Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönneholm - Rönneshyttan, järnbruk med 8 lancashirehärdar. Se Skyllberg - Rönneån - Rönning, Fredrik - Rönninge - Rönnliden - Rönnow. 1. Kasten Månsson R. -- 2. Kasten R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mand, kom i början på 1600-talet genom gifte
till Jörgen Hondorff, hvars ättlingar egde det
till 1681. Från Nils Cronacker, som därefter
snart blef egare, kom det genom gifte till
öfverstelöjtnanten C. M. Coyet, inom hvars släkt det
sedan stannat. Nuvarande egare är kammarherre G. Coyet
på Torup.
Rönneshyttan, järnbruk med 8 lancashirehärdar. Se
Skyllberg.
Rönneån, vattendrag i Skåne, aflopp för
Ringsjön. Källorna ligga dock längre österut, på
Linderödsåsen. Hufvudriktningen är från s. ö. till
n. v. Efter utloppet ur Ringsjön sänker R. sig
omkr. 55 m. till utloppet i Skelderviken vid
Luntertun nedanför Engelholm. Det öfre loppet
är stridt, det nedre, som går genom en bördig och
välodlad trakt, i allmänhet lugnt med endast två
större fall, vid Klippan och Forsmöllan. Djupet växlar
från 1 till 6 m. Det nedre loppet är upprensadt och
segelbart för smärre farkoster till Sönnarslöf,
en längd af 35 km. R. har flera, dock obetydliga
tillflöden; de största äro Vedbyån och Rösjöån,
hvilken sistnämnda kommer från Väster- och Rösjön
och faller ut i åmynningen. "Vattendragets
längd är från Ringsjön 80 km., från källorna
112 km., dess afvattningsområde 1,830 kvkm.
A. G.*
RÖnning, F r e d e r i k, dansk litteraturhistoriker,
f. 3 sept. 1851, tog 1875 magisterkonferensen
i nordisk språkvetenskap och 1883 filos,
doktorsgrad på afh. Beovulfskvadet samt blef 1898
undervisningsinspektör vid de kommunala och privata
realskolorna i Danmark och 1904 ordf. i Udvalget til
folkeoplysnings fremme. Utom ett par mindre skrifter
R. Kr. Rask (1887) och K. J. Brandt (1892) utgaf han
Rationalismens tidsålder, I-III (1886-99), omfattande
tidsskedet 1750-1800, och 1907-14 en utförlig
lefnadsteckning öfver N. F. S. Grundtvig I-V. Redan
1883 hade han skildrat Grundtvig som cestetiker och
1904 utsändt Den grundtvigske slcegt. Som indledning
til en lernedsskildring af N. F. S. Grundtvig. Härtill
kom Til karakteristik af N. F. S. Grundtvig (1915).
E. Ebg.
Rönninge, municipalsamhälle (enl. k. br. 29 jan. 1915)
i Salems socken, Stockholms län, omkring R. station
på Västra stambanan, 29 km. från Stockholms central,
och sjön Flaten och i s. sträckande sig till sjön
Uttran. Samhället omfattar säteriet 1/2 mtl R. n:r
1 och frälsehemmanet 3/4 mtl Uttringe n:r 1 om
sammanlagdt 524,2 har samt vissa därintill belägna
områden, gemensamt benämnda Lilldalen, omfattande
34 tomter, hvilka samtliga utgöra afsöndringar från
frälsehemmanet 1 mtl Hallinge l. Östra Hallinge och,
inberäknadt för vägar undantagen mark, utgöra 15,14
har. Endast ordnings-, brand- och byggnadsstadgan
för rikets städer tillämpas. – Förste kände egaren
till Uttringe, som från början var hufvudgården,
är Johan Pedersson Bååt under Sten Sture d. ä:s
riksföreståndarskap. Nästa namngifne egare,
Birger (Börje) Eriksson, sålde 1538 egendomen till
Gustaf Vasa, som uppges här ha planterat en ek,
kungseken, som ännu står vid R:s hufvudbyggnad. Namnet
R. förekommer första gången i slutet af 1500-talet som
benämning på ett nyanlagdt torp under Uttringe. Detta
egdes sedan efter hvartannat af
hertigarna Johan (Johan III), hans son Johan af
Östergötland samt Karl Filip och brukades af
arrendatorer. 1654 såldes Uttringe med underlydande
torp till sekreteraren i bergskollegium M. Lindeström,
och med honom börjar R:s egentliga historia. Han
förvandlade det forna torpet till säteri och uppförde
1662 dess ännu kvarstående hufvudbyggnad. Från
hans måg assessor N. Canterhjelm indrogs gården
till kronan genom reduktionen, men återgick mot
vederlag och förvärfvades af Canterhjelms måg
landshöfdingen H. Fägerstjerna – den värderades nu
till 6,000 dal. smt – och egdes efter honom af mågen
landshöfdingen och presidenten Peter Scheffer och hans
dotter, g. m. generalmajoren Kr. Freidenfelt. Efter
hennes död (1773) såldes R. för 12,000 plåtar
till kammarrådet L. Silfverstolpe, köptes 1806 af
dispaschören K. Cassel för 11,500 rdr b:ko samt
1812 för 20,000 rdr af generalen G. V. af Tibell
och gick så jämte Uttringe i arf till hans dotter
Vilhelmina af Tibell, som skrifvit R:s historia
("Beskrifning öfver Uttringe och R. från 1480 till
1870", 1875) och dog 1895. Då vidtar det moderna
skedet i R:s historia. Det inköptes då af direktör
Klas Löfgren, som 1896 öfverlät egendomen på det
nybildade R. villatomtaktiebolag, som kartlade och
styckade den i 151 större och mindre tomter. Samtidigt
afverkades den befintliga storskogen, som jämte
under årens lopp försåld ved till stor del täckte
inköpssumman. Vägar utstakades och ha småningom
färdigbyggts i den mån egarna tagit sina tomter i
besittning. R:s gamla herrgårdsbyggnad eges sedan
1904 af Frälsningsarmén, som där har ett hvilo- och
sjukhem för sina soldater. Till följd af de bekväma
köpevillkoren gick tomtförsäljningen mycket raskt,
men en mera liflig byggnadsverksamhet vidtog först
efter sekelskiftet. Nu har samhället omkr. 1,000 inv.;
den taxerade inkomsten af kapital och arbete var
1915 omkr. 470,000 kr., och för 1915 uttaxerades
i municipalskatt 40 öre per 100 kr. inkomst.
Wbg.
Rönnliden, kronopark i Stensele socken af
Västerbottens län, tillhör Stensele revir af Umeå
distrikt. Kronoparken har bildats i enlighet med
bestämmelserna i K. M:ts befallningshafvandes i
Västerbottens län afvittringsutslag 8 febr. 1888 af
gammal kronomark. Arealen var vid 1910 års slut 28,819
har.
S-r.
Rönnow. 1. Kasten Månsson R., präst, f. omkr. 1630,
d. 1691 (1692?), var son till en skotskfödd handlande
Magnus Dublar i Ronneby, efter hvilken ort han tog
namnet R. Han blef 1C81 kyrkoherde i Åhus. Medan flera
af de skånske prästerna under Karl XI:s danska krig
1676 -79 visade sig dansksinnade, lade R. alltid
i dagen trohet emot svenska kronan samt tvekade
ej att sätta sig i skuld för att försträcka den
medel. Därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
