Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sago - Sagocykel. Se Sagokrets - Sagogryn, bot. tekn. Se Sago - Sagokrets - Sagomjöl, bot. tekn. Se Sago - Sagopalm - Sagoskin, M. N. Se Zagoskin - Sagoåldern - Sagradabark, farm. Se Frangulabark - Sagres [-greJ]. Se São Vicente - Sagrosbergen - Sagu - Sagua la grande - Saguenay - Saguin, zool. Se Hapale - Sagum - Sagunto - Saguntum. Se Sagunto - Sagwirepalm - Sagvötn. Se Sagfjorden - Sagån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
337
Sagocykel-Sagan
338
delvis förklistrad. Af en palm kan erhållas
ända till 400 kg. sågo. De bruna eller rödaktiga
sagogrynen äro färgade. Den ostindiska sagon, som
ofta kallas pär Is ägo, f ramställes till största
delen i Singapore. Den mesta hos oss förbrukade
sagon tillverkas i Europa i flera sorter (hvita och
rödaktiga) af potatisstärkelse och kallas därför äfven
potatisgryn. Potatissagon har ett vackrare utseende
än den äkta sagon, men är den senare underlägsen
i smak. Sågo användes i soppor och puddingar.
O. T. S. (G. L-m.)
Sagocykel. Se Sagokrets.
Sagogryn, bot. tekn. Se Sago.
Sagokrets l. Sagocykel, ett antal sinsemellan
mer eller mindre sammanhängande sagor, som antingen
ha sin medelpunkt i en och samma verkliga eller
diktade personlighet eller också utgöra vid hvarandra
löst fästa sagor, som handla om olika personer,
hvilkas öden förknippas med hvarandra. Exempel
utgöra Helgedikterna i Eddan (se Helge), den
frankisk-burgundiska Volsunga-Niflungasagan, den
gotisk-germanska Didrikssagan (se d. o.). Särskildt
har uttrycket "sagokrets" eller "diktkrets" begagnats
om de olika grupperna af franska riddarromaner,
hvilkas ämnen företrädesvis samla sig antingen omkring
Karl den store (se Karolingiska sagokretsen) eller
omkring konung Artur och riddarna af runda bordet
(se Bretonska romanerna).
R. Stn.
Sagomjöl, bot. tekn. Se Sago.
Sagopalm, bot., namn
på palmer och palmliknande växter, af hvilkas
stärkelserika märg sago beredes. Bland cykadéerna
märkas Cycas revoluta (Japan), C. circinalis
(Monsunområdet) och Dioon edule (Mexico), till de
äkta palmerna höra Corypha umbraculifera (Ceylon),
Caryota urens (Bengalen), Arenga saccharifera
(Ostindien), Phoenix farinifera (Ostindien),
Mauritia flexuosa (tropiska Syd-Amerika) och de båda
Metroxylon Rumphii och M. læve (Sundaöarna), som
lämna handelns mesta och bästa sago. Se vidare Sago.
G. L-m.
Sagoskin, M. N. Se Zagoskin.
Sagoåldern, en förr
bruklig benämning på den period af ett folks lif,
som närmast föregick dess historiska tid.
Sagradabark, farm. Se Frangulabark.
Sagres [-greʃ]. Se São Vicente.
Sagrosbergen (Zagros-), ett sammanfattande namn
för de bergskedjor, som i s. och s. v. begränsa persiska
högslätten (se Asien, sp. 157).
Sagu (fi. Sau’wo), kustsocken i Åbo och Björneborgs
län, Piikkis härad och domsaga, bildar med Karuna
kapellförsamling ett imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Åbo ärkestift och domprosteri. Areal 259 kvkm. 4,838
inv. (1914), nästan uteslutande finsktalande,
hvaraf i moderförsamlingen 3,195 inv. på 176 kvkm.
A. G. F.
Sagua la grande [sa’gωa], stad på ön Cuba nära
norra kusten, vid floden Sagua ofvanför dess utlopp,
medelst järnvägar förenad med Cienfuegos, Santa Clara
och S:s hamn, Concha. 12,728 inv. (1900). Stor
export af socker.
J. F. N.
Saguenay [säginei’], flod i prov. Quebec, Canada,
upprinner ur S:t Johnsjön och mynnar efter ett lopp
af 300 km. ut i S:t Lawrencefloden. Den löper mellan
460 m. höga klippväggar och kan på
en längd af 100 km. från mynningen
befaras af de största skepp.
(J. F. N.)
Saguin, zool. Se Hapale.
Sagum (lat., af keltiskt ursprung), betecknade
hos romarna urspr. ett fyrkantigt öfverplagg,
kortare än togan (se d. o.), af gethår eller
groft ylle. Som bekvämare för alla rörelser
än den långa togan begagnades detta plagg vid
krigstillfällen och blef det särskilda uttrycket
för soldaternas, liktorernas m. fl:s dräkt. Stundom
användes sagum i st. f. fältherrens och kejsarens
purpurröda mantel, paludamentum (se d. o.).
J. C.
Sagunto [-go’ntå], stad i spanska prov. Valencia,
n. om staden Valencia, nära Palancias utlopp i
Medelhafvet. 7,139 inv. (1900). Staden, som först 1877
erhöll sitt nuv. namn, hette förut Murviedro (af
lat. muri veteres, de gamla murarna) och uppväxte
kring ruinerna af det forna Saguntum. Denna
historiskt ryktbara stad i det forna Hispania
grundlades, enligt sagan, af greker från ön Zakynthos
tillsammans med rutuler från Ardea samt blef genom
sin blomstrande handel rik och mäktig. 219 f. Kr. blef
det i förbund med romarna stående S. angripet af den
kartagiske fältherren Hannibal och efter åtta månaders
hjältemodigt försvar eröfradt af honom. 214 togs
staden af romarna och gjordes till romersk koloni. Den
har ett stort antal kvarlefvor af grekiska och
 |
| Ruiner af romerska amfiteatern i Sagunto. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
