Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rögdensjöerne - Rögdälfven. Se Rögdensjöerne - Rögle - Röhl, Maria Kristina - Röhl. - Röhlinghausen - Röhr, Johann Friedrich - Röhricht, Reinhold - Röhss (rös). 1. Karl Vilhelm Kristian R -- 2. Johan August Anders R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
älfven (no. Rögdenaaen), som nedanför östmarks kyrka
rinner genom sjön Klaggen och vid Torsby faller ut i
norra ändan af öfre Fryken. K. V. H.
Rögdälfven. Se Rögdensjöerne.
Rögle, gods i Välinge socken,
Malmöhus län, omfattar hufvudgården R., 3 5/8
mtl, samt underlydande 9 149/160 mtl, alltsammans
tax. till 1,176,300 kr., hvarjämte till samma egare,
R. tegelbruks a.-b., höra R. kvarn och ett storartadt
tegelbruk, tax. till 141,000 kr. (1914). R:s förste
kände egare var Lauritz Knutsson Giedde till Spannarp,
som innehade det i början af 1500-talet. Sedan
tillhörde det bl. a. släkten Grubbe, generalguvernören
G. 0. Stenbock, lagmannen J. Cedercrantz och hans
barn och barnbarn. 1830 köptes det af öfversten
grefve K. J. Wachtmeister, som uppförde den nuvarande
manbyggnaden. Från hans arfvingar köptes det i början
af 1870-talet af konsul P. Olsson i Hälsingborg.
Wbg.
Röhl, Maria Kristina, porträttecknare,
f. 26 juli 1801 på Skönstavik vid Stockholm,
d. 30 juni 1875 i Stockholm, blef 1823 elev af
kopparstickaren Kr. Forssell. Hennes teckning och
modellering utbildades i en sträng och god skola,
och hon lärde sig behandla crayonen och ritstiftet
samt utförde äfven ett och annat kopparstick. Hennes
hufvudsakliga sysselsättning blef sedan teckning af
porträtt - oftast i svartkrita. Hon visade förmåga
att träffa likheten, fin känsla för individualiteten
och en utomordentlig flit. Det hörde på 1830-
och 1840-talen snart sagdt till god ton att låta
"rita af" sig af fröken R. Franzén, Tegnér, Wallin,
Geijer, Holmbergsson (far och son), Nils Månsson,
And. Danielsson, Emilie Högqvist, graverade eller
litografierade af Forssell, Ruckman, bröderna Cardon,
Herlin m. fl., äro några af hennes mest bekanta
porträtt. 1843 blef hon led. af konstakad. Med
1849, då hon begaf sig till Paris, vidtar det
senare skedet af hennes konstnärslif. Hon uppehöll
sig 1851-52 i London och Liverpool, 1853-56 åter
i Paris, där hon arbetade på L. Cogniets ateljé
och kopierade i Louvregalleriet. Hon studerade nu
hufvudsakligen pastellmåleri. Vid hennes återkomst
började fotografien uttränga porträttmålning i
både stor och liten skala. Fröken R. utöfvade sedan
mestadels sin konst för nöjes skull. Hennes arbeten ha
sina svagheter, teckningen är ej alltid fullt säker,
modelleringen är en smula matt, och i framställningen
råder en mjukhet, som ej sällan förefaller något
sliskig. Men hennes bilder ega också framstående
förtjänster, i synnerhet ett ofta lyckligt funnet
uttryck, "och i sina bästa verk intager konstnärinnan
genom det fina behag, den älskvärda kvinnlighet och
den ädla uppfattning hon i dem förstått inlägga". En
samling af hennes konceptritningar, innefattande
omkr. 1,200 af konstnärinnan namngifna och påtecknade
porträtt, tillhör k. biblioteket. Ett 60-tal porträtt finns i
Nationalmuseum. Hon utförde undantagsvis ett eller
annat porträtt i olja. -ni.*
Röhl., vid växtnamn förkortning för tyske botanisten
Joh. Christ. Röhling (f. 1757, d. 1813).
Röhlinghausen [-haosen], by i preussiska
reg.-omr. Arnsberg (Westfalen), vid järnvägen
Wanne-Bochum. 13,275 inv. (1910). Stenkolsgrufvor,
tegelbruk och cigarrtillverkning.
J. F. M.
Röhr, Johann Friedrich, tysk protestantisk teolog
och kyrkoman, f. 1777, d. 1848, blef 1804 kyrkoherde
i Ostrau vid Zeitz, 1820 öfverhofpredikant och
generalsuperintendent i Weimar samt 1837 därjämte vice
president för öfverkonsistoriet därstädes. R. är
bekant som den s. k. vulgärrationalismens mest
typiske och inflytelserike representant på det
praktisk-kyrkliga området, I hans Briefe über den
rationalismus (1813) fick denna åskådning sin första
genomförda utformning. Ett än pregnantare uttryck
för densamma gaf han i Grund- und glaubens-sätze
der evangelisch-protestantischen kirche (1832; 4:e
uppl. 1860), åt hvilket arbete han energiskt, fast
förgäfves sträfvade att - i sällsam motsägelse till
sin grundståndpunkt - förvärfva ett slags officiell
auktorisation såsom uttryck för den evangeliska
kyrkans från allt oförnuft renade bekännelse. I sin
tidskrift Predigerlitteratur (1810-14), fortsatt
i Neue und neueste predigerlitteratur (1815-19)
och Kritische predigerbibliothek (1820-48), satt han
från sin trivialt förståndsmässiga ståndpunkt till
doms öfver allt, som afvek från hans egen åskådning:
öfver den äldre supranaturalismen och den nyvaknande
konfessionalismen liksom öfver den från Hegel utgående
spekulativa rationalismen och Schleiermachers och
hans lärjungars teologi. Missnöjet med det af R.,
med hans länge mycket stora inflytande, utöfvade
andliga förmynderskapet tog sig slutligen uttryck
i striden mellan R. och K. v. Hase (se d. o.), och i
dennes berömda stridsskrift Anti-Röhr (1837) kom det
afgörande dråpslaget mot hela den af R. företrädda
riktningen. Emellertid representerade nog R. i sin
personlighet också åtskilligt af det bästa i den gamla
rationalismen. Goethe prisade hans predikningar för
deras klara gedigenhet och uppriktiga konsekvens,
och i Weimar ärades hans minne ännu långt efter
hans bortgång. E. Bg.
Röhricht, Reinhold, tysk historiker, f. 18 nov. 1842
i Bunzlau, d. 2 maj 1905 i Berlin, verkade från 1868
som gymnasielärare i Berlin och var trägen forskare
rörande korstågens och Palestinas historia. Bland
hans skrifter märkas Beiträge zur geschichte
der kreuzzüge (2 bd, 1874- 78), Studien zur
geschichte des fünften kreuzzugs (1891), Geschichte
des königreichs Jerusalem (1898), Geschichte der
kreuzzilge im umriss (s. å.) och Geschichte des ersten
kreuzzugs (1901).
Röhss [rös]. 1. Karl Vilhelm Kristian R.,
f. 1834, d. 1900, var bankdirektör och grosshandlare
i Göteborg, där han var led. af stadsfullmäktige. -
Röhss’ donationsfond är en fond, som stiftades efter
hans död af hans arfvingar i enlighet med hans på
dödsbädden uttalade önskningar. Af beloppet, l,5
mill. kr., utanordnades af dem genast 250,000 kr. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
