- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1423-1424

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Förvaltning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med 4 guvernement: Kiev, Poltava, Charkov och
Tjernigov; 3) Öst-Ryssland, med 10 guvernement:
Perm, Orenburg, Ufa, Vjatka, Kazan, Simbirsk,
Saratov, Samara, Astrahan och Donska kosackernas
land (oblast), hvars hetman har en generalguvernörs
myndighet; 4) Syd- l. Ny-Ryssland, med 4 guvernement:
Jekaterinoslav, Taurien, Cherson och Bessarabien; 5)
Hvit- l. Väst-Ryssland, med 8 guvernement: Podolien,
Volynien, Minsk, Mohilev, Vitebsk, Kovno, Vilna,
Grodno; 6) Baltiska provinserna jämte Ingermanland,
med 4 guvernement: S:t Petersburg, Estland, Livland,
Kurland; 7) Weichselguvernementen (Polen),
med 10 guvernement: Warschau, Piótrkow, Kalisz,
Radom, Kielce, Lublin, Siedlce, Plock, Lomza
och Suwalki. – Till Asiatiska Ryssland höra: 1)
Generalguvernementet Kaukasus, med 6 guvernement:
Baku, Jelizavetpol, Kutais, Erivan, Stavropol,
Tiflis och Tjernomorski (Svartahafsområdet);
5 prov.: Batum, Dagestan, Kars, Kuban och Terek,
samt 2 själfständiga kretsar: Suchum och Sakataly;
2) Central-Asien med 2 generalguvernement: Turkestan
och Stäppens generalguvernement; 3) Sibirien med 4
guvernement och 6 oblastj, af hvilka de mellersta
utgöra generalguvernementet Irkutsk, de östliga
generalguvernementet Amur. Äfven några europeiska
guvernement äro förenade till generalguvernement;
dock finnas endast tre sådana (bortsedt från
Finland), nämligen Kiev (bestående af guv. Kiev,
Podolien och Volynien), Vilna (af guv. Vilna, Kovno
och Grodno) samt Warschau (af de 10 polska guv.). Å
andra sidan äro vissa större städer undantagna från
guvernementsindelningen och bilda själfständiga
förvaltningsområden under egna styresmän, af hvilka
den i Moskva bär titeln generalguvernör, de öfrige
kallas stadskaptener (gradonatja’lnik). Sådana finnas
i Petersburg, Odessa, Rostov vid Don, Sevastopol,
Nikolajev, Kertj-Jenikale och Baku. Guvernementen
äro indelade i kretsar. I hvarje guv. finnes en
guvernör (guberna’tor), hvilken som kejsarens
representant öfvervakar ordningen och lagarnas
verkställighet samt är ordförande i den kollegiala
guvernementsregeringen. Men vid sidan af denna
finnas i guv. flera andra myndigheter, såsom
kameralrätten, som uppbär de direkta skatterna,
domänförvaltningen, accisförvaltningen för acciser
å brännvin, öl, tobak och socker, kontrollrätten,
som granskar alla penningförvaltande myndigheters
och ämbetsmäns räkenskaper m. fl., så att hvarje
ministerium har ett eller flera själfständiga organ
i guvernementet. Folket är icke alldeles uteslutet
från guvernementets förvaltning. Redan Katarina
II gaf 1785 adeln rätt att i hvarje guv. bilda
sammanslutningar för att bevaka sina intressen
genom valda förtroendemän samt med rätt att äfven
välja vissa statsämbetsmän på förvaltningens och
rättskipningens områden. Dessa adelsmöten bestå
fortfarande och inkallas af guvernören hvart tredje
år, dels för hela guv., dels kretsvis. De äro icke
representativa, utan alla adelsmän ha rätt att
infinna sig, men deras inflytande på besluten är
beroende på den enskildes förmögenhet och rang,
och de lägst stående ha ingen rätt att deltaga i
besluten. Adelsmötet väljer en adelsmarskalk för guv.,
hvilken har att
bevaka adelns intressen och vara ordförande vid
adelsmötet, hvarjämte han är medlem af de flesta
guvernementsinstitutionerna. Af större betydelse är
den af Alexander II genom ukas af 1 (13) jan. 1864 i
guvernementet och kretsen införda representationen
(zemstvo). Kretsrepresentationen (ze’mskoje
sobra’nie
) består af deputerade valda hvart tredje
år i förhållande till invånarnas antal, af de sex
kurier, som utse riksdumans ledamöter (se ofvan). Den
sammanträder minst en gång om året; under mellantiden
ersattes den af ett ständigt, verkställande utskott
(ze’mskaja upra’va). Guvernementsrepresentationen
består af för tre år af kretsrepresentationen
utsedda medlemmar och tillsätter äfvenledes för
den tid, då den ej är samlad, ett verkställande
utskott. Representationerna handlägga frågor, som röra
förvaltningen af områdets egendomar och inkomster,
välgörenhetsanstalter, underhåll och byggande
af allmänna hus (äfven kyrkor), vägar och broar,
skolor och hälsovård; dem tillkommer att vidtaga
åtgärder för att förebygga nöd, höja handel och
industri, fördela skatterna till staten, bestämma
lokala skatter o. s. v. I teorien ha de således
en ej ringa betydelse; men i verkligheten kunna
de föga uträtta, ty skatterna till staten äro så
höga, att nya pålagor för undervisning, sundhetsvård
o. d. måste bli mycket begränsade. Dessutom öfvervakas
zemstvons beslut afundsjukt af centralregeringens
representant, guvernören, och annulleras genast,
så snart de röja en annan anda än den, som för
tillfället är rådande vid hofvet. Olydnad bestraffas
med upplösning. Likväl ha dessa representationer i
flera guvernement (endast 36 guv., företrädesvis i
Stor-Ryssland, ha ännu sådana) verkat icke obetydligt,
särskildt för folkundervisningen, och gjort omfattande
undersökningar rörande jordbrukets och industriens
ställning. – I de tre baltiska guv., Estland,
Livland och Kurland, finnas sedan längre tid tillbaka
rådplägande landtdagar, hvilka sammanträda hvart
tredje år och bestå af godsegarna (i Livland äfven af
ombud för staden Riga). Deras befogenhet har under
senare åren småningom inskränkts, särskildt deras
privilegier med afseende på polis- och skolärenden,
och ryska språket är obligatoriskt i alla officiella
skrifvelser. – De ryska städernas municipalinrättningar
äro reglerade genom stadsordningen af 16/28 juni
1870. Alla husegare och skattebetalande handtverkare,
köpmän och industriidkare välja efter förmögenhet
för 4 år representanter till stadens råd, duma. Den
verkställande makten utöfvas af borgmästaren
jämte gorodska’ja uprava, hvars medlemmar väljas
af duma likaledes för 4 år. Båda äro i verkligheten
guvernörens redskap, och de municipala institutionerna
ha intet själfständigt lif. – Den kommunala enheten
på landet är byn (mir), hvars medlemmar diskutera
och besluta i byns gemensamma angelägenheter samt
utse en föreståndare (sta’rosta), som öfvervakar
ordningen och har en inskränkt polisdomsrätt. Flera
byar äro förenade till en vo’lost, med en folkvald
föreståndare (starsjina’) och ett råd, som bevakar
alla inom dess område liggande byars gemensamma
intressen. Denna kommunalstyrelse tillhör bönderna
ensamt, ty deras forna herrar äro alldeles uteslutna,
och deras jord hör icke till någon mir eller volost.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free