- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
325-326

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Safarik [Ja'farJik], tysk transkription Schafarik 1. Pavel Josef S -- 2. Janko S - Safavider. Se Safider - Safed - Safe-deposit - Safed Koh. Se Sefid-Kuh - Saffi - Saffian. Se Läder, sp. 173, och Saffi - Saffira. Se Anania - Saffisk - Safflor - Saffran - Saffranholts, bot. Se Cassine (där genom tryckfel står Saffranhout - Saffron-Walden - Saffuije, by. Se Diocæsarea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraftigt i den samslaviska rörelsen vid kongressen i Prag
1848, men af böjde alla politiska förtroendeposter
och tillbragte sina sista år under svåra ekonomiska
förhållanden i nöd och sjukdom, så att han till och
med gjorde själfmordsförsök. I sina sista skrifter
egnade han sig åt studiet af den glagolitiska
litteraturen: Památky drevného písemniství
Jihoslovanu
(1851), Pámátkam hlaholského písemnictví
(1853) och Über den ursprung und die heimat des
glagolitismus
(1858). Hans vidlyftiga korrespondens,
af hvilken han i ett anfall af sinnesförvirring brände
en del, utgafs först 1873-75. – Hans son Vojtech,
f. 1831, d. 1902, var den förste läraren i kemi
vid Prags tekniska högskola.

2. Janko S., den förres brorson, f. 1812, d. 1876,
blef 1849 professor i historia vid Belgrads
universitet och grundlade Belgrads museum och
bibliotek. På grundvalen af arkivstudier i Venezia
skref han Srbske vzpomínky z benatského archivu samt
monografierna Zivot Stepána Decanského och Zivot
svetého Metnodeje, prvního arcibiskupa moravského

(1863).
1-2. A-d J.

Safavider. Se Safider.

Safech, egyptisk gudomlighet. Se Egypten, sp. 1472.

Safed, stad i turkiska vilajetet Beirut,
10 km. n. v. om Tiberias sjö, har sedan
början af 1500-talet uppsökts af polska
judar, hvilka betrakta den som en helig
stad. Berömd rabbinskola. Omkr. 10,000 inv.
(J. F. N.)

Safe-deposit [seif dipå’sit], eng., förvaringshvalf
i en bank. Se Inteckningsgarantiaktiebolag, sp. 756.

Safed Koh. Se Sefid-Kuh.

Saffi l. Safi (Asfi, Asaffi), stad i
Marokko, vid Atlantiska oceanen, mellan Kap Cantin
och floden Tensifts mynning Omkr. 9,000 inv. Staden,
enligt traditionen grundlagd af kartagerna, dref förr
betydande handel med marokkanskt läder, hvars namn
saffian härleder sig från exportorten. Stadens
import hade 1912 ett värde af 554,376 pd st. och dess
export 589,097 pd st. Till 1641 var den portugisisk
besittning.
(J. F. N.)

Saffian. Se Läder, sp. 173, och Saffi.

Saffira. Se Anania.

Saffisk, oriktig form för sapfisk (se Sapfisk strof).

Safflor. 1. Farm. Se Carthamus. – 2. Metall.,
rostad koboltmalm, till sin grundmassa bestående
af koboltoxid och koboltoxidul. Den användes inom
porslins- och glastillverkningen för framställning af
blåfärgadt porslin eller glasmassa samt i blandning
med kvartspulver för tillverkning af smalts.
2. G. H-r.

Saffran (af arab. asfár, gul), bot. farm.,
en drog, som består af de lindrigt torkade,
brunröda märkena (stigmata) hos den lilla vackra
lökväxten Crocus sativus L., af fam. Iridaceæ,
underfam. Crocoideæ. Växten har en fast och köttig
stamknöl och gräslika blad samt violetta, trattformiga
blomkalkar med mycket lång pip och sexflikadt bräm,
utanför hvilket de tre märkena hänga fram. Den har
sedan urminnes tider odlats från Kina ända till
Spanien och Frankrike, hvarest den bästa drogen
frambringas. I största skala odlas saffran i Spanien,
där ända till 100,000 kg. årligen produceras.
Andra arter af samma släkte äro Crocus vernus
L., i många färger, den gula Crocus moesiacus m. fl.,
som odlas allmänt i våra trädgårdar och blomma tidigt
om våren. Odlade i kruka ("krokus") drifvas de mycket
till blomning under vintern.

illustration placeholder
Crocus sativus. T. h. stift med de tre märkena

(saffran).


Saffran, stigma Croci, skördas i slutet af september
och början af oktober. Märkena afklippas och torkas
försiktigt. Till 500 gr. saffran åtgå 7-8 tusen
blommor, hvarför drogen är dyr. Vid märkenas insamling
bör så mycket som möjligt undvikas att inblanda något
af de gula stiften eller ståndarsträngarna. De torkade
märkena äro mörkt brunröda, omkr. 2 cm. långa, nedtill
trådsmala, upptill trattlikt vidgade. Färgämnet,
glykosiden polychroit l. crocin, är mycket
intensivt. 5 cg. rifna till pulver med litet socker ge
en tydligt gulaktig skiftning åt 35 l. vatten. Lukten
är egendomligt aromatisk, genomträngande, smaken
bitter och något stickande. Saffran var redan under
forntiden utsatt för förfalskning, och Plinius
anmärker, att ingen vara förfalskades i samma grad
som den. Så är fortfarande förhållandet. Förfalskning
sker genom färgens utdragande delvis, genom tillsats
af glycerin, salter, socker etc., som öka vikten, och
inblandning af alla möjliga, ofta färgade växtdelar,
såsom ståndare och stift af saffransväxten (feminell),
strålblommor af Calendula (äfven kallad
feminell), safflorblommor, majsstift m. m. Under
medeltiden sattes mycket högt pris på saffran som
krydda och ett viktigt läkemedel. Förfalskningen var
belagd med mycket strängt straff. I Nürnberg blef
1444 en person bränd som förfalskare af saffran,
och där blefvo 1456 tre personer lefvande begrafna
för samma brott. I de flesta tyska städer anställdes
under medeltiden inspektioner rörande saffran och
andra droger. Saffran begagnas nu mycket mindre
än förr i medicinen och ingår numera endast i tre
hos oss officinella beredningar, aloedroppar med
saffran, Roséns bröstdroppar och opiumvin. Drogen
anses ha upplifvande verkan. Saffran begagnas
dessutom som krydda i vissa finare brödsorter
("saffransbröd"). Om Kapsaffran se d. o.
O. T. S. (G. L-m.)

Saffranholts, bot. Se Cassine (där genom
tryckfel står Saffranhout).

Saffron-Walden [sä’fron wå’ldn], stad i engelska
grefsk. Essex vid Cam. 6,311 inv. (1911). Latinskola,
lärarinneseminarium, spannmålsbörs, järngjuteri.
J. F. N.

Saffurije, by. Se Diocæsarea.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free