Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Rullstensåsar
- Rullsvansaporna, Cebidæ. Se Primates
- Rullsvällare
- Rullviflar
- Rullås. Se Lås, sp. 155
- Rum. 1. Mat.
- Rum. 2. Sjöv.
- Rum, namn på Mindre Asien
- Rum, eng. Se Rom
- Rumanien. Se Rumänien
- Rumankare. Se Ankare, sp. 1051
- Rumblaborg. Se Rumlaborg
- Rumbold. 1. Sir Thomas R.
- Rumbold. 2. Sir George Berriman R.
- Rumbold. 3. Sir Horace R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rullstensåsar, geol., kallas de af rullstenar,
rullstensgrus och sand, delvis i växlande lager,
bestående långsträckta, mer eller mindre skarpryggiga
åsar, som i betydligt antal, med större eller mindre
afbrott, genomlöpa de flesta af Sveriges landskap. I
synnerhet inom Mälarprovinserna äro de ymnigt
utvecklade. Än breda de ut sig till vidsträckta,
plana fält, än uppträda de med smala ryggar och
brant stupande sidor af flera tiotal m. i höjd; än
fortlöpa de i rak riktning, än slingra de sig hit
och dit. Sverige är rullstensåsarnas mest klassiska
land. Sådana finnas dock äfven i Finland, Skottland
m. fl. länder, hvilka en gång varit betäckta af
inlandsis. Rullstensåsarna ha nämligen, enligt den
numera allmännast antagna förklaringen, bildats vid
tiden för den forna inlandsisens småningom skeende
afsmältning, genom under isen framströmmande vatten,
s. k. glaciärälfvar, isälfvar, i hvilka materialet
rullats, rundnötts och framförts samt vid isens bräm
afsatts dels i det hvalfformade älfloppets nedre
ända, dels utanför dettas mynning. Rullstensåsarna
äro icke utan praktisk betydelse, enär de vanligen
innehålla ett ypperligt väg-grus och ge upphof
åt rikliga källsprång. Uppsalaåsen, Enköpingsåsen,
Badelundaåsen, Strömsholmsåsen och Köpingsåsen äro de
förnämsta af Mälartrakternas åsar. Den förstnämnda
kan följas från Gäflebukten förbi Uppsala stad
("slottsbacken") till nära spetsen af Södertörn.
E. E.
Rullsvansaporna, Celidæ, zool. Se Primates.
Rullsvällare, mus., en äldre form af registersvällare
i orglar. Se Svällare.
Rullviflar, Rhynchites, zool., ett till viflarna,
Rhyncophora, hörande släkte med tämligen långt snyte
och de raka (ej vinkelböjda) antennerna fästa vid
eller framför dettas midt. Sitt svenska namn ha dessa
insekter erhållit däraf, att honan hos flertalet arter
hoprullar blad för att i den så uppkomna bladrullen
lägga sina ägg; andra arter lägga äggen i afgnagda
vissnade skott eller i frukter.
|
|
A B
Svarta björkrullvifvelns skärning i bladet (A} och
färdiga bladrulle (B).
- Päronrullvifveln 1. stora
björkrullvifveln, R. betuleti, är
metallglänsande, grön- eller blåaktig, med undersidan
och
benen guldgröna, längd 6-8 mm. Den lefver mest
på björk (se fig.), men angriper äfven päron,
asp m. fl. löfträd. Honan gör en rulle af flera
närsittande blad, sedan hon genom gnag på skottet
eller på bladskaften gjort bladen slappa.
- Poppe1rullvifveln, R. populi, liknar föregående, men är
något mindre och har undersidan och benen blåa. Den
träffas mest på asp. - Svarta björkrullvifveln
1. mindre björkrullvifveln, R. betuli, är svart och
glänsande; längden 3-4 mm. Den angriper vanligen
björk, men äfven al; bladrullen tillverkas af ett
enda blad, på så sätt, att bladskifvan genomskäres på
bägge sidor om midtnerven, vid hvilken rullen blir
kvarhängande i form af en upp- och nedvänd strut. -
Plommonrullvifveln, R. cupreus, är kopparröd,
längden 5 mm. Den lägger sina ägg i plommon och
körsbär. Jfr fig. å pl. II till art. Trädgårdens
skadeinsekter. G. G.
Rullås. Se Lås, sp. 155.
Rum. 1. Mat. Förutom i dess vanliga betydelse
nyttjas ordet rum i matematiken för att beteckna
sammanfattningen af alla tänkbara föremål af ett
visst slag. Fordrar detta föremål för sin bestämning
angifvandet af exempelvis n särskilda tal, så säges
rummet ha n dimensioner. Då i matematiken föremål
finnas, som för sin bestämning fordra angifvandet af
oändligt många tal, är äfven ett rum med oändligt
många dimensioner tänkbart. Se f. ö.
Geometri och Paralallell. - 2. Sjöv. (Förkortning af
"lastrum"), det ställe, där lasten förvaras eller,
med andra ord, den inre ihåliga delen af ett
handelsfartyg. 1. I. F. 2. R.N.*
Rum, det österländska namnet på Mindre Asien, var
en tid benämning på ett stort sultanat där (se
Konia).
Rum [ra’m], eng. Se Rom.
Rumanien. Se Rumänien.
Rumankare. Se Ankare, sp. 1051.
Rumblaborg. Se Rumlaborg.
Rumbold [ra’mbåuld]. 1. Sir Thomas R., angloindisk
ämbetsman, f. 1736, d. 1791, inträdde 1752 i
Ostindiska kompaniets tjänst, deltog i Clives
expedition till Calcutta 1756-57 och blef
sårad i slaget vid Plassey, där han var Clives
adjutant. R. var 1777-80 guvernör i Madras och tog
af hälsoskäl afsked kort innan Haidar Ali inföll i
Carnatic. Kompaniets direktion ville göra R:s politik
gentemot Haidar Ali ansvarig för denna invasion,
men han frikändes af den parlamentariska kommission,
som tillsatts för att pröfva denna och andra mot
R. framkastade beskyllningar. R. var 1781-90 led. af
underhuset; 1779 upphöjdes han till baronet. - 2. Sir
George Berriman R., den föregåendes son, engelsk
diplomat, f. 1764 i Calcutta, d. 1807 i Memel, baronet
vid faderns död 1791, blef 1803 brittiskt sändebud hos
hansestäderna och residerande minister i Hamburg. På
order af franske polisministern Fouché till marskalk
Bernadotte fängslades R., i strid mot folkrätten,
af den sistnämndes soldater såsom misstänkt för
delaktighet i en sammansvärjning mot Napoleon. Han
fördes öfver Hannover till Paris, där han nästan
omedelbart frigafs, hemsändes därpå till England
samt återtog 1806 sin ämbetsutöfning i Hamburg. -
3. Sir Horace R., den föregåendes sonson, engelsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0624.html