- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1419-1420

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Försvarväsen - Ryssland. Författning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa skall R:s baltiska flotta 1930 bestå af 24
slagskepp, 12 pansarkryssare, 24 pansardäckskryssare,
108 jagare och 36 undervattensbåtar, alla i regel
af största och kraftigaste typer, jämte ett stort
antal min-, träng- och andra specialfartyg. – Vid
krigsutbrottet 1914 bestod ryska Östersjöflottan
af 4 stora, 1914 färdigbyggda slagskepp, 4 mindre
slagskepp, 6 pansarkryssare (samt 4 jättekryssare
under byggnad), 1 pansarkanonbåt, 26 smärre
kanonbåtar, 113 jagare (hvaraf 36 m. stora och
snabba under byggnad), 13 torpedbåtar och 25
undervattensbåtar (en del under byggnad) samt
åtskilliga skol- och specialfartyg. Svartahafsflottan
omfattade 7 slagskepp, hvaraf 3 öfver 20 år gamla
(samt 4 under byggnad), 2 pansarkryssare (och 4
under byggnad), 34 jagare (en del under byggnad),
17 torpedbåtar och 11 undervattensbåtar jämte en
del skol- och specialfartyg. Den sibiriska flottan
består endast af undervattensbåtar, 14 st., hvaraf
en del är under byggnad. – För flottans förläggning
finnas följande stationer, de flesta med varf,
dockor och verkstäder: Petersburg med baltiska
varfvet och amiralitetsvarfvet, Kronstadt, Reval
(under storartad utveckling), Helsingfors (Sveaborg),
Libau (indragen, men dockor och reparationsvarf för
mindre fartyg befintliga), Nikolajev, Sevastopol
och Vladivostok (äfvensom de obetydliga Batum, Baku
och Astrabad). – Personalen räknade 1914 omkr. 2,000
officerare (och intendenter), 570 mariningenjörer,
230 läkare, 85 präster och 450 tekniska officerare
samt 57,000 underofficerare och menige. De senare
utgöras till största delen af värnpliktiga,
hvilkas fredstjänstgöring "i linjen" varar 7 år i
aktiva marinen och 3 år i marinens reserv. – Den
ryska marinbudgeten har på sista tiden stigit med
stor hastighet: från 160 mill. kr. 1908 till 486
mill. kr. 1914.
H. W-I.

Litt.: Mahon, "L’armée russe après la campagne de
1904–1905" (1906), och v. Carlowitz-Maxen, "Einteilung
und dislokation der russischen armee und flotte"
(efter ryska källor; 35:e uppl. 1914).

Författning. R. är sedan 1905 en konstitutionell
stat, hvars författning i sina grunddrag fastställdes
genom ett kejserligt reskript af 17 (30) okt. 1905
och närmare utvecklades i grundlagen af 23 april (6
maj) 1906, hvilken utfärdades af kejsaren omedelbart
före den första riksdumans sammanträde. Faktiskt
äro dock fortfarande lagstiftning, förvaltning och
rättskipning i vidsträckt grad förenade hos kejsaren
(ry. impera’tor), som bibehåller den gamla titeln
själfhärskare (autokrat, ry. samode’rzjets) och hvars
befallningar, enl. författningen, "Gud själf befaller
(folket) att lyda". Den ryska staten är enhetlig och
odelbar, ehuru Finland i sina inre angelägenheter
förvaltas genom särskilda institutioner. Den af kejsar
Paul I utfärdade lagen af 1797, hvilken är upptagen i
den nya författningen, bestämmer, att kronan skall gå
i arf efter förstfödslorätt, dock med företräde för
den manliga linjen framför den kvinnliga. Kejsaren
med gemål och barn skall tillhöra den ortodoxa,
grekiska kyrkan, hvars hufvud han är. Storfurstar och
storfurstinnor få icke, enligt lag af Alexander I,
träda i äktenskap utan kejsarens samtycke, med risk
att ättlingarna eljest förlora arfsrätt till
tronen. Arfsrätt ha icke heller ättlingar af icke
jämbördigt äktenskap. Tronarfvingen blir myndig vid
16 års ålder, öfriga medlemmar af kejsarfamiljen
först vid fyllda 20 år. Kejsarens titel är: kejsare
och själfhärskare öfver allt Ryssland, Moskva, Kiev,
Vladimir, Novgorod, tsar af Astrahan, tsar af Polen,
tsar af Sibirien, tsar af Tauriska Chersonesus,
tsar af Georgien, herre till Pskov, storfurste af
Smolensk, Litauen, Volynien, Podolien och Finland
furste af Estland, Livland, Kurland etc. Kejsaren
utöfvar den lagstiftande makten i förening med
statsrådet och senaten; förslag till ändring af
grundlagen får framläggas endast af honom. Hela
förvaltningen är honom underordnad, och han har rätt
att utfärda förordningar (ukaser) inom förvaltningens
område. F. ö. tillkomma honom en monarks vanliga
rättigheter.

