- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
5-6

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryttare - Rytter, Poul - Rytteri, krigsv. Se Kavalleri - Rytterknægten - Rytterne - Ryttmästare - Rzach [rJaJ], Alois - Rzeszów - Rzewuski [Jevu'ski], polsk adelssläkt - Rzjev - Rå - Rå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rytter-Rå

nämningen på det tyngre krigsfolket till
häst i Sverige till skillnad från dragoner,
som voro lättare utrustade och äfven kunde
strida till fots. Ordet förekommer i flera
sammansättningar såsom ryttartorp
(dragon-, husartorp o. s. v.). Jfr Kavalleri.
C. O. N.

Rytter, Poul, pseudonym för danske skalden P. K.
Ploug. - L. Hofberg nyttjade en gång (1719) samma märke;
namnet tillhörde urspr. en förolyckad och förfallen
student på Holbergs tid.

Rytteri, krigsv. Se Kavalleri.

Rytterknægten, högsta punkten på Bornholm,
enligt senaste uppmätning 162 m., ligger ungefär
midt på ön i Almindingen. 1856 uppfördes på
toppen ett fyrkantigt granittorn af 13 m. höjd,
"Kongemindet", med anledning af Fredrik VII:s
besök på ön 1851, och ofvanpå detta torn restes
1899 ett 9 m. högt järnstativ, så att man därifrån
skulle kunna se ut öfver den uppväxande skogen.
E. Ebg.

Rytterne, socken i Västmanlands län, Snefringe
härad. 5,976 har. 1,312 inv. (1914). R. utgör ett till
egaren af Vikhus alternerande patronellt pastorat i
Västerås stift, Munktorps kontrakt.

Ryttmästare (ty. rittmeister), benämning vid
kavalleriet på innehafvarna af den grad, som vid de
öfriga vapnen kallas kapten (se d. o.). Benämningen
förekom redan på 1500-talet och nyttjades då
för befälhafvaren för ett kompani ryttare (flera
sådana ingingo vanligen i en skvadron). Sedermera
har ryttmästaren blifvit skvadronchef. Benämningen
förekommer icke i Frankrike, utan ersattes där af
capitaine. C. O. N.

Rzach, Alois, bömisk filolog, f. 1850 i
Patzau, är sedan 1887 ordinarie professor i klassiska
språk vid tyska universitetet i Prag. Bland hans
många arbeten märkas Der dialekt des Hesiodos
(1876) och upplagor af Hesiodos (1884 och 1902),
Grammatische studien zu Apollonios Rhodios (1878),
Studien zur technik des nachhomerischen heroischen
verses (1880; tillägg 1882), en upplaga af Iliaden
(2 bd, 1886-87) samt upplagor af och studier öfver
de sibyllinska oraklen.

Rzeszöw, stad i Galizien, vid Sans biflod
Wislok. 23,688 inv. (1910), hvaraf nära hälften
judar. Två gymnasier, lärarbildningsanstalt. Mycket
besökta hästmarknader. (J. F. N.)

Rzewuski, polsk adelssläkt från
1600-talet. 1. Waclaw R., författare, f. 1716,
d. 1779, tillhörde Stanislaus Leszczyriskis parti
och måste fly till utlandet efter August III:s
tronbestigning. Efter återkomsten blef han 1762
vojvod af Krakau, tillhörde oppositionen vid 1767
års riksdag och fördes fängslad till Kaluga. Han
skref tragedierna Zolkiewski (1758) och Wladyslaw
pod Warna (1760) samt i förening med sin son Josef
en diktsamling Zabawki wierszem polskim.
- 2. Henryk R., grefve, författare, f. 1791, d. 1866, deltog i
kriget 1809 och blef i Italien bekant med Mickiewicz,
som förmådde honom att nedskrifva sina intressanta
memoarer från Stanislaus Augusts tid, Pamietniki
Pana Seweriny Soplicy, czesnika parnawskiego
(1832-39, ty. öfv. 1876), som i konservativ anda
skildra det polska adelssamhället i senare delen af
1700-talet. Stort uppseende väckte på sin tid hans
under pseudonymen Jarosz BejJa utgifna samhällssatirer

