Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda skenet - Röda Skogsmyran, zool. Se Myror, sp. 110 - Röda tråden - Röda öknen. Se Nefud - Röda örns orden. Se Ordnar (Preussen), sp. 835 - Rödbenan, zool. Se Totanus - Rödbent falk, detsamma som aftonfalk (se d. o.) - Rödbergsskansen - Rödbeta, bot. Se Beta - Rödblindhet. Se Färgblindhet - Rödblära, bot. Se Melandrium - Rödbo - Rödbok, bot. Se Bok 1 - Rödbrokig svensk boskap - Rödbräcka, rödbräckt järn, metall. Se Järn, sp. 384 - Rödbröstade sångaren, zool. Se Rödhaken - Rödby - Rödbyfjord. Se Rödby - Röd ceder, bot. Se Juniperus - Rödding - Rödeby - Rödek, bot. Se Ek - Rödelheim - Rödene - Rödenes - Rödenessjöen. Se Rödenes - Rödenesverket. Se Kroksundsverket - Röderer. Se Roederer - Rödesund - Rödfjällen - Rödfloka - Rödfos. Se Raufoss - Röd fosfor, kem. Se Fosfor - Rödfärg - Röd gnejs, petrogr. Se Gnejs - Rödgrönblindhet. Se Färgblindhet, sp. 276 - Rödguld. Se Guld, sp. 583 - Rödhavarna, zool. Se Doggfisksläktet - Rödhaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i södra och mellersta Europa. Jfr Hvita nätter och
Nattmoln.
R. R.*
Röda skogsmyran, zool. Se Myror, sp. 110.
Röda tråden. I allt tågvirke, som tillhör
engelska örlogsmarinen, är en röd tråd inspunnen
för att förebygga dess bortstjälande. (I svenska
flottans tågvirke är för samma ändamål en blå tråd
intvinnad.) Uttrycket "röda tråden" har därför
fått betydelsen enhetsdrag, det sammanbindande och
förenande.
’ Röda öknen. Se Ne f u d.
Röda örns orden. Se Ordnar (Preussen), sp. 835.
Rödbenan, zool. Se Totanus.
Rödbent falk, detsamma som aftonfalk (se d. o.).
Rödbergsskansen anlades af norrmännen i jan. 1660
under Fredrikshalds belägring af svenskarna under
Kagg samt intogs 25 jan. efter 2 dagars strid af dessa
senare, som där sedan uppställde ett mörsarbatteri. 22
febr., då belägringen upphäfdes, utrymdes och brändes
skansen.
L. W:son M.
Rödbeta, bot. Se Beta.
Rödblindhet. Se Färgblindhet.
Rödblära, bot. Se Melandrium.
Rödbo, socken i Göteborgs och Bohus län, Västra
Hisings härad. 2,079 har, 558 inv. (1914). Annex till
Kungälf, Göteborgs stift, Älfsyssels södra kontrakt.
Rödbok, bot. Se Bok 1.
Rödbrokig svensk boskap, husdjurssk., en i
mellersta Sverige talrik nötkreatursras, som
bildats vid egendomen Stjärnsund i Närke af
gammal herrgårdsras genom öfvergående korsning
med ayrshire och korthorn. Rasen, vanligen kallad
R. S. B., har tagits om hand af en 1891 stiftad
afvelsförening (" Afvelsföreningen för rödbrokig
svensk boskap"), som håller egen konsulent, anordnar
afvelsdjursauktioner m. m. Se vidare Herrgårdsras
och fig. 5 å pl. I till art. Nötkreatursskötsel.
H. F.
Rödbräcka, Rödbräckt järn, metall. Se Järn, sp. 384.
Rödbröstade sångaren, zool. Se Rödhaken.
Rödby, dansk stad på södra sidan af Lolland vid
Rödbyfjord. 2,020 inv. (1911). Handel och sjöfart
(från lastageplatsen Kramnidse) äro obetydliga,
men staden eger stora jordar och idkar ett ansenligt
åkerbruk. En stor del af invånarna har flyttat ut på
stadsjorden, och R. har därigenom fått utseende af en
större by. Kyrkan har ett högt torn med vidsträckt
och vacker utsikt. Sedan 1874 är R. förbundet med
Maribo genom en järnväg, och på senaste tiden har
planerats en ångfärja till Femern med fortsättning
öfver ön och vidare till Lübeck. Af Rödbyfjord är
sedan 1857 en stor del uttorkad, och efter stormfloden
1872 är fjorden genom dammar spärrad mot Östersjön.
