- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
165-166

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönnow. 1. Kasten Månsson R. -- 2. Kasten R. - Rönnov, holsteinsk adelssläkt - Rönnoxeln, bot. Se Oxelsläktet, sp. 1145 - Rönnskär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

Rönnov-Rönnskär

166

skaffade han sig Karl XI:s gunst i hög grad. Honom
och hans arfvingar donerades 1679 under adliga
privilegier och säterifrihet 4*/24 kronohemman
(mestadels ödeshemman) i Åhus socken mot
rustningsskyldighet. Hans pastorat ökades med Viby
och Rinkaby socknar (1681), han begåfvades med en
guldkedja (nu förvarad i Statens historiska museum),
utverkade sedermera ett betydligt resestipendium åt
sin son Magnus m. m. 1682 utnämndes R. till kyrkoherde
i Halmstad och 1686 (ej 1687) i Örebro. 1688
promoverades han i Lund till filos, magister. Vid
1675, 1682 och 1686 års riksdagar var R. ledamot af
prästeståndet. Enligt legenden skall R. under kriget
ha räddat konungen undan danskarna genom att förmå
honom att gömma sig i skorstenen vid ett tillfälle,
då danskarna omringat Åhus’ prästgård och sökte
konungen där. Fullkomligt utan stöd af fakta och
handlingar var den en tid gängse uppgiften, att Karl
XI gjort Åhus’ pastorat ärftligt inom R:s familj. -
R:s son M a g-nus, f. omkr. 1665, d. 1735 i England,
adlad 1716 med namnet D u b l a r, studerade vid
främmande universitet österländska språk med framgång
och skaffade sig ett namn som författare af latinska
sånger (han skref ett 80-tal sådana), men förde ett
oroligt lif; mestadels vistades han utomlands.

2. Kasten R., den föregåendes brorsons son, läkare,
f. 15 febr. 17CO i Karlshamn, d. 5 maj 1787 i
Stockholm, studerade sedan 1720 i Stockholm under
öfverdirektör Ribe samt njöt därefter i Uppsala
undervisning af Rudbeck, Roberg m. fl. 1728 anträdde
han, understödd af ett k. stipendium, en utländsk
studieresa, blef 1730 med. doktor i Reims samt
utbildade sig därjämte under sin sjuåriga vistelse
i Paris till utmärkt tecknare och målare, bl. a. i
miniatyr. 1734 begaf han sig till Königsberg, kallad
af konung Stanislaus Leszczynski till lifmedikus,
följde denne på hans resor, och sedan konungen
1737 i egenskap af hertig öfver Lothringen och Bar
tagit sitt residens i Lunéville, bosatte sig äfven
R. där. Han utnämndes till "conseiller intime"
och att ha inseendet öfver medicinalväsendet i
hertigdömena. Denna befattning skötte han i nära
30 år, upprättade ett medicinskt läroverk i Nancy,
förbättrade den medicinska fakulteten i Pont-å-Mousson
och sjukhusen, skaffade fältskärsskola och bättre
apotek m. m. 1759 blef han naturaliserad svensk
adelsman; redan 1755 hade Vet. akad. kallat honom
till ledamot. Efter konung Stanislaus’ död (1766)
bjöd man R. utmärkta förmåner, om han ville stanna i
Frankrike, men han återvände 1767 med lifstids-pension
till hemlandet och bosatte sig i Stockholm. Där
kallades han till medlem af flera in- och utländska
samfund samt utgaf ett par presidietal i Vet. akad.,
af hvilka det senare afhandlade För-monen af ett
stort lazaretts inrättande i hufvud-

staden (1774). Större delen af sin förmögenhet
donerade han till vetenskapliga och välgörande
ändamål. Vet. akad. lät 1788 prägla en minnespenning
öfver honom. l o. 2. -m.*
Rönnov, holsteinsk adelssläkt, som i slutet af
1300-talet kom till Danmark.

1. Klaus R., d. 1486, blef 1439 danskt riksråd och
1449 marsk, medverkade 1460 till Kristian I:s val
till hertig i Slesvig och Holstein och följde honom
1474 på resan till Rom. Han deltog flera gånger
i förhandlingarna med Sverige och likaledes i
krigstågen dit samt blef tillfångatagen i slaget
på Brunkeberg 1471. Genom sitt gifte 1454 med
Brita Vasa blef han släkt med flera svenska
adelsätter.

2. Mar q var d R., den föregåendes son,
d. 1506, förde 1497 hufvudbaneret på konung Hans’
tåg till Stockholm och låg i häftig strid med
Jens Andersen Beldenak, som 1501 blef hans broder
Karl R:s efterträdare som biskop i Odense.
Tvisten fullföljdes långt efter Marqvard R:s död och
ådrog till sist biskopen en vanärande dom 1530.

3. Joakim R., den föregåendes son, f. omkr. 1500,
d. i maj 1544, studerade 1516 i Wittenberg och
senare i Paris samt var 1525 och 1527 Fredrik I:s
sändebud till Frankrike. Ehuru ej prästvigd,
utnämndes R. 1529 af konungen till biskop
i Roskilde; han erlade till konungen en
ansenllig penningsumma, som egentligen tillkom
påfven, och lofvade visa fördragsamhet mot
de lutherske predikanterna. På herredagen
1530 framställde R. ett märkligt förslag om
förhållandet mellan de två kyrkliga partierna,
hvaraf klart framgår, att han själf var rätt
likgiltig för lutherdomens utbredning, om blott
hans egen biskopliga myndighet tryggades och de
katolske pastorerna ej med våld fördrefvos från
sina kyrkor. R. var därjämte rikskansler och fick
som sådan stort inflytande på styrelsen närmast
efter Fredrik I:s död, 1533. Han visade då
mycken själfrådighet och sökte särskildt sätta sig
i besittning af Köpenhamns slott för att därigenom
trygga sin ställning. Äfven bröt han sitt löfte till
protestanterna och lät draga Hans Tausen inför
riksrådet, som dömde honom till förlust af Själlands
stift. Detta väckte emellertid en sådan storm
bland Köpenhamns borgare, att R. själf sväfvade
i fara för sitt lif och endast med Tausens hjälp
kunde räddas. Kort d^rpå måste han tillåta
denne att stanna i Köpenhamn och predika, men
mot försäkran, att biskoparna ej skulle
angripas. Då grefvefejden utbröt 1534, måste R.
erkänna Kristian II som konung och erlägga en stor
penningsumma för att få behålla sitt stift.
Men snart upplågade striden på nytt, och 1535
flydde R. till Jylland, där han hyllade den
nyvalde Kristian III. Detta gagnade honom
dock ej, då konungen 1536 ville genomföra
reformationen: liksom de andre biskoparna kastades
R. i fängelse, och svåra anklagelser riktades mot
honom. Till sin död förblef han fånge, de tre
sista åren på Visborg (Gottland), ehuru hans
syssling Gustaf Vasa fällde förbön för honom. -
Med R:s broder Eiler R. utslocknade ätten 1565.
1-3. E. Ebg.

Rönnoxeln, bot. Se Oxe l släkte t, sp. 1145.

Rönnskär, fyr- och lotsplats s. om inloppet till

Piteå på holmen R. i Byske socken, Västerbottens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free