- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
319-320

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sadi - Sadino [se-], Elmano - Sadism - Sadiya - Sadler[sä'dle], sir Ralph - Sadling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Skalden Sa’di. Efter en persisk målning.


återstoden af sitt lif i den största
tillbakadragenhet. Hans förnämsta arbete är Bustan
("Fruktträdgården"), en lärodikt i tio kapitel,
af hvilka de nio första handla om 1) rättvisa och
statsklokhet, 2) välgörenhet, 3) kärlek, 4) ödmjukhet,
5) hängifvenhet, 6) förnöjsamhet, 7) bildning, 8)
tacksamhet och 9) bättring. Därtill kommer ett tionde
kapitel, innehållande böner som afslutning på det
hela. Ännu populärare är Gulistan ("Rosengården"),
som är skrifven dels på prosa, dels på vers och
har ett mindre djupsinnigt, men mera omväxlande
innehåll. I åtta kapitel behandlas där ungefär
samma motiv som i det större arbetet. Dessutom
författade S. åtskilliga lyriska dikter, till en
del på arabiska. S:s samlade skrifter utgåfvos i
Calcutta af Harington 1791-95 (sedermera många gånger
i Orienten). De bästa europeiska uppl. af "Bustan"
äro Grafs med persisk kommentar (1858) och Rogers’
med engelska anmärkningar (1891); öfv. af arbetet
finnas på ty. af Graf (1850), Schlechta-Wssehrd
(1852) och Rückert (utg. af Pertsch, 1882), på
eng. af Wilberforce Clarke (1879) och Davie (1882)
och på fr. af Barbier de Meynard (1880). De förnämsta
editionerna af "Gulistan" äro af Eastwick (1850),
Johnson (1863) och Platts (1872; ny uppl. 1874),
alla tre med glossar. Den äldsta öfv. till något
europeiskt språk är Du Ryers franska (1634); dessutom
öfversattes "Gulistan" på 1600-talet äfven till latin
af Gentius ("Rosarium politicum", 1651) och till tyska
af Olearius ("Persianischer rosenthal", 1654). Bland
de många öfversättningarna från senare tid må nämnas
Grafs tyska (1846), Eastwicks engelska (1852; ny
uppl. 1880) och Defremerys franska (1858). Därjämte
har detta arbete öfversatts till ry., po., arab.,
turk. och hindustani. En
del af "Gulistan" har öfversatts till sv. af
N. Ekstam (i tidningen "Göteborgs aftonblad",
arg. 1906-14). Se vidare Ethé i Geiger och Kuhn,
"Grundriss der iranischen philologie", bd 2 (1904).
K. V. Z.

Sadino [so-], Elmano, pseudonym för portugisiske
förf. Bocage (se d. o. och Portugisiska
litteraturen
, sp. 1472).

Sadism, en abnorm afvikelse af könsdriften, som
finner behag och förhöjd njutning däri, att föremålet,
mot hvilket sexualbegäret riktar sig, utsattes för
våldsamheter, plågas och behandlas med grymheter, hugg
och slag. Benämningen härleder sig från en för denna
form af perversitet bekant fransk författare markis
de Sade (se denne). Sadismen är motsatsen till
den afvikelse af sexualdriften, som kallats masochism
(efter österrikiske författaren L. von Sacher-Masoch,
se denne) och eftersträfvar ett passivt utstående
af alla slags plågor, misshandel, ris och gissling,
plågor, som här förhöja njutningen, hvadan sadism och
masochism komplettera hvarandra. En extrem yttring
af sadism är s. k. lustmord (se d. o.). Se P. Moreau,
"Les aberrations du sens génésique" (3:e uppl. 1883),
V. Krafft-Ebing, "Psychopathia sexualis" (13:e
uppl. 1907), och E. Wulffen, "Der sexualverbrecher"
(1910).
G-s.

Sadiya [sädija’], stad i Assam, vid Brahmaputra, i den
trakt, där flodens genombrottsdal af Himalayabergen
slutar. Omkr. 18,000 inv. Ångbåtsfarten på Brahmaputra
slutar vid S.
J. F. N.

Sadler [sä’dla], sir Ralph, engelsk statsman, f. 1507
i Hackney, Middlesex, d. 1587 på sitt gods Standon i
Hertfordshire, uppfostrades i Thomas Cromwells hus,
var som ung man dennes privatsekreterare och blef 1536
hofman i Henrik VIII:s tjänst. Han användes af denne
flera gånger för viktiga diplomatiska uppdrag till
Skottland, blef 1540 statssekreterare samt erhöll
knightvärdighet och stora jordagods. Under Edvard
VI:s minderårighet tillhörde han som ifrig protestant
protektorn Somersets anhängare, lefde under Marias
regering i tillbakadragenhet på sina gods, men
inkallades vid Elisabets tronbestigning 1558 i Privy
council och blef en bland hennes inflytelserikaste
och högstbetrodde rådgifvare. Han sändes 1559
af henne till Skottland och lyckades åvägabringa
försoning bland dess söndrade protestanter. 1568
var S. en bland de ledande männen vid den engelska
undersökningen i Maria Stuarts sak, och han anlitades
under hennes fångenskap ofta vid förhandlingar
med henne af drottning Elisabet. Aug. 1584-april
1585 var han Marias fångvaktare. En uppgift, att
S. 1587 skulle ha sändts till Skottland för att
utverka Jakob VI:s medgifvande till hans moder Maria
Stuarts afrättning, är ej historiskt bestyrkt. –
S:s efterlämnade korrespondens, The state papers
and letters of sir R. S.
(utg. af A. Clifford i 3 bd
1809 med biografisk inledning af sir Walter Scott),
är historiskt värdefull, särskildt rörande skotska
förhållanden. Jfr F. Sadleir Stoney, "Memoir
of the life and times of sir R. Sadleir" (1877).
V. S-g.

Sadling, ridk., sadelns läggande på hästen, skall
verkställas med största omsorg. Slarf och vårdslöshet
därvid kunna lätt ge anledning till, att hästen blir
"bruten" eller "tryckt" (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free