- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1295-1296

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruzskij, Nikolaj Vladimirovitj - Ry, by i Jylland - Ry l. Ryd kloster - Rya, socken - Rya. Se Schabrak - Rya nabbe - Rübel, Eduard August - Ryberg, Niels - Rübezahl - Rybinsk - Rybinski, Mat(t)hias - Rybnik - Rybnikov, Pavel Nikolajevitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af "sjuklighet" och lämnade befälet,
hvarvid han blef medlem af riksrådet.
C. O. N.

Ry, by i Jylland, Aarhus amt, ungefär midt emellan
Silkeborg och Skanderborg, vid Himmelbjergets fot,
bekant som den plats, där jylländska adeln 4 juli
1534 valde Kristian III till Danmarks konung. -
R. socken omfattar Himmelbjerget och dess skogar
samt gränsar till Mossö. 1,200 inv. (1911). 4
km. därifrån ligger det nya stationssamhället Ry med
900 inv. (1911). E. Ebg.

Ry 1. Ryd kloster, danskt cistercienskloster vid
Flensburgsfjordens sydsida, anlagdt 1210 af biskop
Niels i Slesvig i st. f. det forna Guldholm kloster
(se d. o.). Där författades omkr. 1300 Ryd-aarbogen,
en viktig historisk källskrift. R. indrogs efter
reformationen och öfverlämnades 1582 af Fredrik II
till hans broder Hans d. y., som lät nedrifva det och
på dess tomt uppförde Glyksborg (nuv. Glücksburgs)
slott. E. Ebg.

Rya, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. 6,059 har. 1,231 inv. (1914). Annex till
Örkelljunga, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.

Rya. Se Schabrak.

Rya nabbe, en i Göta älfs mynning midt för
Billingsklippan vid Nya varfvet utskjutande udde
af Hisingen. På R. började i april 1644 danske
konungen Kristian IV bygga en skans och försänka
det utanför varande inloppet till Göteborg, men
han öfvergaf snart dessa arbeten för att i stället
befästa Kyrkogårdsholmen (se d. o.). I slutet af
1600-talet uppfördes sedan ett strandbatteri på R.,
och detta ombyggdes 1720 samt underhölls sedermera
och ombyggdes slutligen än en gång på förslag af 1839
års kustförsvarskommitté; men det pansarbatteri,
som enligt 1879 års kommittéförslag skulle uppföras
på R., kom aldrig till utförande. R.-batteriet
är nu slopadt som befästning, men ej raseradt.
L. W:son M.

Rübel, Eduard August, schweizisk botanist,
f. 18 juli 1876 i Zürich, egnade sig först åt
kemien, blef filos. doktor 1901, vistades som
affärsman i Nord-Amerika och började botaniska
forskningar 1904. Han har sedan 1905 utfört grundliga
växtgeografiska undersökningar öfver Bernina-alperna,
hvaröfver han publicerat Pflanzengeographische
monographie des Bernina-gebietes
(i Englers
"Jahrbücher", 1912). Mycket berest, har han
skrifvit flera smärre växtgeografiska arbeten öfver
skilda länder och därjämte (delvis i samråd med
de schweiziske växtgeograferna Brockmann-Jerosch,
Oertli, Rikli och Schröter) klarlagt växtekologiens
innehåll och terminologi, särskildt i den
uttömmande artikeln Ökologische pflanzengeographie
i E. Korschelts m. fl:s "Handwörterbuch der
naturwissenschaften" (bd 4, 1913). C. Lmn.

