- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
7-8

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rå - Rå, jur. Se Rågång - Rå - Rå, zool. Se Rådjuren - Råbandsknop - Råbelöf - Råberg, Karl Magnus - Råbergh, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leijonsparre på Stenbocks befallning 60 m. från vattnet
ett omkr. 3 km. långt retranchement vid R. mellan
fiskeläget och vårdkasen, som stod halfvägs till
Hälsingborg; sistnämnda år förstärktes sedan profilen
af Meijer på konungens order, och 1716–17 höjde
Stobée bröstvärnet samt byggde batterier m. m. 1718
skadades retranchementet af högvatten och måste
repareras. Ännu 1770 var det tämligen bibehållet,
men förföll sedermera; fortfarande synas dock
åtskilliga lämningar af den vidsträckta befästningen.
Wbg. L. W:son M.

, jur. Se Rågång.

, sjöv., på förkant af mast l. stång horisontalt
hängande rundhult, byggdt af trä eller järn och
tjänande att uppbära eller sprida ett råsegel. För
detta ändamål är seglets öfverkant (råliket) fäst
till rån, dels genom nockbänslar (vid ändarna), dels
genom råband, hvilka, trädda genom sydda hål i seglet,
knopas om rålejdaren l. jäckstaget (se d. o.). Seglets
nedre hörn uthalas (skotas) till den nedanför varande
råns ändar (rånockarna) eller (som på underseglen)
till skeppssidan. Rår kallas äfven de smärre bommar,
som äro fastlitsade till öfverkanten af vissa flygande
segel (ledsegel, toppsegel m. fl.) och samtidigt med
dem upphissas. I sned ställning vid masten hängande
rundhult benämnas allmänt sprin. De olika rårnas
namn träffas i art. Tackling, och på fig. där
äro rårna betecknade med 9–12. – Att "springa rå"
var ett förr i tiden, i synnerhet på holländska
krigsskepp, mycket brukadt straff för matroser, som
svårt förbrutit sig i tjänsten. Kring delinkventens
midja fastgjordes ett tåg, som var ledt ned i vattnet
på fartygets ena sida och upp igen på den andra. Han
tvangs därefter att, med vikter kring benen, hoppa
från storrånocken, drogs snabbt under kölen och
upphalades på motsatta sidan till råns höjd. Vid
skärpt straff, som skulle gälla lika med dödsstraff,
spändes tåget stramt utefter skeppets sidor, så
att den straffades hufvud och lemmar krossades mot
kölen. Straffen att "springa rå" och "dragas under
kölen" ha förekommit äfven på svenska krigsfartyg
(se t. ex. K. M:ts Sjöartiklar af 2 maj 1685).
R. N.*

, zool. Se Rådjuren.

Råbandsknop, sjöv. Se Knop 1.

Råbelöf. 1. Fideikommiss i Fjälkestads och
Glimåkra socknar, Kristianstads län, omkr. 6
km. n. om Kristianstad, nära Balsby station på
Kristianstad–Elmhultbanan och vid södra ändan af
Råbelöfssjön, omfattar 53 19/48 mtl med en egovidd
af omkr. 6,500 har, hvaraf omkr. 3,000 har åker,
tax. till 1,674,700 kr. (1914) hvaraf 9,000 kr. å
annan fastighet (bränneri). Äldste kände egaren till
R. är danska riksrådet Claus Bille (d. 1558). Hans
son sålde R. 1616 till Kristofer Ulfeld, som uppförde
manbyggnaden; den siste danske innehafvaren var
Ebbe Ulfeld, under hvars tid R., då Karl XI hösten
1677 förlade sina utmattade trupper i vinterkvarter i
nordöstra Skåne, blef på konungens befallning starkt
befäst med palissader, vattengrafvar och i vinklar
lagda vallar. Efter Ulfelds död (1682) öfvergick
R. till mågen, frih. K. G. Skytte, som testamenterade
den till sin frände majoren frih. K. H. Skytte. Denne
måste för gäld sälja godsen R. och Odarslöf till
kapten L. G. von Böhnen (d. 1748), hvars änka, A. K.
Ridderschantz, gjorde dem till fideikommiss för
sina tre döttrar, hvarefter godsen slutligen
(1795) tillföllo majoren J. G. v. Rosen, gift med
en brorsdotter till dessa fröknar von Böhnen, och ha
sedan genom gifte öfvergått till släkten Kennedy. Den
nuv. innehafvaren är kammarherre James Kennedy,
som gett slottet dess moderna utseende (se fig.). –
2. Förr socken i Kristianstads län, nu införlifvad
med Fjälkestad.

Råberg, Karl Magnus, fortifikationsofficer, f. 1700
i Narva, där fadern var fortifikationslöjtnant,
d. 27 nov. 1778 i Kalmar. Vid Narvas intagande af
ryssarna 1704 bortfördes R. jämte föräldrar och
syskon till Klinov i Sibirien, hvarifrån, han sedan
ej hemkom förrän 1721, då han ingick som volontär vid
lifdragonregementet i Finland, men tog afsked härifrån
redan 1722. Under fångenskapen hade han flitigt
studerat matematik och fortifikation samt ryska,
tyska, franska och latin. 1723-26 företog han resor
i Tyskland, Polen och Ryssland samt vistades långa
tider hos sin morbroder, generallöjtnanten och chefen
för sachsiska fortifikationen frih. Göthe (se Eosander 4).
Efter återkomsten blef R. volontär vid
Fortifikationen 1726 och vallmästare (underkonduktör)
1727, beordrades 1728 att biträda vid afmätningen
af Frösö, Järpe, Dufeds och Långå skansar samt
Gäfle stads avenyer och Fredriksskans. Permitterad
utrikes 1733, bevistade han belägringen af Danzig,
förrättade fortifikationsofficerstjänst på Herrn
Schantz, Kniephof och Gellentinerhof samt blef
premiärlöjtnant vid konung Stanislaus’ lifgarde,
men råkade kort därefter i rysk fångenskap, hvarur
han dock lyckades fly redan 1734, hvarefter han blef
konduktör 1735 och löjtnant 1741 samt tjänstgjorde i
Stockholm och Kalmar samt 1741-44 "med mycken fatigue
och omkostnad" på Karlsvärd. 1744 blef han kapten
i Finland, men placerades från 1746 i Kalmar, där
han avancerade till major 1759 och öfverstelöjtnant
1763. R. tog afsked från Fortifikationen 1764. -
R. var en kunnig och förfaren fortifikationsofficer
med mångsidig bildning samt egde en ovanligt stark
kroppsbyggnad. Två hans söner adlades och adopterades
Mannerskantz (se d. o.). L. W:son M.

Råbergh, Herman, finsk universitetslärare, teologisk
skriftställare och biskop, f. 4 sept. 1838 i Åbo,
blef student 1858 och filos. kandidat 1863 samt
promoverades till filos. magister 1864. Sedan han
1867 aflagt teol. kandidatexamen och prästvigts samt
1870 försvarat afhandlingen Nikolaus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free