- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1285-1286

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruuth, Erik R. - Ruuth. 1. Johan Vilhelm R. - Ruuth. 2. Martti Juhana R. - Ruuthsbo. Se Rutsbo - Ruwenzori

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den af hertigen-regenten tillsatta statsutredningen
inkom 1793 till K. M:t med en berättelse öfver
R:s finansförvaltning från 1787 års början till
11 okt. 1790. Denna berättelse innehöll många och
svåra anmärkningar. Den svåraste rörde åtta stycken
kvittenser, hvilka tillsammans utgjorde ett belopp
af 324,693 rdr och på hvilka konungen hade öfver
det af R. framlämnade och undertecknade reversalet
endast tecknat sitt namn utan något tillägg. Då dessa
räkningar ej omtalades i några protokoll hållna inför
K. M:t, kunde statsutredningen ej godkänna dem som
verkliga verifikationer, innan man kunde få kännedom
om de saknade kassaböckerna, hvarför saken drogs
inför Kammarrevisionen, som dömde R. att ersätta
K. M:t och kronan med ofvannämnda summa. Denna dom
bragte R. till ruin, ty han måste afstå från sin
generalguvernörsbefattning och låta försätta sig
i konkurs, 1796. Under den långvariga processen i
Kammarrevisionen hade R. förnämligast stödt sitt
försvar på innehållet i afskrifter af hemliga
protokoll, hållna inför Gustaf III. Afskrifterna
voro bevittnade af Reuterholm och riksmarskalken
Oxenstierna; men den förre, som förmodligen ville
förtaga R. hvarje möjlighet till försvar, lät i en
talrik konselj inför hertigen-regenten förklara sin
underskrift utan all betydelse och fordrade, att
afskrifterna ej skulle anses som hufvuddokument,
om ej originalen företeddes. R. påstod, att
detta var en omöjlighet, under uppgift, att
dokumenten blifvit honom frånstulna på hans egendom
Marsvinsholm i Skåne. Ej nog härmed. Aktör i målet,
expeditionssekreteraren Edman, ett af Reuterholms
kreatur, sökte vid ett tillfälle göra troligt,
att konungens namnteckning på de ofvannämnda åtta
reversalen var förfalskad. Redan följande året sökte
R. resning i målet och förevisade då handlingar,
som godkändes, så att han slapp undan med att till
kronan återbetala 95,452 rdr 30 sk. 10 rst. De
framvisade dokumenten skulle hållas ytterst hemliga,
emedan de innehöllo uppgifter på de personer,
som mottagit penninggåfvor af konungen under
riksdagen 1789, hvilken omständighet skulle varit
förnämsta skälet, hvarför de ej kunde uppvisas under
förmyndarregeringen. Vid 1809 års riksdag uppträdde
R. som en af ledarna för det s. k. gustavianska
partiet, som arbetade för att tronföljden
skulle tillerkännas Gustaf IV Adolfs son, prins
Gustaf. Vid samma riksdag föreslog R. en ombildning
af nationalrepresentationen med särskildt afseende
på, att hvarken bruksegare eller andra besuttna
män, som ej kunde räknas till något af de fyra
stånden, skulle sakna representationsrätt. R. blef
1812 öfverstemarskalk hos drottningen. Han var
led. af Vet. akad. (1802) och hedersled, af
Landtbruksakad. (1812). A. Brn.*