Ryberg, Niels, dansk affärsman, f. 1725, d. 1804,
bondson från Rybjerg i Salling (Jylland), lärde
köpmansyrket hos en morbroder i Aalborg och blef 1753
grosshandlare i Köpenhamn. Hans affär blef efter
hand ett af de största handelshusen i Danmark med
omfattande rederi och sjöförsäkring. Dessutom ledde
han 1759-63 den kungliga handeln på Island samt var
1772-84 en af direktörerna i Asiatiska kompaniet
under dess mest glänsande tid och 1776-85 därjämte
i Västindiska handelskompaniet. 1771-80 deltog han
äfven i ledningen af fattigvården i Köpenhamn.
Som godsegare, bl. a. som innehafvare af
Frederiksgave på Fyn sedan 1764, visade han största
ifver att främja böndernas utveckling och förbättra
deras villkor samt byggde skolor, sjukhus m. m. Redan
1770 blef R. etats- och 1780 konferensråd; men
firman gick under 20 år efter hans död, ruinerad
i följd af det olyckliga kriget med England.
E. Ebg.

Rübezahl, myt., i tyska folksagan en bergande på
Riesengebirge, hvilken visar sig hjälpsam emot goda
människor, fattiga och vilsegångna, men kitslig
emot de falske och elake, hvilka han förföljer med
storm och oväder samt allehanda bländverk. Han kan
förvandla sig i olika djurskepnader, men uppenbarar
sig helst som jägare. Om han tilltalas med spenamnet
R. ("rofsvans"), blir han förgrymmad; däremot vill
han gärna heta "bergets herre".

Rybinsk, kretsstad i ryska guv. Jaroslav, ligger på
högra stranden af Volga, midt emot Tjeksnas mynning
och omkr. 30 km. nedanför Mologas mynning. 31,485
inv. (1910). Ett gymnasium för gossar och ett för
flickor, handelsskola, teknisk skola, skepparskola,
bibliotek och börs. Genom sitt läge i midten af
det ryska kanalsystemet, hvarigenom Östersjön står
i förbindelse med Kaspiska hafvet och Ishafvet, är
R. hufvudort för en stor del af Rysslands inre handel
och flodfart samt kan på sätt och vis betraktas som
Petersburgs hamn vid Volga. De från nedre Volga
kommande större fartygens laster, bestående mest
af spannmål och mjöl, men äfven af salt, brännvin
och talg m. m., lossas i mindre båtar, som kunna
gå på kanalerna till Petersburg. Efter anläggning
af järnvägen från R. till Bologoje vid Petersburg
-Moskvabanan föres en del af de till R. ankommande
varorna på denna. I medeltal besökes R. årligen
af 15,000 farkoster. Under seglationstiden stiger
folkmängden till bortåt 100,000 pers., och antalet
fartyg är då så stort, att de betäcka Volga och
Tjeksna som en bro. (J. F. N.)

Rybinski, Mat(t)hias, polsk general, f. 1784,
d. 17 jan. 1874 i Paris, inträdde under Poniatowski i
det nybildade hertigdömet Warschaus armé och deltog
i fälttågen 1809, 1812 och 1813, i det sistnämnda som
regementschef. Fången vid Leipzig, tjänade R. sedan
som regementschef i ryska armén, till dess han 1830
slöt sig till polska revolutionen. Han deltog i slagen
vid Grochow och Bialolenka och blef efter general
Zymirzkis död högste befälhafvare och ledde armén i
slaget vid Warnze l april 1831. Generallöjtnant och
generalissimus 9 sept., nödgades han 5 okt. öfvergå på
preussiskt område. R. bosatte sig sedan i Frankrike.
C. O. N.

Rybnik, kretsstad i reg.-omr. Oppeln
(Schlesien). 11,656 inv. (1910). Två stora järnverk
(Silesia och R.-hütte), ångkvarn, metallfabrik
m. m. I trakten många stenkolsgrufvor. J. F. N.

Ryrbnikov, Pavel Nikolajevitj, rysk etnograf, f. 1832,
d. 1885, vice-guvernör i Kalisz, fick som medlem af
statistiska kommittén i guv. Olonets tillfälle att
studera folklifvet och samla ryska folkvisor, som
utgåfvos 1861-67 och äro mycket betydelsefulla för
den ryska fornforskningen. Senare undersökningar af
Hilferding ha till fullo bekräftat äktheten af R:s
folkepiska fynd. A-d J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free