- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
289-290

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachsen-Altenburg - Sachsenchronik - Sachsen-Hildburghausen - Sachsen-Koburg och Gotha

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med fruktbar jordmån; de yttersta förgreningarna af
Erzgebirge uppfylla denna del och Thüringerwalds
förgreningar den västra delen. Den sistnämnda
är mera bergig och jordmånen mager. De förnämsta
floderna äro Saale, Roda, Orla, Pleisse, Sprotte
och Wyhra. Järnvägarnas längd uppgår till 198
km. S. är i Tyska riket det land, där välmågan
är störst. Hufvudnäringar äro jordbruk och
skogshandtering. Invånarantalet uppgick 1910 till
216,128 pers. (163 inv. på 1 kvkm.), af hvilka de
fleste äro evangeliska kristna, 7,246 katoliker, 481
andra kristna och 194 judar. Till nationaliteten äro
omkr. 20,000 germaniserade vender, hvilka bibehålla
sin gamla folkdräkt och många gamla seder och
bruk. Landets universitet är det för den ernestinska
linjens besittningar gemensamma i Jena. Bland 6 högre
bildningsanstalter må nämnas gymnasierna i Altenburg
och Eisenberg samt realskolan och lärarseminariet i
Altenburg. Af fack- och fortsättningsskolor finnas
inalles 228 (1911). Hertigdömet har 9 städer, af
hvilka Altenburg, rikets hufvudstad, är den största
(39,976 inv. 1910). Af de öfriga städerna ha två öfver
10,000 inv. – I administrativt hänseende indelas S. i
1 stadskrets (Altenburg) och 3 förvaltningskretsar
(landratsämter). Statsförfattningen är konstitutionell
enligt grundlagen af 29 april 1831, hvilken dock
har undergått flera förändringar. S. styres af en
ärftlig regent, som bär titeln hertig. Enligt lagen
af 31 maj 1870 utgöres representationen (landtag)
af 32 ombud, hvilka väljas direkt och bilda en
kammare. Röstberättigade äro män öfver 25 år,
som betala direkt skatt till staten och minst 6
månader varit bosatta i sin valkrets. Valperioden
är tre år, och landtdagen skall under denna tid
vara samlad minst en gång. Högsta vederbörande i
statsförvaltningen är en ministär, delad i fyra
afdelningar: ministeriet för hertigliga huset,
utrikes- och kult-ärenden, inrikes-, justitie-
och finansministeriet. Rättskipningen handhafves
af oberlandesgericht i Jena, 1 landgericht och 7
amtsgerichte. Budgeten för 1914–16 upptog inkomster
och utgifter till 5,695,048 mark årligen; statens
förmögenhet uppgick i juli 1914 till 4,772,757 mark
mot 887,450 marks skuld. S., som 18 aug. 1866 inträdde
i Nordtyska förbundet, sänder 1 representant till
tyska riksdagen och har 1 röst i förbundsrådet. Dess
krigsstyrka bildar tills. med kontingenter från
Schwarzburg-Rudolstadt och de båda furstendömena
Reuss det 8:e thüringska infanteriregementet n:o 153
(tillhörande 4:e armékåren, 8:e divisionen). Dess
matrikularbidrag utgjorde för året 1914–15
182,400 mark. Landsfärgerna äro grönt och hvitt.

(J. F. N.)

