Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röst - Röstbandsljud l. Glottala ljud, fonet. Se Laryngala ljud - Rösthugnedagen - Röstjärn - Röstlängd - Röstplikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
221
Röstbandsljud-Röstplikt
222
djupaste tonen hos en rysk katedralsångare (GJ
till högsta tonen hos sångerskan Agujari (c4),
i normala fall däremot på omkr. 4 oktaver - uti
sex arter, hvaraf tre manliga: bas, baryton,
tenor, och tre kvinnliga: alt, mezzosopran,
sopran, hvilka skilja sig både till höjd och
klang. Om röstens till klangen olika tonlägen
se Register 3 b. Benämningarna bröströst och
hufvudröst ha uppkommit af den fordom gängse
irrläran, att tonerna alstrades på olika ställen:
i bröstet och i hufvudet. Jfr Resonans 2 och Sång.
A. L.*
Röstbandsljud 1. G löt ta la ljud, fonet. Se Laryngala
ljud.
Rösthugnedagen, gammalt svenskt namn på bönesöndag
(se d. o.).
Röstjungfru, sjöv. Se Jungfru 1.
Röstjärn, skpsb., järnstång, som i sin undre del är
fastbultad till fartygssidan ett stycke under röstet
samt med sin öfre del genomgår röstets ytterkant
och tjänar till fäste för den vid vantets ansättning
använda röstjungfrun. Jfr Jungfru 1, sjöv., och Röst
1, skpsb.
C. K. S.
Röstlängd kallas den urkund, hvari de röstberättigade
inom en viss med representations- eller decisionsrätt
utrustad enhet (se Rösträtt) antecknas med angifvande
af hvars och ens röstetal, därest rösträtten är olika,
och af grunden för obehörighet att rösta, därest i
något fall sådan obehörighet föreligger. Liksom den
politiska och den kommunala rösträtten äro af större
allmänintresse än annan, t. ex. bolagsrösträtten,
äro också de politiska och kommunala röstlängderna de
viktigaste. I Sverige upprättas sådana röstlängder ex
officio årligen såväl för andrakammarvalkretsarnas
valdistrikt (se d. o.) som för hvarje landskommun
och stad.
Enligt 1909 års vallag och därtill hörande k. kung. af
26 nov. 1909 skall den politiska röstlängden
af häradsskrifvarna på landet och vederbörande
andra tjänstemän i stad under magistratens inseende
upprättas under tiden mellan mantalslängdens justering
i mars månad och 25 juni, då den skall finnas
färdig till granskning hos vederbörande valnämnd
eller magistrat. I densamma skola, med ledning af
mantalslängden, införas alla manliga invånare inom
valdistriktet, hvilkas ålder vid årets början ej
understiger 24 år, och af dessa skola alla, som ej
visas vara obehöriga, antecknas som röstberättigade,
dock med det undantag, att den, som icke varit i
kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att han under
sistförflutna kalenderåret skolat därstädes erlägga
utskylder, icke får upptagas som röstberättigad,
såvida det ej visas, att hinder härför ej möter i form
af obetalda, honom i hans förra mantalsskrifningsort
påförda och under sagda sistförflutna år – men
ock blott under detta – till betalning förfallna
utskylder. Till ledning för röstlängdsupprättaren
skola officiella upplysningar rörande sådana
förhållanden, som enligt riksdagsordningens § 16
medföra hinder för rösträtt, lämnas af pastorsämbeten
och församlingsföreståndare, domare på landet och
rådhusrätter i städerna, fattigvårdsstyrelser,
rull- och sjörullföringsbefälhafvare, kronofogdar,
poliskammare, polisdomstolar eller magistrater senast
12 juni och afseende tiden t. o. m. 10 juni; dock
att sådana
uppgifter beträffande oguldna utskylder eller deras
inbetalning skola lämnas äfven 22 mars för tiden
t. o. m. 20 mars, samt 12 maj för tiden t. o. m. 10
maj. Den färdiga röstlängden skall sedermera efter
pålysning vara framlagd för offentlig granskning
3–9 juni, hvarjämte alla, som äro antecknade som
obehöriga, dock ej de, som åtnjuta fattigunderstöd
eller sakna stadigt hemvist, skola officiellt
underrättas om denna antecknings innehåll, liksom
underrättelse skall lämnas vederbörande om anmärkning,
som i följd af granskningen sist 15 juli skriftligen
gjorts mot hans upptagande som röstberättigad. Alla
anmärkningar och förklaringar pröfvas vid offentligt
sammanträde på landet 25 juli, eller, om den dagen
är söndag, 26 juli och i stad 25 juli, eller om
den dagen är söndag eller måndag, 27, resp. 26
juli, då röstlängden justeras och underskrifves af
valnämnden, resp. magistraten. Besvär öfver beslut
vid denna justering kan därefter särskildt hos
K. M:ts befallningshafvande anföras och pröfvas,
men öfver dess utslag får klagas endast i samband
med eventuell klagan öfver val, hvarvid röstlängden
begagnats. Den justerade och fastställda röstlängden
gäller sedermera, intill dess ny röstlängd upprättats
och justerats, och får ej, äfven om den är felaktig,
frånvikas; dock torde denna bestämmelse icke
gälla beträffande felaktigt förbisedda hinder i de
konstitutiva villkoren för rösträtt, d. v. s. svenskt
statsborgarskap och manligt kön.
Föreskrifterna om kommunala röstlängder äro
enklare. Vid kyrkostämma följas de borgerliga
röstlängderna, dock med tillägg genom pastor af
anteckningar om dem, som vid kyrkostämman sakna
rösträtt, och gäller om granskning och justering
detsamma som i de borgerliga kommunerna; vid prästval
skall användas särskildt för valet uppgjord och
vid frågodagsförrättning justerad röstlängd enligt
hvad härom i lagen af 9 dec. 1910 §§ 27, 33, 36 samt
prästvalsstadgan af s. d. är närmare föreskrifvet. På
landet skall kommunalnämnden, sedan taxeringslängden
för allmänna bevillningen blifvit af pröfningsnämnden
granskad, med ledning däraf upprätta röstlängd, som,
därest kommunen är för val af landstingsmän eller
kommunalfullmäktige delad i valdistrikt, upplägges
i särskilda delar. Efter pålysning skall därefter
längden hållas tillgänglig för granskning under 14
dagar och vid kommunalstämma justeras, sedan stämman
fattat beslut i anledning af gjorda anmärkningar. Men
äfven sedermera skall på hvarje stämma, innan något
ärende företas, tillfälle beredas att göra anmärkning
och rättelse i längden. För stad gälla liknande
bestämmelser, dock att längden här skall hållas för
granskning tillgänglig under minst åtta dagar före
hvarje gång den skall användas, hvarjämte det ej
är allmänna rådstugan själf, utan magistraten, som
fattar beslut i anledning af gjorda anmärkningar,
liksom det är magistraten, hvilken upprättar
längden. Jfr Kommunalstyrelseförordningarna af 21
mars 1862 för landet §§ 14, 65 och för stad § 13 samt
kyrkostämmoförordningen s. d. § 6. För Stockholms stad
gälla särskilda föreskrifter.
Rld.
Röstplikt, skyldighet för den, som har rösträtt, att
begagna denna och afge sin röst. En sådan skyldighet
har i nyare rätt börjat lagstadgas vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
