Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Germain - Saint-Germain [säJärmä'], Claude Louis - Saint-Germain [säJärmä'], T de, pseudonym. Se Tardieu, J. R. - Saint-Germain-en-Laye - Saint Germans [sent dJer'mens}, earl af. Se Eliot 2 - Saint-Gervais-les-bains
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Saint-Germain-Saint-Gervais-les-bains
384
lät bränna hans efterlämnade papper. S. upp-,
ges ha varit portugisisk jude och lärare till
den beryktade Cagliostro. Se Oettinger, "Graf
S." (1846), Fr. Biilau, "Geheimc geschichten" (1863;
"Hemliga historier och hemlighetsfulla menni-skor"
1864-65), och A. Lang, "Historical my-steries" (1904).
E. A-t.
Saint-Germain [säjärmä7], Ciaude Louis, fransk
militär, f. 1707, d. 1778, gick redan 1729 i utländsk
(österrikisk, senare bajersk) krigstjänst, men
återkom 1745 till Frankrike och stred med utmärkelse
under marskalken af Sachsen samt 1757-60 i Sjuåriga
kriget. Efter en tvist med hertigen af Brog-lie,
arméns generalissi-mus, tog han dock afsked och
gick 1761 i dansk tjänst för att anföra hären i
det förestående kriget mot Ryssland. Han visade sig
mycket nitisk och skicklig i sina förberedelser, men
det kom ej till strid. S. påpekade för konungen de
stora bristerna i härens organisation och föreslog
genomgripande ändringar samt blef i okt. 1763
president i krigskollegiet för att kunna förverkliga
sina planer. Dessa voro nog ypperliga, men S. var
alltför doktrinär i praktiken och förstod hvarken
att förbereda
Slottet Saint-Germain(-en-Laye).
sina reformer eller lämpa dem efter landets
förhållanden. Efter Fredrik V:s död 1766 fick han
afsked, innehade mars-nov. 1767 åter sin ställning,
men lämnade därefter landet. Under Stru-ensees
ministär återvände han väl till Danmark, men erhöll ej
något ämbete och begaf sig 1772 till Frankrike. Där
var han krigsminister 1775 -77 samt utvecklade en
liknande verksamhet och rönte liknande motstånd som
i Danmark. S. stod i själfva verket före sin tid i
många hänseenden. Särskildt stötte man sig på hans
förkärlek för preussiskt härväsen; han var nämligen
stor beundrare af
Fredrik II. - Mémoires de S. utgåfvos 1779; hans bref
växling utkom 1789. - Se Mention, "S. et ses réformes"
(1889). B. Ebg.
Saint-Germain [säjärmä7], T. de, pseudonym. Se T
ardieu, J. R.
Saint-Germain des prés [säjärmädäpre], fordom
benediktinabbotstift i nuv. stadsdelen Saint-Germain
i Paris (se d. o., sp. 70, 89-90).
Saint-Germain-en-Laye [säjärmäälä], stad i franska
dep. Seine-et-Oise, på en höjd (86 m.) på vänstra
Seinestranden, 13 km. v. om Paris, med hvilket S. står
i ångbåts- och järnvägsförbindelse. 15,822 inv. (1911;
i hela kommunen 18,344). Kyrka med monument öfver
Jakob II, rådhus (med bibliotek), minnesvård (mod. af
Mercié 1880) öfver Thi-ers, som dog i S. 1877. Längs
stranden på 60 m. höjd öfver floden sträcker sig en af
Le Nötre 1672 anlagd 2,400 m. lång terrass, hvarifrån
man har präktig utsikt öfver Seine-dalen. N. om staden
utbreder sig på ett område af 4,000 har S.-skogen
(Föret de S.), i hvilken ligger Les Loges, fordom
jaktslott, nu uppfostringsanstalt för döttrar till
hederslegionsriddare af underofficersgrad, och i
dess närhet firas årligen i sept. en folkfest. För
sitt vackra och sunda läge besökes S. mycket af
sommargäster. 1370 anlades af Karl V i S. ett slott,
som ombyggdes af Frans I (se fig.). S. var ofta
hofvets residens. Henrik II3 Karl IX, Margareta
af Navarra och Ludvig XIV föddes där, och Ludvig
XIII dog där. 8 aug. 1570 slöts genom fred i S. det
tredje hugenottkriget. 1635 in-gicks där ett fördrag
mellan Ludvig XIII och hertig Bernhard af Weimar,
och 29 juni 1679 afslöts där af Ludvig XIV, utan
svensk diplomatisk medverkan, fred mellan Sverige
och Brandenburg, hvarigenom Sverige återfick det
af Brandenburg eröfrade Vorpommern, men måste afstå
större delen af hvad det egt af Hinterpommern. 1689
öfverlämnades slottet åt den fördrifne konung Jakob II
af England, som dog där 1701, och sedermera beboddes
det af hans son, pretendenten Jakob III, Efter att
länge ha tjänat som kasern inrättades det 1840 till
militärfängelse, och 1862 omskapades det till ett
arkeologiskt museum (Musée des antiquités nationales).
Saint Germans [sent d j Örnens], earl af. Se E Ii o
t 2.
Saint-Gervais-les-bains [säjärväläbä7], badort i
franska dep. Haute-Savoie, naturskönt belägen i Val
| Montjoie, vid foten af Mont Blanc. 600 m. ö. h.
362
| inv. (1901). S. är berömdt för sina källor,
hvilka ha
en värmegrad af 38-40° C., som hålla svafvelsy-
radt natron och svafvelnatron. S. är en af gikt- och
: magpatienter mycket besökt kurort. Det förstördes
| 12 juli 1892 fullständigt genom vattenflöde från en
i glaciär i Rionnassay dalen, men har återuppbyggts
1 på en högre och säkrare plats. (J- F. N.
Ln.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