Mieszaniny obyczajowe (Förvirrade seder, 1841-43).
Hans historiska romaner, Listopad (November,
1845), Zamek Krakowski (Slottet i Krakau, 1847)
och Samuel Zborowski, hetman kozakow zoporozskich
(1855) äro föga betydande och redan glömda. 1850
blef han sekreterare hos Paskiewicz i Warschau
och uppsatte tidningen "Dziennik Warszawski", som
dock snart af tynade på grund af sin reaktionära och
klerikala hållning, hvarpå R. drog sig tillbaka till
Volynien. l o. 2. A-d J.

Rzjev, kretsstad i ryska guv. Tver,
vid Volga och järnvägen Riga-Moskva. 31,514
inv. (1900). Två progymnasier. Stapelplats för den
stora genomgångshandeln, hufvudsakligen med lin, hampa
och spannmål, mellan guvernementen vid nedre Volga,
Orel, Kaluga och Smolensk samt hamnarna Petersburg
och Riga. (J- F. N.)

är en allmän benämning på troll eller ett slags
öfvernaturliga varelser. Folksägnerna tala om bergsrå,
sjörå, skogsrå, tomtrå, gårdsrå o. s. v. De sistnämnda
äro gårdarnas skyddsandar och mot människan välsinnade
samt vårda sig om allt, som länder till gårdens
nytta; förestår någon olycka, vandra de bort från
gården. Nu är ordet i skriftspråket vanligen neutr.;
i äldre tider (före Dalin) och ännu i folkspråket är
det oftast femin. Ordet betyder "de, som råda öfver",
liksom i fornnorskan plur. ráð brukas om gudarna. Se
Lundgren, "Språkliga intyg om hednisk gudatro i
Sverige" (1878, s. 23 ff.), i några landskap benämnas
dessa varelser, råd, råd-ande. Th. W.*

Rå (Råå), municipalsamhälle (enl. k. br. 1886 och
1904) och fiskeläge med tullstation vid Öresund,
inom Raus’ socken, Malmöhus län, s. om Raus
planterings municipalsamhälle, n. om Kvistoftaåns
1. Rååns mynning, strax nedom Raus järnvägsstation
vid Landskrona och Hälsingborgs järnvägar samt
5 km. s. om Hälsingborg, dit elektrisk spårväg
går. 85 har. 1,875 inv. (1914). Gamla delen af
samhället, nere vid den dyrbara och goda hamnen i
åmynningens fortsättning, är trång och oregelbunden;
den nyare, högre är mera välbyggd. Förutom sjöfart
idkar befolkningen betydligt fiske i Öresund och
angränsande vatten, ehuru nu mindre än förr (spättor
sommartiden, sill om höstarna samt torsk vinter och
vår). Taxeringsvärdet å bevillningsskyldig fastighet
var 1914 1,943,400 kr. och den taxerade inkomsten
af kapital och arbete 769,979 kr. Municipalskatten
l kr. per 100 kr. inkomst (1912). En mängd mindre
fraktfartyg af olika slag hör hemma där, och båtbygge
idkas. Fiskeläget var i forna dagar särskildt bekant
för smuggling i stor skala af dess alltid djärfva
och driftiga sjöfolk. När ryssarna 1788 lågo med
krigsskepp i Sundet, gingo några personer i land och
antände fiskeläget, hvilket fullständigt nedbrann så
när som på 2 hus. 1850 hemsöktes fiskeläget svårt af
koleran. Då R. var lämpligt som landstigningsplats,
uppkastades där 1676 ett retranchemang, men detta hade
ej hunnit bli färdigt och var ej besatt, då danskarna
29 juni här landstego och genast förskansade sig. 1698
föreslog Dahlbergh, att Hälsingborgs stad skulle
flyttas till R., "hwarifrån Hans Maij:tt äfwenwäl
som Dannemarck ock fast mera kan wara mästare och
dominera Öresund". 2 nov. 1709 landstego danskarna
återigen vid R. utan motstånd. 1712-13 anlade Leijon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free