- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
45-46

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Räfven - Räfvinge, socken. Se Refvinge - Rægefjord. Se Sogndal - Räisälä - Räkenskapsbok - Räkhästen, zool. Se Räkor - Räkling, zool. Se Helgeflundran - Räknebräde. Se Räknebänk - Räknebänk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Räf vinge-Räknebänk

46

15-25 kr. i första hand. Färgvarieteterna stå
högre i pris: en vacker korsräf betalas ofta
med dubbla det nyss angifna priset. De flesta
i marknaden förekommande silfverräfskinnen
komma från Nord-Amerika, särskildt Ganada och
Alaska. Denna amerikanska silfverräf utgör en
svart (melanistisk) varietet af Vulpes fulvus,
en vår vanliga räf närstående art, som i Amerika
ersätter denna och måhända endast är att betrakta
som en lokalform. Silfverräfven lämnar ett af
pälsmarknadens värdefullaste skinn; förstklassiga
amerikanska silfverräf-skinn kunna betinga ett pris
af ett par tusen kr. På senare tid har silfverräfven
gjorts till föremål för afvel i "räffarmar", som till
stort antal uppstått i Nord-Amerika. Hittills har
flertalet på detta sätt uppfödda ungräfvar sålts för
afvelsändamål och betalats med fabelaktiga priser
- ända till 50,000 kr. paret -, medan endast ett
fåtal kommit i marknaden som skinn. - Jakten på räf
bedrifves i vårt land mest som stöfvarjakt; dessutom
skjutes räf för utlagd åtel ("skytte vid vakglugg")
eller utgräfves ur lyan, hvarvid tax eller foxterrier
ofta användas; stundom behöfver man då ej tillgripa
gräf-ning, utan räf ven utmotas ("spränges") af
hunden. Denna "grytjakt" kan särskildt rekommenderas
under den tid ungarna äro små, under förutsättning
att man för att skydda annat ädlare villebråd vill
decimera räfstammen och ej önskar spara ung-räf
varna för höstens och vinterns jakter. Räf ven
fångas äfven med gift - strykninförgiftade beten -,
en metod, som dock på grund af dess farlighet för
människor och husdjur bör undvikas. Genom den nya
jaktstadgans förbud mot användande af sax har den
hittills brukliga räffångsten med trampsax upphört som
tillåten fångstmetod. Upp-häfvande af detta förbud är
dock begärdt från flera län. - I England är räfven det
viktigaste föremålet för parfors j akt, hvarvid ett
stort antal drif-vande hundar - foxhounds - användas
och jägarskaran till häst följer jakten, tills räfven
tages af hundarna. Jfr Jaktridning och P a r-forsjakt.
G. G.

Räfvinge, socken. Se Ref vin ge.

Rsegef jord. Se S o g n d a 1.

Rälsälä, socken i Yiborgs län, Finland, Keks-holms
domsaga och härad, utgör ett imperiellt pastorat af
2:a kl., Nyslotts stift, Keksholms kontrakt. Areal 363
kvkm. 7,128 inv., finsktalande (1914). Inom socknen
finnes sedan 1908 en af staten subventionerad "finsk
folkhögskola jämte landtmanna-och husmodersskola,
med 6 lärare och 53 elever, hvaraf 37 kvinnliga, 1911.
A. G. F.

Räkenskapsbok, hand., för systematiskt förande af
räkenskaper af sedd bok. Se vidare Bokföring och
Handelsbok.

Raknästen, zool. Se Räkor.

Räkling, zool. Se Helgeflundran.

Räknebräde. Se Räknebänk.

Räknebänk, Räknebräde, Räkneram, Räkneställ,
Räknetafla, i äldre tider använda apparater för att
underlätta räkneoperationer. Abacus (se d. o.) 1. abax
kallades hos romare och greker en fyrkantig trä-
eller stenskifva, hvarpå tal markerades medelst
stenar e. d. Skifvan var försedd med på lämpliga
mellanrum inristade linjer, vanligen sju. Från det
antika Grekland finnes i behåll ett (1846) i Salamis
funnet räkne-

bräde af marmor, och från Rom känner man
flera dylika. På dessa synas linjerna ha varit
uppritade vertikalt i förhållande till räknaren,
en anordning, som noga öfverensstämde med romarnas
kolumn-räkning. Andra former af räknebräden begagnas
i Kina (under namn af swdn pän), i Japan (soro-ban)
och i Ryssland (stjoty). P. v. Havens be-skref 1736
det ryska räknebrädet som "en träram med 18 vågräta
trådar och 9 pärlor på hvarje tråd". Grefve d’Escayrac
konstaterade 1859, att kineserna på sina trådställ
behöfde blott hälften så lång tid som en skicklig
europé för att räkna ut samma tal. Gifvetvis finnes
en mångfald variationer af dessa anordningar. Å
närstående fig.

ooooooooo

000000000

100,000-tal 10,000-tal

l,000-tal

100-tal

10-tal

Enheter

Fig. 1. Talet 3124 inställdt på räkneställ.

l synes ett trådställ med 6 snören och 9 kulor
på hvarje. Där är talet 3124 inställdt till
höger. Om 3124 skall ökas med 137, så flyttas l
kula i hundratalsraden och 3 kulor i tiotalsraden
från vänster till höger. Där står då 3254. I
enhetsraden skulle 7 kulor flyttas, men där finnas
blott 5. Sedan dessa 5 flyttats öfver, skjutas alla
9 tillbaka till vänstra sidan och i st. f. den 6:e
ökas tiotalsradens kulor med en ny, hvarefter den 7:e
enhetskulan flyttas öfver till höger. Talet utvisas
nu af 3 kulor på 4:e tråden, 2 på 3:e, 6 på 2:a samt
l på l:a, d. v. s. 3261 (= 3124 + 137). I nya tidens
Europa började räknebrädet. så vidt kändt, användas
först mot slutet af 1400-talet och uppträdde då med
linjerna inristade horisontalt i förhållande till
räknaren. På hvilken väg bruket

M D C L X V I
r\r\r\ c\



0



r\ r\ r>



(J ^J LJ O
C] O



^j {j



Fig. 2. Talet 4537 markeradt med
räknepenningar. I en räknebok från år 1534.

häraf uppstått, har icke kunnat med full säkerhet
afgöras. Under det några anse det som arf från
romarna, hålla andra före, att räknebrädet
uppstått genom förändring af den ofvan nämnda
kinesisk-mongoliska "räkneramen", hvarom kännedomen
under 1300-talet kom till Tyskland genom handels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free