- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1017-1018

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rottnen. 1. Sjö i sydöstra Småland - Rottnen. 2. Sjö i Värmland - Rottneros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grunda. Största djupet uppges till 28
m. Sjömalmstäkt. Omgifningen är en jämn och sandig
skogsbygd. På norra stranden ligger Hofmantorps
järnvägsstation. - 2. Sjö i Värmland, Fryksdals härad,
106 m. ö. h., är med sin nordligaste del, Udden,
17 km. lång, men högst l,5 km. bred, genomflytes
af den från Norge kommande Rottnaälfven, som i
Gräsgårds socken upptar fr. v. afloppet från sjön
Kymmen (194 m. ö. h.). Vid Rottneros trämassefabrik
faller vattendraget ut i Mellan-Fryken.

Rottneros, bruksegendom i Sunne socken, Värmlands
län, vackert belägen vid Rottnaälfvens utlopp i
Mellan-Fryken och omfattande trämassefabrik,
mek. verkstad med gjuteri och smedja,
elektricitetsverk, kvarn, såg och mejeri
m. m. Jordbruksfastigheten var 1914 tax. till
335,400 kr. och annan fastighet till 321,100 kr. De
s. k. Rottnerosverken anlades ursprungligen som
stångjärnsverk: Rottneholm 1691, Rottnedal 1693, båda
privilegierade för Anders Björnberg, och Skarped 1694,
för kommissarien J. Carlheim, alla vid
Rottnaälfven, som bildar vackra fall (fig. 1).

illustration placeholder

Fig. 1. Vattenfallen vid Rottneros.

R. eges
nu af brukspatron H. E. Montgomerys arfvingar. Ännu
på 1870-talet var stångjärnssmidet hufvudsaken, med
en tillverkning af omkr. 50,000 ctr om året. Numera
ligger hufvudvikten vid den mekaniska verkstaden,
anlagd 1882, och trämassefabriken,
som anlades 1887. Den har 4 slipstolar och en
tillverkning af omkr. 4,000 ton torr, hvit mekanisk
trämassa. R. har ångbåtsstation vid Fryken och station
vid järnvägen Torsby-Kil.

illustration placeholder

Fig. 2. "Kavaljersbyggnaden" på Rottneros frejdad
genom Selma Lagerlöfs "Gösta Berlings saga".

Det är det i
"Gösta Berlings saga" berömda "Ekeby"
(jfr fig. 2), och dit hör äfven Öjervik,
romanens "Sjö". Wbg.

Rottryck, bot., den kraft, med hvilken från roten
upptaget vatten pressas fram. Vattnet uppsuges
af rothåren och ledes från dessa till parenkymet,
hvarifrån det pressas in i kärlen. Rottrycket kan
vara betydligt, i vissa fall mycket öfverstiga
en atmosfärs tryck. Det är lätt att påvisa genom
den blödning, som uppstår från ytan af en nedtill
afskuren stam. G- L-m.

Rottryffel, bot. Se Scleroderma.

Rottweil [rårtvajl], stad i württembergska
Schwarzwald-kretsen, på vänstra stranden af öfre
Neckar och vid württembergska statsbanan. 9,644
inv. (1910). Gymnasium, realskola. Bomullsfabrik,
maskinverkstäder, krutbruk. I närheten ha ruiner
från romartiden anträffats, från hvilka en massa
fornsaker samlats i ett museum i staden. - R. var
fordom fri riksstad och säte för en kejserlig hofrätt.
(J. F. N.)

Rotula (lat., eg. litet hjul), farm., små
sockerkakor, behandlade med en lösning af
någon flyktig olja, t. ex. pepparmyntolja
(l d.) i sprit (2 dlr), hvarigenom
kakorna antaga den flyktiga oljans arom.
C. G. S.

Rotumah [råtö^mä], brittisk ö i Stora oceanen, under
12° 32’ s. br. och 177° 40’ ö. lgd i sydöstra delen af
Melanesien, mellan Elliceöarna i n. och Fidjiöarna i
s., är af vulkaniskt ursprung, omges af korallref och
saknar hamn. 36 kvkm. 2,176 inv. (1911), hvilka äro
omvända till kristendomen, ön, som årligen exporterar
600-800 ton kopra, upptäcktes 1791 och förenades
1881 med Fidjiöarna undsr en gemensam guvernör. Dess
hufvudort är Fangwot. (J. F. N.)

Rotunda (it. rotondo, af lat. rotundus, rund),
rundbyggnad, rundtempel, rundsal. Bland byggnader, som
särskildt pläga kallas med detta namn, märkas Pantheon
(se d. o. 1) i Rom samt Palladios Rotonda vid Vicenza
(se Palladio).

Roturier [råtyrie], fr. (af mlat. ruptura, nybrukad
åker), ofrälse person, borgare, bonde; grof,
ohyfsad karl.

Rotutdragning. Se Rot, mat.

Rotwitt, Karl Edvard, dansk ämbetsman och statsman,
f. 2 mars 1812 i Hilleröd, d. 8 febr. 1860 i
Köpenhamn, juris kandidat 1834, underrättsprokurator
i Thisted och 1842 höjesteretsadvokat (regeringen
föredrog nämligen honom för O. Lehmann). 1849
blef han invald i folketinget och slöt sig till
"bondevennerne", men iakttog dock en mycket
själfständig hållning och insattes i flera viktiga
utskott. Han var äfven tingets talman sedan 1853
och invaldes i riksrådet 1856, blef 1855 amtman
i Frederiksborg amt och kom därigenom i närmare
förbindelse med Fredrik VII, som i dec. 1859 efter
ministären Halls afgång utsåg R. till konseljpresident
och justitieminister. Innan R:s ministär hunnit
uträtta något väsentligt, upplöstes den till följd
af hans plötsliga frånfälle. E. Ebg.

Rotvold (fno. Rótvöllr), gods i Strindens härad,
S. Trondhjems amt, Norge, inköptes 1865 af staten,
som där 5 jan. 1872 öppnade R:s asyl för sinnessjuka
med plats för 145 manliga, 130 kvinnliga patienter.
K. V. H.

Rotvälska, rådbråkadt eller rent af obegripligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free