E. Ebg.
Rödbyfjord. Se Rödby.
Röd ceder, bot. Se Juniperus.
Rödding, by i Schleswig-Holstein, omkr. 30
km. n. v. om Hadersleben, egde Danmarks första
folkhögskola (grundlagd 1844), hvilken 1865 flyttades
till Askov. Här upprättades 1874 en dansk frikyrklig
församling, den första i Nord-Slesvig.
Rödeby, socken i Blekinge län, Östra härad.
13,235 har. 4,009 inv. (1914). R. bildar ett pastorat
i Lunds stift, Medelstads kontrakt.
Rödek, bot. Se Ek.
Rödelheim [-hajm], förr stad i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau),
1910 inkorporeradt i Frankfurt a. M. 10,067
inv. (s. å.). Automobilfabrik o. a. industri. Villor
tillhörande invånare i Frankfurt.
J. F. N.
Rödene, socken i Älfsborgs län, Kullings härad,
i kommunalt hänseende förenad med Alingsås socken
till en kommun, benämnd Alingsås landsförsamling
och Rödene. R. ensamt omfattar 1,721 har. 250
inv. (1914). Annex till Alingsås stadsförsamling,
Skara stift, Kullings kontrakt.
Rödenes, härad och socken längs svenska gränsen
och kring R.- l. Örjesjöen i Smaalenenes amt,
Norge. 261,67 kvkm. 1,361 inv. (1910). Genom
R. går banan från Mysens station på östra
Smaalenslinjen öfver Örje i Ömarks härad till
Töcksmark i Sverige. Genom det kanaliserade
Fredrikshaldsvasdraget och Femsjöen i Tistedalen står
R.-sjöen i ångbåtsförbindelse med Fredrikshald. I
häradet finnas lämningar af skansen Basmo (se
d. o.).
K. V. H.
Rödenessjöen. Se Rödenes.
Rödenesverket. Se Kroksundsverket.
Röderer. Se Roederer.
Rödesund, sund mellan Vättern och Bottensjön, vid
Karlsborgs fästning, och ändpunkt för järnvägen
Karlsborg–Sköfde. Göta kanal, som går fram n. om
det naturliga sundet, har kanalstation vid R. och
därvarande gästgifvargård.
Rödfjällen, fjällparti i Härjedalen, Tännäs socken,
mellan Ljusnans tillflöde Tänån och Mugga, ett
tillflöde till Fämun i Norge. Från högsta toppen,
1,170 m. ö. h., har man en vidsträckt utsikt öfver
Rogens högslätt (uppkallad efter den sydligare sjön
Rogen), en märklig högplatå (omkr. 900 m.), hvars
vatten delar sig mellan fyra af den skandinaviska
halföns förnämsta floder: Ljusnan, Dalälfven, Glommen
och Klarälfven.
Rödfloka, Torilis anthriscus GmeL, bot., en
medelstor ört af umbellaternas familj, med mycket
sträf stjälk och sträfva, dubbelt parbladigt
delade blad, rödletta blommor i dubbel flock samt
äggformig, högryggad, borsttaggig frukt. Rödflokan
trifves bäst på torra, grusiga ställen samt träffas
tämligen allmänt i södra och mellersta Sverige.
O. T. S. (G. L-m.)
Rödfos. Se Raufoss.
Röd fosfor, kem. Se Fosfor.
Rödfärg, röd mineralfärg, bestående
af järnoxid och bl. a. framställd genom
glödgning af basiskt järnsulfat. Särskildt
bekant som målarfärg för bestrykning af
trävirke är den svenska Falu rödfärg, som
tillverkas af Stora Kopparbergs bergslags a.-b.
P. T. C.*
Röd gnejs, petrogr. Se Gnejs.
Rödgrönblindhet. Se Färgblindhet, sp. 276.
Rödguld. Se Guld, sp. 583.
Rödhajarna, zool. Se Doggfisksläktet.
Rödhaken, Rotgeln, Rödbröstade sångaren, Erithacus
(Dandalus) rubecula, zool., hör till fam. Turdidæ och
ordn. Passeriformes, Förr räknades den vanligen till
släktet Luscinia, rödstjärtsläktet i vidsträckt mening
(se Rödstjärtsläktet), men föres nu vanligen jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