Historia. Det s. k. Pleissnerlandet, ett på
ömse sidor om floden Pleisse beläget riksland,
som innefattade bl. a. städerna Altenburg,
Zwickau och Chemnitz, styrdes sedan 1100-talet
af en i Altenburg residerande borggrefve. Det
förpantades 1246 till markgrefven af Meissen,
inlöstes 1290 och förpantades 1329 ånyo, hvarefter
det för alltid kom att stanna i huset Wettins
händer. Altenburg med en del af Pleissnerlandet
tillföll vid delningen 1485 ernestinska linjen. Om
tiden 1572–1672 och den äldre altenburgska linjen
se Sachsen-Weimar-Eisenach. 1672–1825 tillhörde
Altenburg
den i Gotha residerande grenen af ernestinska
linjen (se Sachsen-Koburg och Gotha) och
öfvergick 1826 genom byte till hertig Fredrik (d. 1834)
af S.-Hildburghausen, som blef stamfader för den
yngre altenburgska linjen. En ständerförfattning
infördes 1831. 1848 års rörelser satte djupa spår i S.
Förbundstrupper inkallades för att återställa det
störda lugnet, och hertig Josef (1834–48) abdikerade
till förmån för sin broder Georg (1848–53). Georg och
hans son Ernst I (1853–1908) afskaffade de vidtgående
förändringar, som under revolutionsåret införts i
författning, förvaltning och rättskipning. 1866 stod
S. på Preussens sida och ingick s. å. i Nordtyska
förbundet. Ernst I efterträddes af sin brorson Ernst
II (f. 1871), som nu är regerande hertig.

N. H–tz.

Sachsenchronik (Sächsische weltchronik), den
första på tysk prosa författade krönikan, skildrar
världshändelsernas förlopp i sammanhang med de
tyske kejsarnas historia till 1248. Den skrefs i
Niedersachsen på 1200-talet, såsom man länge antog,
af Sachsenspiegels (se d. o.) författare, Eike von
Repgau, men frågan om författarskapet är ännu
oafgjord. Krönikan utgafs senast (1877) af Weiland (i
"Monumenta Germaniæ historica").

Sachsen-Hildburghausen, fordom tyskt hertigdöme,
ett af de små sachsisk-ernestinska furstendömen,
som 1680 uppstodo vid delningen af hertig Ernst
den frommes besittningar (se Sachsen-Koburg och
Gotha
). Till följd af ett fördrag af 12 nov. 1826,
hvarigenom hertig Fredrik af S. utbytte sitt
land mot Sachsen-Altenburg, kom större delen af
hertigdömet S. att öfvergå till Sachsen-Meiningen
och en mindre del till Sachsen-Koburg.

(N. H–tz.)

Sachsen-Koburg och Gotha, tyskt hertigdöme, består
af de båda från hvarandra skilda hertigdömena
Koburg och Gotha med en areal af tillsammans
1,977 kvkm. Koburgs område (562 kvkm.) ligger
på Thüringerwalds södra del mellan Bajern
och Sachsen-Meiningen. Gothas område (1,415
kvkm.) ligger på Thüringerwalds norra sluttning och
thüringska terrassen samt begränsas i n. och ö. af
Preussen, i s. ö. af Schwarzburg-Sondershausen
och weimarska landet Ilmenau, i s. och s. v. af
Preussen och Sachsen-Meiningen och i v. af
Sachsen-Weimar-Eisenach. Såväl Gotha som Koburg äro
bergiga, med vackra dalar och präktiga skogar. I Gotha
finnas Thüringerwalds högsta toppar: Inselsberg
(915 m.), Schneekopf (978 m.) och Grosse Beerberg
(983 m.). De förnämsta floderna äro i Gotha: Gera,
Nessa, Werra, Unstrut och Ilm, samt i Koburg:
Itz, Rodach, Lauter och Steinach. Dalarna och
slätterna äro mycket fruktbara. Hufvudnäringar
äro landtbruk och boskapsskötsel samt en mångsidig
och liflig industri. Invånarnas antal uppgick 1910
till 257,177 personer (74,818 i Koburg, 182,359 i
Gotha), hvaraf 4,951 katoliker, 783 judar och de
öfrige protestanter. Bland bildningsanstalter märkas
gymnasier i Koburg och Gotha, realskolor i Ohrdruf,
Gotha och Koburg, handelsskola, två lärarseminarier,
lärarinneseminarium m. m. samt 252 fack- och
fortsättningsskolor. Bland vetenskapliga anstalter
märkes Justus Perthes’ geografisk-kartografiska
anstalt i Gotha. Hertigdömet har 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:05 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free