- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
973-974

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rostov. 2. (R. na Donn, R. vid Don), stad i ryska guv. Donska - Rostovskij. Se Dimitrij Rostovskij - Rostpendel. Se Pendel, sp. 391 - Rostra - Rostral, oriktig form för rastral (se d. o.). - Rostrum - Rostrup, Emil - Roströr. Se Konkretion - Rostsvampar. Se Uredinaceæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(jämte det 2 km. aflägsna Nachitjevan) 172,275
inv. (1911), hvilket antal ökas med omkr. 50,000 vid
tiden för spannmålsexporten, och nu bildar ett eget
generalkapitanat. R. har två gymnasier, två real- och
en handelsskola, en navigationsskola, tekniska skolor,
en judisk läroanstalt. Flera järnvägar förena R. med
det inre Ryssland. Don, som vid R. har en bredd af
200-225 m., erbjuder en förträfflig redd, men inloppet
genom flodmynningarna (af hvilka endast tre äro
segelbara) är, i synnerhet vid östlig vind, så grundt,
att varorna måste på pråmar föras ned till Taganrog
och Mariupol, där de flesta fartyg lasta. Exporten
af spannmål är högst betydlig och uppgår i vanliga
år till 50-70 mill. kr. för hvete, 30 mill. kr. för
korn och 20 mill. kr. för råg, oberäknadt kli, hafre,
lin, linfrö, rapsfrö, oljekakor, mjöl, vegetabiliska
oljor, ull och kaviar. Importen (värde 70-90
mill. kr.) utgöres mest af landtbruksmaskiner. Staden
har kvarnar, järnverk, maskinverkstäder, brännerier,
tvålfabriker, sågverk, pappersbruk, repslagerier,
tobaksfabriker, makaronifabriker m. m. Äfven
fisket och kaviarberedningen ha stor ekonomisk
betydelse. R. ligger vid den stora landsvägen, som
går från Charkov och Voronesj till Kaukasus, och
trafiken har ökats ofantligt, sedan järnvägen mellan
dessa orter fullbordats. Två marknader hållas årligen,
af hvilka den ena är af stor vikt för hela sydöstra
Ryssland. l o. 2. (J. F. N.)

Rostovskij. Se Dimitrij Rostovskij.

Rostpendel, fys. Se Pendel, sp. 391.

Rostra (pluralis af lat. rostrum, i dess betydelse
af "fartygssnabel" eller ramm; jfr d. o.).
illustration placeholder

Del af rostra (rekonstruktion, efter Huelsen).

I Rom
kallades talarstolen, från hvilken magistratus (och
kejsaren) hänvände sig till folket, så, emedan den
var prydd med rostra, tagna i en
sjöstrid 338 f. Kr. från Antiums flotta (se fig.). Under
republikens tid stod denna talarstol på gränsen mellan
Comitium och Forum; af Augustus förlades
den, präktigt utstyrd (se bild), mycket utvidgad,
med längdaxeln från norr till söder, ungefär midt
på Forum, med dettas area framför sig (se på fig. 11
till art. Rom). När Septimius Severus’ båge uppfördes
n. v. om rostra, ombyggdes talarstolen och afslutades
framtill af en rundel, ansluten till Umbilicus
(se d. o.) och med en besynnerlig inskärning (se på
planen fig. 3 till art. Rom), Emellertid fanns från
Augustus’ tid en annan talarstol, byggd tillsammans
med templet åt Julius Cæsar (se på fig. 12 till
art. Rom). J. C.

Rostral, oriktig form för rastral (se d. o.).

Rostrum (lat.; af rodere, gnaga, nöta), eg. verktyg
för gräfning o. d., näbb, spröt, ramm (ofta
i form af djurhufvud) på fartyg, särskildt en
"fartygssnabel", ursprungligen en bjälke (senare
två eller flera sådana) med järnspets (stundom i form
af ett fartyg), afsedd att borras in i ett fientligt
fartyg. - Paleont., den cigarrformade bakre delen af
belemnitskalet (se Belemnit); den opariga på
buksidan liggande plattan af cirrhipedskalet (se
Rankfotingar); den rörliga, framför det
egentliga skalet sittande nosskölden hos Phyllocaridæ
(se d. o.). A. Hng.

illustration placeholder

Rostrup [rå’strupp], Emil, dansk botanist, f. 28
jan. 1831, d. 16 jan. 1907, tog 1857 teknologisk
examen, blef 1858 lärare vid seminariet i Skaarup,
1883 docent och 1902 professor i växtfysiologi vid
Landbohöjskolen och samtidigt regeringens konsulent i
växtsjukdomar. Sedan 1879 sekreterare i Föreningen
for kulturplanternes forbedring, blef han 1882
led., senare ordf. i Frökontrolkommissionen och 1890
medlem af Landhusholdningsselskabets styrelse och
hade sålunda ett omfattande arbete i rent praktiska
syften. Därjämte utvecklade han stor vetenskaplig
verksamhet. Förutom många mindre afhandlingar
författade han Vejledning i den danske flora (1860;
lire uppl. 1912), Lollands vegetationsforhold
(1864), Liclienes danicæ (1869), Blomsterlöse
planter
(s. å.), Færöernes flora (1870), De danske
foderurter
(1877; tills, med Joh. Lange), Afbildning
og beskrivelse af de farligste snyltesvampe
i
Danmarks skove (1889), Sygdomme hos landbrugsplanter
foraarsagede af snyltesvampe

(1893; 2:a uppl. 1903),
Marktidselen (1902), samarbete af hans egen och
en annan botanists prisskrifter för 1873, och
hufvudverket Plantepatologi (1902). De senare åren
sysslade han företrädesvis med studiet af svampar, och
efter hans död utgafs 1913 praktverket Danish fungi
efter hans herbarium. R. hade 1882 blifvit medlem af
Videnskabernes selskab, 1888 af Fysiogr. sällsk. i
Lund och 1890 af Landtbruksakad.; 1894 blef han
hedersdoktor vid Köpenhamns universitet. Hans
byst är rest i Landbohöjskolens trädgård.
E. Ebg.

Roströr, geol. Se Konkretion.

Rostsvampar, bot. Se Uredinaceæ.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free