- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1299-1300

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rückert. 1. Friedrich R. - Rückert. 2. Heinrich R. - Rückert, Leopold Immanuel - Ryckx, Lambert, annan namnform för L. Ricz (se d. o.) - Ryd (i ortnamn). Se Rud - Ryd, socken i Skaraborgs län - Ryd, Västra, socknar. Se Västra Ryd - Ryd, Östra, socknar. Se Östra Ryd - Ryd, municipalsamhälle i Kronobergslän - Ryda - Ryd-aarbogen. Se Ry, kloster - Rydaholm - Rydaholmsalnen. Se Aln, sp. 687 - Rydal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och läste formade sig för honom till vers;
poesien var hans sannskyldiga tungomål, och
hans oinskränkta makt öfver språkets rytmiska och
musikaliska tillgångar gjorde, att de konstfullaste
eller konstigaste former föllo sig för honom mest
lockande. Detta har icke varit i allo gagneligt för
hans diktning. Språkvirtuositeten framträder ofta
alltför medvetet, som ett gnistrande hölje kring
ett torftigt innehåll, och trots all omväxling i
den yttre formen vidlåda en viss enformighet och
saftlöshet en mängd af hans dikter. Han saknade
begränsning, och hans alstring kom därför att
lida af mångskrifveri och mångordighet. Om således
R. ej eger de störste lyriske skaldernas förmåga
att gripa och hänföra, finns det emellertid bland
hans mångtusentals smådikter ej få, hvilkas skönhet
är oförgänglig. Språket riktade han med en mängd
lyckade ordbildningar, och genom sina öfverlägset
gjorda öfversättningar öppnade han på vid gafvel
Orientens diktvärld för Västerlandet. – R:s första
utgifna diktsamlingar voro
Deutsche gedichte (1814 under pseudonymen Freimund Reimar) och
Kranz der zeit (1817).
Hans Gesammelte gedichte utgåfvos i 6 bd 1834–38
(flera förkortade uppl., den 22:a 1885). Ett hedersrum
bland hans alster intar den stora, af sinnrika och
djuptänkta småstycken sammanfogade lärodikten
Die weisheit der brahmanen (1836–39; 12:e uppl. 1886).
Misslyckade äro däremot såväl rimmeriet
Leben Jesu (1839)
som de fyra historiska dramer R. skref i Berlin. Bland
hans översättningar, hvilka snarare äro omdiktningar, märkas:
från arabiskan Hariris makamer ("Die verwandlungen des Abu Seid von Serug", 1826, flera uppl.;
den mest beundransvärda bland R:s tolkningar),
Amrilkais’ sånger (1843),
"Hamâsa" (äldre arabiska folkvisor, 1846) och
Koranen (utg. 1888),
från persiskan "Rostem und Suhrab" (efter Firdausi, 1838),
från sanskrit "Nal und Damajanti" (1828; 6:e uppl. 1889) och
"Gitagovinda" (1837) samt
den kinesiska visboken "Schi-King" (1833).
Som efterbildningar kunna anses
Erbauliches und beschauliches aus dem morgenlande (1836–38),
Morgenländische sagen und geschichten (1837) och
Brahmanische erzählungen (1839).
Efter R:s död utgåfvos hans "Gesammelte poetische werke"
(i 12 bd, 1868–69; ny uppl. 1881–82) samt åtskilliga
efterlämnade dikter (t. ex.
Kindertotenlieder, 1872, och
Tagebuch, 1888,
Der leipziger jahrmarkt, 1913)
och öfversättningar. Jfr arbeten om R. af
K. Beyer (se d. o.),
Fortlage (1867),
Boxberger (1878),
Voigt (3:e uppl. 1897),
Hähnel (1906),
Willms-Wildermuth (1907) och
Graef (1908). –
2. Heinrich R., den föregåendes son, tysk
historieskrifvare och germanist, f. 1823 i Koburg,
d. 1875 som professor i tysk fornkunskap i Breslau.
Bland hans arbeten märkas
Annalen der deutschen geschichte (3 bd, 1850; 2:a uppl. 1861),
Geschichte des mittelalters (1852),
Kulturgeschichte des deutschen volkes in der zeit des übergangs aus dem heidentum in das christenthum (2 bd, 1853–54),
Lehrbuch der weltgeschichte (2 bd, 1857) och
Geschichte der neuhochdeutschen schriftsprache (2 bd, 1875, ofullb.).

