- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
311-312

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sadel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sadel (eng. saddle, ty. sattel), ridk., den del af
en hästs, mulåsnas eller annat djurs utrustning,
som pålägges för att bereda ryttaren en säkrare och
bekvämare sits (ridsadel), eller för att lättare
och säkrare fästa packning eller andra bördor så, att
de ej orsaka tryckskada, såsom vid bergsartilleriet
(packsadel). Sadel omnämnes första gången år 340
af den helige Hieronymus och bestod då troligen
endast af en på hästryggen fastspänd sitsputa. De
första verkliga sadlarna gjordes af trä med höga
bommar fram och bak samt voro synnerligen tunga;
romerske kejsaren Theodosius föreskref sålunda,
att rytterisadeln icke finge väga öfver 30 kg. I
den mån, som rytteriets beväpning och utrustning
lättats, har äfven sadelns konstruktion ändrats,
så att dess höga bommar (se fig. 1, 2, 3, 4)
minskats och slutligen h. o. h. försvunnit. Sadelns
konstruktion har undergått väsentliga förändringar
äfven med hänsyn till den sits, som framkallats af
olika tidsperioders ridkonst (se d. o.). En sadel
med bommar, s. k. bomsadel (se fig. 5), fortlefver
visserligen ännu, där den s. k. höga skolan (se
Skolridning) fortfarande omhuldas, såsom vid Spanska
hofridskolan i Wien o. s. v., men annars lär nu för
tiden ingen ryttare, som är eller vill anses vara
något så när hemmastadd på hästryggen, uppträda i
bomsadel. Engelska sadeln (se fig. 6, 7, 8) har så
godt som h. o. h.
undanträngt alla andra modeller. Inom det europeiska
kavalleriet – särskildt det s. k. lätta rytteriet –
var länge den ungerska s. k. bocksadeln (se fig. 9)
l. bladsadeln mest i bruk, men numera har
militärsadeln i allmänhet en konstruktion, som närmar
sig den engelska sadeln i allt väsentligt (se fig. 10,
11, 12); man har eftersträfvat att ge den en form,
som inbjuder till bekväm sits och medger ryttaren
att komma så nära hästens rygg som möjligt, utan att
skada densamma med packningen, som måste medföras på
en militärsadel.

illustration placeholder
Fig. 1. Sadel från 700-talet.


illustration placeholder
Fig. 2. Sadel från 1000-talet.


illustration placeholder
Fig. 3. Sadel från 1500-talet.


illustration placeholder
Fig. 4. Sadel från slutet af 1600-talet.


illustration placeholder
Fig. 5. S. k. bomsadel.


illustration placeholder
Fig. 6. Engelsk sadel (1740).


illustration placeholder
Fig. 7. Engelsk jaktsadel (med släta kåpor). A sits, B bössa, C kåpa, D framhvalf (sadelknapp), E bakhvalf.


illustration placeholder
Fig. 8. Engelsk sadel (med s. k. vulster på kåpan).


illustration placeholder
Fig. 9. Ungersk s. k. bocksadel från 1800-talet.


illustration placeholder
Fig. 10. Bladsadel. A sadelblad. B baksvits.


illustration placeholder
Fig. 11. Svensk officerssadel m/1899.


illustration placeholder
Fig. 12. Svensk armésadel m/1900.


På den engelska sadeln (se fig. 7 o. 8) består sitsen,
liksom kåporna, af svinskinn; till sadelbossans
stoppning användes ull, tagel o. d.; sadelbommen
(se fig. 13, 14) göres af trä och stål. Som allmän
regel gäller, att sadelns storlek skall stå i ett väl
afmätt förhållande till den vikt, som sadeln har att
uppbära. En tung och grof ryttare behöfver nämligen
en större och rymligare sits, d. v. s. större sadel,
än en spensligare ryttare. Medelvikten för en vanlig
engelsk sadel är omkr. 5 kg. Är sadeln lättare, vinnes
minskningen i vikt på hållbarhetens bekostnad. Den
sadel, som användes på långvariga och ansträngande
ridter, bör vara rymligare och följaktligen äfven
något tyngre än sådan, som lägges på hästen under
promenadridt; steeplechase-sadeln göres betydligt
lättare än den vanliga ridsadeln,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free