogjort för dess betänkande,
hvilket motsvarar hans intentioner. Med en strängt
protestantisk lifsuppfattning intar R. en öfver
hufvud liberalare religiös ståndpunkt än flertalet
af landets teologer. -
Äfven i det politiska lifvet har R. aktivt deltagit
och tillhört folkrepresentationen ända från
1904-05 års ständermöte, i enkammaren invald af
svenska folkpartiet. Han har tillhört grundlags- och
lagutskotten samt intagit en konsekvent och omutligt
lagtrogen hållning.

2. Vilhelm Teodor R., den föregåendes broder,
finländsk skolman och pedagogisk skriftställare,
f. 14 okt. 1856 i Lappträsk, student i Helsingfors
1876, filos. kandidat 1881, filos. magister 1882,
lektor i religion vid Vasa svenska lyceum 1886, rektor
vid samma läroverk 1895, öfverlärare i religion vid
Svenska normallyceum i Helsingfors 1898, rektor vid
samma läroverk 1900, teol. hedersdoktor 1907, medlem
af Svenska litteratursällskapets i Finland styrelse
sedan 1911. R. var representant i prästeståndet,
vald af Åbo stifts skollärare, vid landtdagarna
1899, 1900 och 1904-05 samt invaldes, efter den
nya landtdagsordningens införande, såsom medlem
af Svenska folkpartiet till landtdagarna 1907 och
1908. I det kommunala lifvet i Helsingfors har han
tagit verksam del. Han publicerade ett stort antal
uppsatser af pedagogiskt innehåll i "Tidskrift
utgifven af Pedagogiska föreningen i Finland",
hvars hufvudredaktör han är sedan 1900, samt i
andra tidskrifter och kalendrar, bl. a. Runebergs
insats i arbetet för åstadkommande af en ny svensk
psalmbok i Finland
(i Svenska Litt.-sällsk:s i Finland
"Skrifter", LXII, 1904), Lars Stenbäck som pedagog (i
nämnda förenings tidskrift, 1911-12), Lars Stenbäcks
psalmboksarbete
(i Svenska Litt.-sällsk:s i Finland
"Förhandlingar" 25) och Svenska normallyceum 1864-1914
(1915). Hans skildring af den för folkskolans
grundläggning verksamme Gabriel Mauritz Waenerberg
utkom 1911. R. har främjat religionsundervisningen
genom Biblisk historia för läroverken (1892),
Kyrkohistoria för lyceer (1904, äfven på fi.;
uppl. för Sverige, omarbetad af A. Johansson, 1906)
samt Kyrkohistoria för flickskolor (1904, äfven
på fi.; båda tillsammans med J. Gummerus). R:s
läroböcker ha utkommit i flera upplagor.
1. T. C. 2. M. G. S.

Rosenribs, bot. Se Ribes.

Rosenrodh, Johannes, målare, antagligen tysk,
utförde målningar i koret af Tensta kyrka i
Uppland. Målningarna, skapelsehistorien m. m., äro
signerade med mästarens namn och årtalet 1437.

Rosenrot (Rosenved), Lignum rhodii, farm.,
benämnas de förr i medicinen använda rötterna af
Convolvulus scoparius och Convolvulus virgatus,
som växa på Tenerife. Den mångåriga, ofta vresigt
vridna, ett par cm. tjocka roten har en grågulhvit,
hård ved, som innehåller en flyktig olja af nästan
samma lukt som rosenolja, till hvars förfalskning
den äfven varit begagnad. Se äfven Rhodiola.
(C. G. S. G. L-m.)

Roséns ammpulver, Pulvis magnesiæ aromaticus, med.,
ett af det gula af pomeransskal (pericarpium aurantii)
samt fänkål, mjölksocker och hvit magnesia beredt,
gråhvitt pulver, som i dos af en tesked flera
gånger om dagen brukar ges åt kvinnor, som ge di,
mot magsyra o. d. Preparatet är numera uteslutet ur
Svenska farmakopén. O. T. S. (C. G. S.)

Roséns barnpulver (1. endast barnpulver), <i>Pulvis
magnesiæ cum rheo (p. puerorum


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free