Ruuth. 1. Johan Vilhelm R.,
finländsk historiker, f. 12 maj 1854
i Raumo, blef student 1872, filos. kandidat 1876
och licentiat 1882. Till en början verkade han
som skollärare, men utnämndes 1885 till aktuarie
(arkivarie) vid Finlands statsarkiv, i hvilken
befattning han förvärfvat sig en enastående kännedom
om landets historiska arkivmaterial. Han har äfven
utöfvat ett vidlyftigt historiskt skriftställarskap,
byggdt till största delen på arkivforskning. Hans
förstlingsarbete var Tutkimuksia Suomen ja Hansan
välisistä suhteista ennen
vuotta 1435
(Forskningar rörande förbindelserna
mellan Finland och Hansan före 1435; 1882), och
medeltiden har han äfven därefter med förkärlek
omfattat. Bland hans smärre uppsatser rörande denna
tid må nämnas Satakunnan asutusoloista keskiajalla
(Om bosättningsförhållandena i Satakunta under
medeltiden; i "Historiallinen arldsto", XV, 1898),
Om varupris och värdeförhållanden i Finland under
medeltiden
(i Finska Vet. soc:s "öfversigt" LI,
1909) samt hans undersökningar rörande de danska
medeltidsannalernas uppgifter om danska tåg till
Finland 1191 och 1202 (i "Suomalaisen Tiedeakatemian
Esitelmät" II och Sv. litt. sällsk:s "Skrifter"
C). Härtill ansluta sig hans forskningar rörande
finska frälsemäns sigill i slutet af 1500- och början
af 1600-talen (i "Historiallinen arkisto" XI, 1891)
samt rörande de i 1500-talets jordeböcker omnämnde
flöteskatterna ("Hist. arkisto" XII, 1892). R:s
förnämsta skriftställargär-ning faller dock inom
stadshistoriens område: han har skrifvit både
Björneborgs stads historia (1897) och Viborgs stads
historia
(2 bd, 1906) samt publicerat två häften af
Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet
(i skriftserien "Bidrag till Åbo stads historia" II, 9
och 11). R., som bidragit till flera uppslagsverk, är
f. n. hufvudredaktör för en stort anlagd, illustrerad
världshistoria på finska språket.

2. Martti Juhana R., den föregåendes halfkusins
son, kyrkohistoriker, f. 30 okt. 1870 i Enonkoski,
Karelen, blef student 1888, aflade teologisk
ämbetsexamen 1893 samt filos. kandidatexamen 1895,
studerade i Halle och Greifswald, vardt teol. kandidat
1900 och licentiat 1905. På den pedagogiska banan
har R. verkat ända sedan 1895 och innehar sedan 1908
lektorstjänsten i religion vid finska normallyceet
i Helsingfors. 1908 blef han äfven docent i
kyrkohistoria vid universitetet. Bland R:s arbeten
må nämnas en skildring af den evangelisk-sociala
rörelsen i Tyskland Kirkko ja yhteiskunnallinen
kysymys
(Kyrkan och den sociala frågan ; 1898), ett
arbete behandlande den finske seperatisten Abraham
Achrenius
(I, 1904), reformationens historia i
sammelverket "Maailmanhistoria" (Världshistorien),
Fredrik Gabriel Hedberg ja Carl Olof Rosenius (1912)
samt första bandet i Ur de religiösa rörelsernas
historia i Finland. Urkunder och forskningar
(i
"Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar" XII,
1915), som omfattar sju afhandlingar och urkunder
rörande separatisten P. Schæfers verksamhet samt
extatiska och herrnhutiska inflytanden i Finland på
1700-talet. R. är äfven en flitig tidskriftsförfattare
(särskildt i "Teologisk tidskrift"),
1 o. 2. T. C.

Ruuthsbo. Se Rutsbo.

Ruwenzori [röwensäu^i] 1. Runsoro, en väldig
berggrupp på västra gränsen af Brittiska Öst-Afrika
under 1° n. br. mellan sjöarna Edvard- och
Albert-njansa och vid högra stranden af Semliki,
som flyter från den förra till den senare sjön. R:s
höjd är enligt sir H. Johnston (se d. o.) 6,100
m., i hvilket fall det skulle vara Afrikas högsta
berg; sannolikare anses dock de uppgifter vara, som
lämnats af de trigonometriska mätningarna 1908 genom
R. G. T. Bright och af hertigen af Abruzzerna, prins
Ludvig, som 1906 noga undersökte berggruppen. Han
fann R. bestå af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free