- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1211-1212

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runnström, Johan Axel Maurits - Runnymede - Runnö - Runologi - Runo-meter - Runor. 1. bokstafsskrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

die permeabilität des seeigeleies für farbstoffe
(1911), Études sur la morphologie et la physiologie
du développement de l’oursin
(1914) och
Analytische studien über die seeigelentwicklung (1915).
R. är dessutom den förste, som lämnat en
sammanhängande framställning af Sveriges hjuldjursfauna
(Beiträge zur kenntnis der rotatorienfauna
Schwedens
, 1909).
L-e.

Runnymede [ra’nimid], en äng nära Windsor. Se
Magna charta, sp. 474.

Runnö, skogbevuxen bebodd ö i Östersjön, ö.
om Påskallavik, har en ytvidd af 568 har och
tillhör Döderhults socken.

Runologi (af runa, se d. o., och grek. lo’gos,
lära), språkv., runlära. – Runolog, vetenskapsman
med runkunskapen som forskningsföremål. Om
runologiens historia se Runor.

Runo-meter, det versmått, hvarpå de finska
"runorna" (se Kalevala, sp. 603) äro affattade.

Runor. 1. De germanska folkens äldsta bokstafsskrift.
Genom fynd eller litterära underrättelser
äro runor uppvisade hos goter, nordbor, angel-saxar,
forntyskar af olika stammar, burgunder och
franker, men ersattes hos goterna redan på 300-talet
af de bokstäfver, som uppfunnos af Wulfila
(se d. o.), hos de öfrige förr eller senare efter
kristendomens införande af det latinska alfabetet
och voro längst i bruk i Norden. Runorna i de
äldsta inskrifterna i Norden och på Europas fastland
finnas fullständigt angifna på Kylfverstenen
(se d. o.) från Gottland, funnen 1903, hvilken
runrad sannolikt tillkommit senast omkr. år 400
och troligen är den äldsta bevarade, på
Vadstena-brakteaten (se d. o.), funnen 1774, på
Grumpan-brakteaten, funnen 1911 (öfvergångsform), alla nu i
Statens historiska museum i Stockholm, och
Charnay-spännet (se d. o.), från Bourgogne.
På Kylfverstenen finnes följande runrad:

illustration placeholder

f u th a r k g w h n ij p e R s t b e m l ng d o

På Vadstena-brakteaten läsas runorna från höger
till vänster, emedan de i gjutformen voro ristade
från vänster till höger; om de vändas om och den
sista öfvertäckta runan tillägges, ha de följande
utseende:

illustration placeholder

f u th a r k g w h n i j e p R s

illustration placeholder

t b e m l ng o d

Runornas omskrifning med bokstäfver, som här
ofvan, kallas translitteration och afser att
göra inskrifternas läsning och tryckning bekvämare,
men icke att noggrant ange uttalet, hvars beteckning
kallas (fonetisk) transkription. Dessa
runor kallas de äldre, de germanska l. de
urnordiska runorna. Runraden har 24 runor
och är indelad i tre afdelningar på åtta runor.
Hvar och en af de tre afdelningarna af den yngre
runraden på 16 runor kallas "ätt" (isl. ætt),
hvilket ord i denna betydelse hör tillsammans med
räkneordet "åtta" och betyder "antal af åtta",
hvarför benämningen måste härröra från den äldre,
24-teckniga runradens tid. Första afdelningen brukar
kallas Frejs ätt, den andra Hagals ätt, den
tredje Tyrs ätt efter namnen på deras begynnande
runor f, h, t, som i yngre tid äro Frej, Hagal
och Tyr. Runornas ordningsföljd kallas lämpligast
runrad, men benämnes efter de första runorna
stundom futhark (se d. o.), mindre egentligt
runalfabet. Denna från de antika alfabeten
afvikande ordningsföljd är oförklarad; då runradens
tre ätter ha hvardera åtta runor, vore tänkbart,
att den härrörde från en minnesdikt om runornas
namn i fornyrdislag (se d. o.) med ett runnamn
i hvarje vers, liksom från yngre tid flera
"runsånger", minnesdikter af olika slag öfver runornas

illustration placeholder

Den angelsaxiska runsångens runor. (T. v. om runorna
stå motsvarande angelsaxiska ljudtecken.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free