- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1043-1044

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roussillon. 1. Fordom fransk provins - Roussillon. 2. Fransk kommun - Roussin, Albin Keine - Roussins salter - Route, fr. Se Rut - Routiers - Routine, fr. Se Rutin - Routledge, George - Rouvier, Maurice

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alfons II med Aragonien. Det tillhörde detta rike,
med undantag af tiden 1276-1344 (då en gren af det
aragoniska huset innehade det som apanage), ända
till 1642, då det eröfrades af fransmännen. Till
dessa afträddes det formligen 1659. - 2. Kommun i
franska dep. Isère, nära Rhône, har ett nu nästan
i ruiner liggande slott (byggdt 1553), där Karl IX
4 aug. 1564 utfärdade ett edikt mot hugenotterna,
hvilket upphäfdes 1568. l o. 2. (J. F. N.)

Roussin [rosa7], Albin Reine, baron, fransk
sjömilitär och statsman, f. 21 april 1781 i Dijon,
d. 22 febr. 1854 i Paris, gick vid 12 års ålder in
vid flottan, där han 1801 antogs som aspirant, 1807
blef kapten och 1810 kommendörkapten. Särskildt
1812 och 1813 utmärkte han sig genom lysande
bedrifter mot engelsmännen i Atlanten. 1814 blef
han kommendör. 1816-20 företog han vidlyftiga
hydrografiska forskningar på Afrikas och
Syd-Amerikas kuster. Han vardt på grund af sina stora
förtjänster baron, konteramiral och 1824 medlem
af det nyinrättade amiralitetsrådet. 1831 blef han
marinprefekt i Brest, fick s. å. befälet öfver en
fransk eskader mot Portugal, som forcerade Tajos
mynning och tvang dom Miguel att lämna Frankrike
upprättelse för vissa förolämpningar. 1832 blef han
pär, var 1832-34 ambassadör i Konstantinopel, blef
1840 amiral och marinminister under några månader
liksom äfven 1843. Hans hydrografiska undersökningar
gjorde honom till medlem af Franska institutet och
Bureau des longitudes. Han författade Le pilote du
Brésil
(1826; 2:a uppl. 1846) samt en mängd uppsatser
i Franska vet. akad:s "Comptes rendus". E. A-t.

Roussins salter [rosäV], kem., en klass af inveckladt
sammansatta, oorganiska föreningar, först beskrifna
(1858) af Zacharie Roussin (f. 1817, d. 1894). Denne
erhöll genom inverkan af järnsalter på blandningar af
alkalisulfhydrat och -nitrit en förening, som bildar
svarta, diamantglänsande kristaller, och utgör det
ursprungliga Roussinska saltet. Sedermera erhöll
R. genom inverkan af natriumhydrat på detta svarta
salt en serie röda salter, hvilka äfven gå under
Roussins namn. Emellertid lyckades han ej nöjaktigt
utreda dessa föreningars sammansättning och än mindre
deras konstitution, utan detta har skett först i våra
dagar genom ihärdigt arbete af J. O. Rosenberg (se
d. o.). Enligt Rosenberg är gången af de Roussinska
salternas bildningsprocess följande:

1. Genom mättning af en ferrosaltlösning
(t. ex. järnklorur) med kväfoxid vid
låg temperatur bildas en nitrosojärnförening,
sannolikt af sammansättningen (NO)2FeCl2.

2. Vid inverkan af natriumtrisulfid, Na2S3, på
nämnda nitrosojärnförening inträder följande
reaktion:
(NO)2FeCl2 + Na2S3=2NaCl +
(NO)2Fe S3. Den
härvid bildade svartbruna fällningen,
(NO)2FeS3, nitrososvafveljärn, betraktas af
Rosenberg som de Roussinska salternas modersubstans.

3. Nitrososvafveljärnet är lösligt i
alkalimonosulfider, hvarvid Roussins röda
salter, t. ex. (NO)4Fe2S2Na2, bildas enligt reaktionsformeln:
2(NO)2FeS3 + Na2S = (NO)4Fe2 S2Na2 + 5S

4. Roussins röda salter äro mycket labila och
öfvergå lätt i de mycket stabila svarta, t. ex.
(NO)7Fe4S3Na, hvilket enklast sker genom anlagring
af 2 molekyler nitrososvafveljärn, enligt
reaktionsformeln:
2(NO)2FeS3 + (NO)4Fe2S2Na 2 + H2O = (NO)7Fe4S3Na + NaNO2 + H2S + 4 S

Samma omlagring i svarta salter inträffar också vid
inverkan af syror på de röda. De Roussinska salterna
äro alltså ett slags sulfosalter af 2 egenartade,
af järn- och nitrosogrupper (NO) uppbyggda,
komplexa radikaler. Utan tvifvel stå de i nära
sammanhang med de s. k. nitroprussidföreningarna
(se Nitroprussidnatrium). K. A. V-g.

Route [rott], fr. Se Rut.

Routiers [-tie], fr. (mlat. ruptarii, af rupta,
trupp), under medeltiden benämning än på lätta
trupper, än på plundrande horder. De förra fingo
nämligen ofta, i st. f. sold, anvisning på plundring.

Routine [roti’n], fr. Se Rutin.

Routledge [raVtlidj], George, engelsk förläggare,
f. 1812, d. 1888, började 1843 i London en
förlagsverksamhet, som fick sin ryktbarhet och
betydelse framför allt genom mycket billiga upplagor
af vittra författare. Förlaget benämnes numera "George
Routledge & sons" och har en filial i New York.

illustration placeholder

Rouvier [rovie], Maurice, fransk statsman, f. 17 april
1842 i Aix, d. 7 juni 1911 i Neuilly (vid Paris), blef
efter slutade juridiska studier advokat i Marseille,
där han inom kort med kraft deltog i det politiska
lifvet som motståndare till kejsardömet. Han
understödde ifrigt Gambettas kandidatur vid
valen till lagstiftande kåren 1867 och uppsatte
1870 den antikejserliga tidningen "L’égalité",
där han med talang och sydländsk glöd förfäktade
demokratien. Efter kejsarens fall (4 sept. s. å.) blef
han generalsekretsrare i dep. Bouches-du-Rhône,
invaldes 1871 i nationalförsamlingen vid ett
ersättningsval och slöt sig genast till yttersta
vänstern. Han gjorde sig snart bemärkt för
sina grundliga insikter i statsfinansiella och
handelspolitiska frågor samt för sitt energiska
försvar för tillvaratagandet af Frankrikes intressen i
Orienten. 1876 valdes R. till deputerad i Marseille
samt blef s. å. deputeradekammarens sekreterare
och på grund af en nedrig komplott anklagad för
sedlighetsbrott, en affär, hvaraf vissa tidningar
och monarkisterna förstodo att göra en fullkomlig
riksskandal, som endast delvis nedtystades genom
det friande utslag den på R:s egen begäran tillsatta
undersökningskommissionen afgaf i saken. R. hörde
till de skarpaste motståndarna till "16 maj" och de
Broglies ministär 1877, var flera gånger president
eller generalrapportör i budgetkommissionen och
erhöll i kammaren ett obetingadt erkännande som
auktoritet i ekonomiska frågor. Han var redan tidigt
anhängare af införandet af en inkomstskatt, men mot
kapitalskatt samt af skilsmässa mellan kyrkan och
staten. I Gambettas




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free