Representationen består af två kammare,
riksrådet och riksduman, hvilka sammanträda på
kejsarens kallelse en gång om året. De stifta jämte
kejsaren lag och fastställa rikets budget. Riksrådet
(gossuda’rstvenny sovje’t) består af dels af kejsaren
utnämnda ledamöter, dels af valda. De förres antal
får icke öfverstiga de senares, dock har kejsaren
rätt att förläna titeln statsråd äfven åt personer,
som icke därigenom få någon plats i rådet. De valdes
antal är 98; valbarhet inträder vid 40 års ålder. Af
dem utses 6 af det ortodoxa prästerskapet, 40 genom
direkta val af guvernementens semstvoförsamlingar
(1 för hvarje guvernement), 10 af större godsegare
i de 10 guvernement, i hvilka semstvoinstitutionen
icke ännu är införd, 6 af vissa större godsegare i
de 10 polska guvernementen, 18 af adelsföreningarna
i de guvernement, där sådana finnas (alltså
icke i Polen och i de 9 västliga guvernementen),
6 af vetenskapsakademien och de 10 universiteten
samt 12 af handels- och manufakturkamrarna,
börskommitterade och köpmannaföreningar (6 skola
tillhöra industrien och 6 handeln). De af kejsaren
utnämnde utses för ett år, de valde för 9 år, så att
en tredjedel afgår hvart tredje år. Ledamöterna ha
under sessionen 25 rubel om dagen i arfvode samt
reseersättning. Ordförande och vice ordförande i
rådet utser kejsaren. – Riksduman (gossuda’rstvenny
duma
) består af 446 ledamöter, valda för 5 år genom
indirekta val i guvernementen och direkta val i de
7 största städerna (Petersburg, Moskva, Warschau,
Kiev, Lodz, Riga och Odessa). Valordningen är mycket
invecklad, men dess hufvuddrag äro följande. Valen i
guvernementen förrättas af en valförsamling, hvars
medlemmar utsetts af sex s. k. kurier, valmän,
nämligen 1) kretsvalförsamlingar, som utse en
valman för hvarje volost (se Lokalförvaltningen), 2)
kretsvalförsamlingar af större jordegare, 3) första
kretsvalförsamlingen i städerna (omfattande de högst
taxerade), 4) andra kretsvalförsamlingar i städerna,
5) kosackkretsvalförsamlingar i de provinser, där
kosackstanitsor (se Kosacker, sp. 1122) finnas,
samt 6) guvernementsförsamlingar af arbetarnas
fullmäktige. Census för de olika valmansgrupperna
är olika bestämd. Af guvernementsvalförsamlingens
medlemmar utse bönderna omkr. 22,4 proc., de större
godsegarna 51,3 proc., städerna 24,2 proc. (hvaraf
första stadsvalkurian utser 13,2 proc., den andra 11
proc.). Arbetarna välja i hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free