- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
291-292

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachsen-Koburg och Gotha - Sachsenland - Sachsen-Lauenburg. Se Lauenburg 1 - Sachsen-Meiningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

städer, af hvilka Koburg och Gotha äro de största
och omväxlande residensstäder för hertigen.
– Enligt författningen af 3 maj 1852 är S.
en ärftlig konstitutionell monarki, hvars
regent bär titeln hertig. Förvaltningen ledes
af ett ministerium, hvilket omfattar två
afdelningar, den ena för Koburgs, den andra för
Gothas angelägenheter. I spetsen för hela ministeriet
står en statsminister, hvilken tillika förestår
Gothaafdelningen. Den gemensamma representationen
(der landtag) består af de båda hertigdömenas
särskilda för 4 år valda landtdagar, Koburgs
11, Gothas 19 medlemmar, hvilka väljas indirekt.
Röstberättigade och valbara till elektorer äro
medborgare, som betala skatt och fyllt 25 år;
valbara till landtdagen äro de valberättigade, som
fyllt 30 år. I administrativt hänseende delas S.
i 4 landratsamtbezirk, hvaraf 3 inom Gotha,
1 inom Koburg. Rättskipningen handhafves af
13 amtsgerichte, 1 landgericht i Gotha (hvaremot
Koburg sorterar under landgericht i Meiningen)
och oberlandesgericht i Jena. – Budgeten 1913–15
upptar för Koburg i årliga inkomster 1,998,800
mark och i utgifter 1,785,800 mark samt för Gotha
4,802,900 mark årligen i såväl inkomster som
utgifter. Budgeten för gemensamma angelägenheter
utgjorde 1,880,015 mark i både inkomster och
utgifter. Statsskulden var 1 april 1912 för
Koburg 1,810,000 mark, för Gotha 2,898,726 mark.
Matrikularbidraget utgjorde för finansåret
1914–15 217,000 mark. Hertigdömet sänder 2
representanter till tyska riksdagen och har 1 röst
i förbundsrådet. De koburg-gothaiska trupperna
bilda tills. med de sachsen-meiningska ett
infanteriregemente, som tillhör 38:e divisionen och
11:e armékåren. Landsfärgerna äro grönt och hvitt.

(J. F. N.)

Historia. Slottet Koburg med område, hvilket sedan
1200-talet tillhörde grefvarna af Henneberg, tillföll
1353 det i Meissen och Thüringen regerande huset
Wettin. Vid delningen af de wettinska besittningarna
1485 (se Sachsen, konungarike, sp. 282–283) kom
Koburg på den ernestinska linjens lott. Så var
ock fallet med Gotha, som sedan länge tillhört
landtgrefskapet Thüringen. Om tiden 1572–1638 se
Sachsen-Weimar-Eisenach.
– Då den weimarska grenen af den ernestinska linjen
1640 delade sina besittningar, fick hertig Ernst
den fromme
(d. 1675; se Ernst, sp. 830) Gotha
på sin lott. Efter den altenburgska grenens utgång
(1672) lade han därtill Koburg och Altenburg.
Hans söner delade 1680 de ganska omfattande
besittningar fadern innehaft. Den äldste, Fredrik,
fick Gotha och Altenburg, den andre, Albrekt,
fick Koburg. – I Sachsen-Gotha-Altenburg infördes
1685 primogenitur, och Fredriks ätt regerade
där till 1825, då den utslocknade. – Hertig Albrekt
af Sachsen-Koburg dog 1699, och Koburg kom efter en
lång arfstvist 1721 till Ernst den frommes yngste
son Johan Ernst i Saalfeld, hvars ättlingar antogo
1735 titeln hertig af Sachsen-Koburg-Saalfeld.
1746 infördes också där primogenitur.
Hertig Ernst (1806–44) införde 1821 en
konstitutionell författning. Mot afträdande af
Saalfeld till Sachsen-Meiningen vann han 1826 det
ledigvordna hertigdömet Sachsen-Gotha (Altenburg
tillföll hertigen af Sachsen-Hildburghausen)
och kallade sig därefter hertig af Sachsen-Koburg
och Gotha
. – Hans son Ernst II (1844–93; se Ernst,
sp. 831) förberedde genom en gemensam grundlag
1852 de båda hertigdömenas organiska förening; 1874
sammanträdde första gången en gemensam landtdag. Ernst
II förde en utprägladt liberal politik och spelade
som en varm vän och gynnare af de liberala och
nationella strömningarna en betydelsefull roll i
Tysklands allmänna historia. Hans förhoppningar
om Tysklands pånyttfödelse knöto sig närmast
till Österrike, men 1866 ställde han sig dock
på Preussens sida och ingick s. å. i Nordtyska
förbundet. Medlemmar af huset Sachsen-Koburg och
Gotha bestego under loppet af 1800- och 1900-talen
Belgiens (1831), Portugals (1853), Bulgariens (1887)
och Englands (1901) troner, men hertig Ernst själf
afled barnlös och efterträddes af sin i England födde
och uppfödde brorson Alfred (se denne; 1893–1900),
hertig af Edinburgh. Denne efterträddes af sin
brorson, hertigens af Albany son Karl Eduard, den nu
regerande hertigen, som visserligen föddes i England
(1884), men sedan 1899 vistats i Tyskland. En
viss misstro mot de engelskfödde furstarna
framkallade 1905 en uppgörelse, hvarigenom hälften
af de hertigliga domänerna öfverläts åt staten.

