- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
219-220

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rösiö, Per Jönson- - Rösjöholm - Röske-Lund, sångerska. Se Lund, Maximiliana Teodolinda - Röskva, nord. myt. Se Tjalfve - Rössler, Emil Franz - Rössler, Konstantin - Röst - Röst - Röst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

följande riksdag återupptogs som motion och bifölls af
riksdagen, hvarigenom hans lärarverksamhet alltsedan
understödts med 5,000 kr. årligen. Genom en allmän
insamling kunde man på hans femtioårsdag ge honom
Hagaberg som nationalgåfva. – R. har genom sitt
väckande och outtröttliga, af hänförelse burna arbete
för jordbruksnäringen varit banbrytande icke blott
så till vida, att han gjort mer än någon annan för
att öka jordbrukarnas kunskaper i och intresse för
yrket, utan äfven därigenom, att han med makten af en
eldig öfvertygelse häfdat, att jordbruket är moder-
och hufvudnäringen, och lyckats inge många mod och
entusiasm för sin uppgift. Sin samhällsuppfattning,
delvis släkt med Rousseaus och Tolstojs, har han med
betydande stilistisk kraft nedlagt i "Revolt". – Se
"P. J. R. och hans verksamhet. Minnesskrift" (1912).

Rösjöholm, gods i Tosjö socken, Kristianstads län,
med ett vackert läge vid den lilla Rösjön, som jämte
Västersjön afrinner genom Rösjöån, hvilken faller ut
i Rönneåns mynning. 5,1914 mtl, tax. till 499,500 kr.,
samt kvarn, såg och elektrisk kraftstation, tax. till
32,100 kr. Förste kände egaren till Rydtzeholm var den
danske riddaren Olof Geed (omkr. 1500). Hans sondotter
Karin Geed förde genom gifte med Mogens Krabbe gården
till Krabbesläkten; den har senare tillhört medlemmar
af släkterna Leijonsköld, Silfwerskiöld och Siöcrona
m. fl. samt tillhör nu baron F. M. Rosenörn Lehn. Den
nuvarande manbyggnaden är ett enkelt envåningshus
med två flyglar. En äldre borg uppfördes 1553 af
den ofvannämnda Karin Geed vid ändan af Västersjön
på sluttningen af Hallandsås och var väl befäst och
försedd med ej mindre än sju torn. När snapphanarna
1676 bemäktigat sig den, kunde den länge motstå den
från Hälsingborg utsända svenska belägringskåren och
gaf sig först, när tillförseln afskurits. Borgen
raserades för att ej vidare lämna de vilda skarorna
en tillflykt. Lämningar af borgen ha de senare
åren börjat utgräfvas genom den nuvarande egaren.

Wbg.

Röske-Lund, sångerska. Se Lund, Maximiliana Teodolinda.

Röskva, nord. myt. Se Tjalfve.

Rössler, Emil Franz, tysk (bömisk) rättshistoriker,
f. 5 juni 1815 i Brüx (Böhmen), d. 5 dec. 1863 i
Sigmaringen, blef juris doktor 1842 och verkade sedan
som föreläsare vid universiteten i Prag, Wien och
Göttingen, men erhöll ingen lärostol och tog därför
anställning vid bibliotek i Erlangen 1858, i Sigmaringen
1862. Han utgaf bl. a.
Deutsche rechtsdenkmäler aus Böhmen und Mähren I, II (1845, 1852) och
Die gründung der universität Göttingen (1855).

C. G. Bj.

Rössler, Konstantin, tysk politisk publicist, f. 14
nov. 1820 i Merseburg, d. 14 okt. 1896 i Berlin, var
1847–60 docent och e. o. professor i statsvetenskap
i Jena samt egnade sig från 1860 i Berlin uteslutande
åt politiskt författarskap i broschyrer, tidskrifter
och tidningar. Lifligt uppseende väckte R:s anonymt
utgifna flygskrift
Preussen und die italienische frage (4 uppl. 1859),
hvari han påyrkade preussisk neutralitet i kriget
mellan Österrike och Italien, samt hans båda likaledes
anonyma flygskrifter under författningskampen

Die bevorstehende krisis der preussischen verfassung (1862) och
Preussen nach dem landtage 1862 (s. å.),
i hvilka han hänvisade på Bismarck som framtidsmannen
för Preussen och Tyskland. Under kulturkampen skref han
Das deutsche reich und die kirchliche frage (1875).
R. var i tidningspressen lifligt verksam som officiös
förfäktare af Bismarcks politik. Han skref sedan 1884
de utrikespolitiska öfversikterna i "Preussische
jahrbücher", anställdes 1892 i tyska utrikesministeriet
och pensionerades 1894 med titeln geheime legationsråd.
R:s Ausgewählte aufsätze ha utgetts af Walter Rössler
(1902; med biografisk inledning af H. Delbrück).

V. S–g.

Röst, en 3,6 kvkm. af smärre öar omgifven stor ö
s. om Væröy (Lofoten), Norge. Ögruppen,
inalles 21,22 kvkm., som bildar egen socken
med 655 inv. (däraf på hufvudön R. ensamt 623),
kallas också R. Meteorologisk station med Norges
första, 1908 öppnade trådlösa telegrafstation.

K. V. H.

Röst (ty. rüst). 1. Skpsb., på segelfartygs sidor
anbragta utbyggnader (se fig.), afsedda att ge vanten
illustration placeholder

bättre spridning tvärskeppsvägen. Rösten bestå af
på kant hopdammade plankor, väl sammanbultade och
förbundna till fartygssidan samt sträckande sig
från förkant af masten så långt akteröfver, som
för röstjärnen är behöfligt. Rösten skola ha så
stor bredd, att röstjärnen bli tillräckligt utburna
från sidan, så att vanten efter ansättning gå väl
fritt utanför relingen. Uti röstens ytterkanter
äro röstjärnens öfversta delar infällda och
täckas med röstribborna. Röst användas ej på alla
segelfartyg, ty är fartygets bredd tillräcklig,
för att vanten skola erhålla behöflig spridning,
om de ansättas till däckets ytterkant, eller kunna
de ansättas till relingens öfverkant, bli röst
obehöfliga. På ångfartyg, som ha jämförelsevis
låg rigg, förekomma icke röst. –
2. (Röste) Se Tak.

1. J. G. B. (C. K. S.)

Röst 1. Stämma (ty. stimme, fr. voix, it. voce,
eng. voice) kallas i allmänhet det ljud, som
uppstår i människans luftstrupe, då den från lungorna
utandade luften pressas genom röstspringan (glottis),
mellan båda stämbanden, och som sedan artikuleras
genom musklerna i svalget, gommen, tungan, käkarna,
läpparna o. s. v. Man skiljer mellan talröst och
sångröst. Hos den senare bestå de utpressade ljuden
af regelbundna svängningar, d. v. s. (musikaliskt
bestämbara) toner, alstrade genom stämbandens
vibration. Ljudstyrkan beror på luftströmmens kraft,
tonhöjden på stämbandens spänning och timbren på
strup-, mun- och näshålorna ofvanför, hvilka verka
liksom ansatsröret i en tungpipa i orgeln. Sångrösten
är i klangskönhet och uttrycksfullhet det
fullkomligaste af alla musikaliska instrument. Man
plägar indela människorösterna – hvilkas sammanlagda
omfång, med inräknande af undantagsfall, sträcker
sig ända inpå 5 1/2 oktaver, från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free