1 o. 2. E. F–t.*

Rückert, Leopold Immanuel, tysk teolog, f.
1797 i Grosshennersdorf vid Herrnhut i
Oberlausitz, d. 1871, erhöll sin första uppfostran
och undervisning vid herrnhutskolan i Niesky,
prästvigdes 1817 och blef 1819 diakonus i
sin födelseförsamling. Han utnämndes 1825 till
subrektor och 1840 till konrektor vid gymnasiet
i Zittau. Efter flera fruktlösa försök att
vinna anställning som akademisk lärare fick
han omsider 1844 kallelse till en teologisk
professur i Jena. Bland hans många arbeten må
nämnas kommentarier till Paulus’ bref (1831–37),
hans stora spekulativ-systematiska verk
Theologie (2 bd, 1851–52),
Das abendmahl (1856),
Büchlein von der kirche (1857) och
Der rationalismus (1859).

J. H. B.*

Ryckx, Lambert, annan namnform för L. Ricz (se d. o.)

Ryd (i ortnamn). Se Rud.

Ryd, socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad. 1,121 har.
222 inv. (1914). Annex till Sköfde, Skara stift, Billings kontrakt.

Ryd, Västra, socknar. Se Västra Ryd.

Ryd, Östra, socknar. Se Östra Ryd.

Ryd, municipalsamhälle (enl. k. br. 12 dec. 1905)
i Almundsryds socken, Kronobergs län, omkring
R. station på Karlshamn–Vislanda järnväg och
vid stranden af Hönshyltefjorden inom Åsnens
vattensystem samt Mörrumsåns utlopp. 91 har. 423
inv. (1914). Taxeringsvärdet å bevillningsskyldig
fast egendom 420,000 kr. (1914), taxerad inkomst
af kapital och arbete 145,804 kr. Samhället har
ett 30-tal handlande och handtverkare samt ett
par industriella anläggningar, bl. a. elektrisk
kraftstation (tillhörig Mörrumsströms kraft-a.-b.),
fröklängningsanstalt, kolugn. Inom samhället finnas
extra prov.-läkare, apotek, A.-b. Malmö folkbanks
expeditionskontor, och där ligger synnerligen
vackert i högrest barrskog R:s sanatorium (143
m. ö. h.), Sveriges äldsta Kneippbadanstalt, med
sjöbad vid Hönshyltefjorden. De sjukdomar, som
företrädesvis behandlas där, äro neurasteniska
och reumatiska åkommor, lungsjukdomar samt
allmän svaghet. Anstalten hålles öppen 1 juni–1,
eventuellt 15, sept. och var 1914 besökt af 1,040
kurgäster. Utom bad lämnas äfven gymnastik och massage
äfvensom elektrisk behandling. Vid R. finnes en
1894 genom borrning upptäckt järnkälla, som uppges
hålla 0,38 järnkarbonat på 10,000 liter och ha en
radioaktivitet af 470 voltenheter på liter och timme.

Wbg. R. W. Ln.

Ryda, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 3,238
har. 1,263 inv. (1914). R. bildar med Naum och Södra
Kedum ett pastorat i Skara stift, Barne kontrakt.

Ryd-aarbogen [-år-]. Se Ry, kloster.

Rydaholm, socken i Jönköpings län, Östbo härad. 21,674
har. 3,426 inv. (1914). R. bildar med Gällaryd,
som framdeles skall afskiljas till eget pastorat,
ett pastorat i Växjö stift, Östbo kontrakt.

Rydaholmsalnen. Se Aln, sp. 687.

Rydal, bomullsspinneri i Seglora socken, Älfsborgs
län, i en ovanligt naturskön nejd vid Viskan, som
omges af berg och kullar, klädda med den lummigaste
löfskog. Det anlades 1853 af den i svenska industriens
historia bekante Sven Erikson m. fl., som bildade ett
aktiebolag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free