N. H–tz.

Sachsenland, sachsarnas land, äldre benämning på en
del af södra Siebenbürgen, hvilken till största delen
bebos af tyskar (sachsare), som invandrat dit sedan
midten af 1100-talet.

Sachsen-Lauenburg. Se Lauenburg 1.

Sachsen-Meiningen (Sachsen-Meiningen och
Hildburghausen
), tyskt hertigdöme med en areal
af 2,468 kvkm., består af 14 enklaver och en
halfmånformig hufvuddel, hvilken i n. begränsas
af weimarska furstendömet Eisenach, hertigdömet
Gotha, preussiska prov. Hessen-Nassau och
Sachsen, furstendömet Schwarzburg och hertigdömet
Sachsen-Altenburg, i ö. af weimarska, preussiska,
schwarzburg-rudolstadtska, reussiska och bajerska
områden, i s. af hertigdömet Koburg och konungariket
Bajern och i v. af furstendömet Eisenach. Landet är
till största delen bergigt, och Thüringerwald täcker
nästan hälften af hela området, men det genomskäres af
fruktbara dalar, af hvilka Werradalen är den längsta
och mest betydande. Hufvudfloder äro Werra, Saale,
Steinach, Itz och Milz. Skogarna äro af stort omfång
och möjliggöra betydande träexport. Hufvudnäringar
äro, utom skogshushållning, boskapsskötsel och
bergsbruk samt liflig industri. Jordbruket lämnar
säd för landets behof. Samfärdseln befordras
af 299 km. normalspåriga och 51 km. smalspåriga
järnvägar. Invånarantalet uppgick 1910 till 278,357
pers. (113 inv. på 1 kvkm.), hvaraf 5,233 katoliker,
1,137 judar, resten evangeliska och 610 andra
kristna. För undervisningen sörja, utom det för den
ernestinska-sachsiska linjen gemensamma universitetet
i Jena, gymnasier i Meiningen och Hildburghausen,
2 realgymnasier, 3 realskolor, skollärarseminarium,
högre borgarskola samt förträffliga lägre borgarskolor
och 323 folkskolor. Hertigdömet har 13 städer, af
hvilka Meiningen, residensstaden, Hildburghausen,
Saalfeld och Pössneck äro de största. Författningen
är konstitutionell-monarkisk med ärftlig tronföljd. I
spetsen för förvaltningen står ett statsministerium
i Meiningen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free