Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1287-1288 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruwenzori - Ruvigny, markis af. Se Massue de Ruvigny, H. de. - Ruvo di Puglia - Ruvu, flod och stad. Se Pangani - Ruysbroek, Jan van - Ruysch. 1. Frederik R. - Ruysch. 2. Rachel R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sex massiv, hvart och ett med flera hufvudtoppar,
af hvilka de högsta tillhöra det mot v. framskjutna
Stanley-massivet. På detta resa sig

Margheritaspetsen (5,125 m., enligt Brights
trigonometriska mätning 1908 5,118 m.) och
Alexandraspetsen (5,098 m.). Bergets högre partier äro
täckta af evig snö, och därifrån gå glaciärer ned,
längst Mooreglaciären, till 4,170 m. Många floder
strömma ned åt alla håll från berget, som består
af äldre vulkaniska bergarter och kristalliniska
skiffrar samt i sina utkanter uppvisar spår af yngre
vulkanisk verksamhet. - R. upptäcktes af Stanley i maj
1888 och bestegs till 3,500 m. höjd af Stairs 1889,
till 4,063 m. af Stuhlmann (1891), till 4,520 m. af
Johnston (1900) samt af hertigens af Abruzzerna
ofvannämnda expedition, då alla de sex massiven
bestegos, dock ej ända till de högsta spetsarna.
J. F. N.

Ruvigny [ryvinji], markis af. Se
Massue de Ruvigny, H. de.

Ruvo di Puglia [röva di po^ja], stad uti
italienska prov. Bari (Apulien), vid järnvägen
Bari-Barletta. 26,305 inv. (1911). Biskopssäte med
normannisk katedral, teknisk skola, olivodling. .-
Staden hette i forntiden Rubi och är ryktbar för de
många vackra vaser, som anträffats i apuliska grafvar
i dess omgifning och som nu äro bland de förnämsta
skatterna i Neapels museum. (J. F. N.)

Ruvu, flod
och stad. Se Pangani.

Ruysbroek [rö’jsbruk],
Ruisbroek 1. Rusbroek, Jan van, den mest berömde bland
de nederländske mystikerna, f. omkr. 1293 i Ruysbroek
nära Bruxelles, d. 1381 i Grœnendaal, visade redan
tidigt böjelse för askes och kontemplation. Sedan
han en längre tid tjänstgjort som präst vid S:t
Gudulekyrkan i Bruxelles, hvarunder han skarpt
uppträdde mot sin tids laster och förvillelser, drog
han sig vid femtio års ålder, tillsammans med några
likasinnade, till det nyinrättade augustinklostret
Grœnendaal (Viridis vallis] i Soigneskogen i
Bruxelles’ omnejd samt blef detta klosters förste
prior. Där delade han sin tid mellan omsorgen
om ordens bästa och en stilla kontemplation. Han
kanoniserades 1908 af Pius X. Redan tidigt erhöll
han namnet doctor ecstaticus på grund af sitt
ständiga sysslande med uppenbarelser från en högre
värld. Han uppsöktes af många från när och fjärran,
bl. a. Tauler och flera tyska "gudsvänner". En af
hans förnämsta lärjungar var Groote (se Bröder, Det
gemensamma lifvets). Hans mystik byggde på Areopagita
och skolastiken och
var påverkad af Eckart, men bibehöll bättre
kyrkliga formuleringar. R. blef det gudaskådande
lifvets, extasens, systematiker. Han skref mest på
folkspråket. Hans Cierheit der ghcesteliker brulocht
(Det andliga bröllopets prydnad) har betecknats
som "den germanska mystikens" konstrikaste skrift;
i tre böcker beskrifves där det verksamma yttre,
det kärleksmättade inre och det kvietistiska
gudaskådande lifvet. Bland alstren af R:s mystiska
skriftställarverksamhet må äfven nämnas Speculum
æternæ salutis och De calculo candido. Maeterlinck
utgaf 1891 R:s Det andliga bröllopets prydnad
("L’ornement des noces spirituelles"). Se A. A. van
Otterloo, "R." (1874; 2:a uppl. 1896), W. L. de
Vreese, "Bijdrage tot de kennis van het leven
en de werken van J. van Ruusbroec" (1896) och
"J. v. R." (1909), samt V. Scully, "Life of
R." (1910). (Hj. H-t.)

Ruysch 1. Ruijsch [röjj]. 1. Frederik R., holländsk
anatom, f. 1638 i Haag, d. 1731 i Amsterdam, studerade
medicin i Leiden samt blef 1665 anatomie professor och
1685 jämväl professor i botanik i Antwerpen. R. är
mest berömd genom sina injektioner af blodkärlen,
och han hade däri uppnått en så stor skicklighet, att
ännu i våra dagar det är svårt att göra lika vackra
preparat. En samling dylika sålde han till Peter den
store 1717 och började därefter en ny sådan, hvilken
efter hans död förvärfvades af konung Stanislaus och
skänktes till universitetet i Wittenberg. För öfrigt
gjorde R. flera viktiga anatomiska upptäckter. Det
påstås, att han bl. a. skall ha upptäckt lymfkärlens
klaffar. De voro dock tidigare upptäckta af Olof
Rudbeck d. ä. R:s skrifter utgåfvos på holländska
samlade af Y. G. Arlebout under titeln Alle de
ontleed-, genees- en heelkundige werken van Fr. Ruysch
(3 bd, 1744).

- 2. Rachel R., den föregåendes dotter,
holländsk blomster- och fruktmålarinna, f. 1664 i
Amsterdam^ d. där 1750, var lärjunge till Willem
van Aelst och gifte sig 1693 med porträttmålaren
Juriaen Pool. Hon var under större delen af sitt lif
bosatt i Amsterdam, men synes 1701 ha vistats i Haag,
enär såväl hon som hennes man s. å. inskrefs i dess
målargille, och hon uppehöll sig, 1708 af kurfurst
Johan Vilhelm utnämnd till hofmålarinna, några år
i Düsseldorf, hvarifrån hon först 1716 återkom
till fädernestaden. Hon fortfor att arbeta ännu
vid öfverskridna åttio år, alltjämt enligt tidens
smak sirligt utpenslande icke blott sina blommor
och frukter, utan äfven de insekter, som krypa på
eller svärma kring dem. Hennes målningar, särskildt
hennes blomsterstycken, äro mästerverk i sitt slag
och ha alltid skattats högt. De träffas i Amsterdams
Rijksmuseum, i museerna i Haag, Rotterdam, Berlin,
Glasgow, Karlsruhe, Braunschweig, i National gallery
i London, i kejs. hofmuseet i Wien, o. s. v. Den
enda målningen i Sverige af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>