Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sale - Salé, stad. Se Rabat - Sale [sei'l], sir Robert Henry - Saleb. Se Salep - Saleby - Saleijer - Salem - Salem - Salem - Salem - Salem - Salem - Salemi - Salemkapellet - Salen - Salency - Salenia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
459
Sale-Salenia
460
Manchester. 15,046 inv. (1911). Botanisk trädgård
och stora handelsträdgårdar. J. F. N.
Sale, hufvudort på Isola grossa (se d. o.).
SalÉ, stad. Se Rabat.
Sale [séYl], sir Robert Henry, brittisk general,
f. 1782, d. 21 dec. 1845, kom 1798 som löjtnant
till Indien och utmärkte sig som regementschef under
första Burmakriget 1824-26. 1838 sändes han med en
brigad mot Kandahar, som han besatte (april 1834),
hvarefter han med storm intog Ghasni och fortsatte
framryckningen till Kabul, där Schah Schuja under de
brittiska vapnens skydd utropades till Afganistans
härskare. S. erhöll därefter knightvärdighet
och generalmajors rang. När afganerna 1841 reste
sig, fick S. order att med sin brigad återställa
förbindelsen mellan Kabul och Peshawar. Han besatte
(12 nov. s. å.) efter hårda strider Djelalabad
(Jalalabad) och utstod där en långvarig belägring
till april 1842, då han lyckades skingra de belägrande
afganerna och förena sig med en till hans undsättning
utsänd armé under general Pollock. De framträngde
därefter gemensamt till Kabul, som ånyo besattes
(sept. s. å.). S. utsågs vid första sikh-krigets
utbrott 1845 till generalkvartermästare under
general Gough, men blef redan i första krigsveckan
sårad till döds i slaget vid Mudki (18 dec.).
V. S-g
Saleb. Se Sale p.
Saleby, socken i Skaraborgs län, Skånings härad. 3,998
har. 1,384 inv. (1915). S. bildar med Trässberg och
Härjevad ett pastorat i Skara stift, Barae kontrakt. I
kyrkan hänger den äldsta daterade (1228) kyrkklockan
i Sverige.
Saleijer (S a l a i j e r), nederländsk ö i Indiska
arkipelagen, s. om Celebes. ’ 662 kvkm. 57,000
malajiska inv., mest muhammedaner, ön är en korallö,
men bergig (Butona Haru, 1,780 m.), väl bevattnad
och skogbevuxen med sundt klimat. Den producerar
ris, potatis, tobak, indigo, bomull, salt och har
mycket värderade hästar och bufflar. Hufvudstaden
S. ligger på västra kusten och har god redd, skola
för infödingar och liflig handel. - ön styres genom
infödda höfdingar. J. F. N.
Salem. 1. (Under medeltiden Slæm l. Slem) Socken
i Stockholms län, Svartlösa härad. 6,849 har. 2,011
inv. (1915). Annex till Botkyrka, Strängnäs stift,
Södertörns kontrakt. – 2. Namn på Sparlösa och Slädene
gemensamma kyrka.
Salem. 1. Poetiskt namn på Jerusalem. – 2. En vid
Jordan belägen ort, där Johannes dö-paren brukade
uppehålla sig.
Salem, by i badensiska kretsen Konstanz, vid
Bodensjön, uppstod kring ett cistercienskloster, som
utgjorde hufvudorten i ett fritt riksstift med samma
namn, hvilket stift, innefattande ett område af 330
kvkm., sekulariserades 1802. Ännu kvarstår klostret,
numera ett storhertigligt slott. Kyrkan, byggd i
gotisk stil 1282–1311, är i det inre rikt smyckad.
(J. F. N.)
Salem [sei’lem]. 1. Distrikt i indiska presidentskapet
Madras, n. om floden Cauveri. 16,316 kvkm. 1,766,680
inv. (1911). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
järnvägen Madras–Kalikut. 59,153 inv. (1911). S. har
breda gator, planterade med kokospalmer,
centralfängelse, sjukhus, väfverier och liflig
handel. 1–2. J. F. N.
Salem [sei’lem], namn på åtskilliga städer i
Nord-Amerikas förenta stater. 1. Stad i Massachusetts,
vid en vik af Atlantiska oceanen. 43,697
inv. (1910). Bland undervisningsanstalterna
märkas Essex-institut, grundlagdt 1848 med ett
bibliotek på 100,000 bd, Athenæum, Peabody academy
of science (inrättad 1868, med etnologiskt och
naturhistoriskt museum), East India marine museum och
lärarseminarium. Staden (hvars äldre indianska namn är
Naumkeag) var länge med afseende på folkmängd, handel
och rikedom den andra i ordningen i Nya England, men
har numera gått mycket tillbaka, särskildt i handeln
på Ostindien och Kina. Dess hamn, ehuru säker och
rymlig, är ej tillgänglig för större fartyg. Många
industriella etablissemang finnas; särskildt betydande
är tillverkningen af läder och skor. S. grundlades
1626. 3 km. n. v. om S. ligger staden Peabody
(se d. o.). – 2. Hufvudstad i staten Oregon, vid
Willamette och Oregon–Kalifornienbanan. 14,094
inv. (1910). Ståtligt kapitolium, Willamette
university, katolsk akademi, kvarn- och järnindustri,
handel med spannmål och frukt. – 3. Stad i
Ohio. 8,943 inv. (1910; mest kväkare). Kolgrufvor
och mångsidig industri. – 4. Stad i New Jersey,
vid Salem creek, 5,6 km. från dess utlopp i
Delawareviken. 6,614 inv. (1910). Konservfabriker. –
5. Köping i Virginia, 3,849 inv. (1910). Roanoke
college. – 6. Köping i North Carolina. 5,533
inv. (1910). Högskola för kvinnor.
1–6. J. F. N.
Salémi, stad i italienska prov. Trapani, på
Sicilien. 18,639 inv. i hela kommunen (1911). Ruiner
af ett kastell; gymnasium, teknisk skola, bibliotek;
vin- och olivodling. Garibaldi förklarade sig där 14
maj 1860 för diktator på Sicilien. (J. F. N.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
