- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
601-602

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samojediska språk - Samojlovitj, Ivan - Samokov, stad. Se Samakov - Samokov, ritter von. Se Jirecek 2 - Samolus L - Samordnade satser, språkv. Se Koordinera - Samordnande konjunktion, gramm. Se Konjunktion A - Samordning, gramm. Se Koordination 1 och Koordinera - Samory - Samos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

601

Samojlovitj-Samos

602

skan. Åtskilliga samojediska dialekter äro utdöda; af
dem äro kojbaliskan, motoriskan och taigi något kända
genom små ordlistor. Tillsammans med de finsk-ugriska
språken (se d. o.) bilda de samojediska språken
den uraliska språkstammen. De äro sålunda liksom
de förstnämnda genomgående suffigerande språk,
men stå på en mycket ålderdomligare ståndpunkt
än dessa. Särskildt kan framhållas, att nomina,
som beteckna lif lösa föremål, delvis deklineras
på annat sätt än de, som beteckna lefvande väsen,
och att skillnad mellan nomina och verb ännu icke
fullt genomförts; sålunda kunna äfven nomina
få personalsuffix sig tillagda, t. ex. lutsam,
"jag är ryss", liksom jädam, "jag går", hvarjämte
possessivsuffixen äro identiska med vissa serier
af personalsuffix, t. ex. lamba-hajun, "mina två
skidor", liksom mada-iia-hajun, "jag skär (två
föremål)". Räkneorden äro fullkomligt olika i de
båda med hvarandra besläktade språkfamiljerna,
en ovanlig företeelse. Af största betydelse är
den för några år sedan gjorda upptäckten, att den
s. k. "gradväxlingen" eller "konsonantförmildringen"
(se Finska språket, sp. 366) från början är gemensam
för de finsk-ugriska och samojediska språken och i sin
äldsta gestalt utbildats i uralisk tid, d. v. s. då de
båda språkfamiljerna ännu, för mångtusen år sedan,
utgjorde en enhet. Denna upptäckt öppnar vida
perspektiv för de ifrågavarande språkfamiljernas
historia och forskningen rörande densamma. Nästan
allt i tryck tillgängligt samojediskt språkmaterial
härstammar från M. A. Castréns (se d. o.) resor; under
de senaste åren ha dessutom finnarna Kai Donner och
T. V. Lehtisalo från samojederna hemfört en massa nytt
material af språklig och folkloristisk art. Litt.:
M. A. Castrén, "Grammatik der samojedischen sprachen"
(1854) och "Wörterverzeichnisse aus den samojedischen
sprachen" (1855), utg. af A. Schiefner, H. Paasonen,
"Beiträge zur finnisch-ugrtsch-samojedischen
lautgeschichte" (i "Keleti Szemle", XIII-XVI,
1912-16), E. N. Setälä, "Uber art, umfang und
alter des stufenwechsels" (i "Finnisch-ugrische
forschungen", XII, 1914), artiklar af Z. Gombocz (i
"Festschrift Vilhelm Thomsen 1912"), A. A. Sotavalta
(i Finska vet. akad:s "Esitelmät ja pöytäkirjat",
s. å.), Y. Wichmann (i "Finnisch-ugrische
forschungen", XI, 1911), K. B. Wiklund (i "Le monde
oriental", VII och IX, 1913-15), och H. Winkler (i
"Finnisch-ugrische forschungen", XII-XIII, 1912-13).
K. B. w.

8amo’jlovitj, Ivan, lillrysk hetman, d. 1690,
efterträdde 1672 Mnohokrisjnyj som ataman i det
vänstra Dnjeprlandet, som stod under Moskvas
inflytande, kämpade utan framgång mot Dorosjenko
(i högra Dnjeprlandet) och turkarna och föll i
onåd hos Golitsyn, som på angifvelse af Mazepa, S:s
blifvande efterträdare, fängslade honom och förvisade
honom till Tobolsk. Jfr Kostomarov, "Ruina" (1881).
A-d J.

Sa’mokov, stad. Se S a ma k o v.

Sa’mokov, ritter von. Se J i r e c e k 2.

Sämolus L., löt., ett till fam. Primulacece hörande
litet örtsläkte. I Sverige finnes å östkustens
stränder här och där den lilla vackra, kosmopolitiska
S. valerandi L., bunge, en alldeles

glatt ört med rosettställda spadlika rotblad och
strödda små stjälkblad samt hvita blommor i en
klase i toppen på den 5 - 20 cm. höga stjälken.
O. T. S. (G. L-m.)

Samordnade satser, språkv. Se Koordinera.

Samordnande konjunktion, gramm. Se Konjunktion A.

Samordning, gramm. Se Koordination l och Koordinera.

Samory, f. omkr. 1837 (enl. en annan uppgift
omkr. 1846) i öfre Nigerområdet, d. 1900 i Franska
Kongo, sudansk eröfrare, gjorde sig först bemärkt som
islamitisk reformifrare, förvärfvade senare betydande
förmögenhet som köpman, blef 1868 stamhöfding i sin
hemtrakt och hade omkr. 1880 förvärfvat ett rätt
ansenligt rike med Sanankoro till hufvudstad. Med
fransmännen kom han första gången i konflikt 1882,
tvangs efter flera års fälttåg att i ett fördrag
erkänna Frankrikes protektorat, men började redan 1889
nya fientligheter. Efter en rad smärre expeditioner
med växlande vapenlycka företogo fransmännen 1897 mot
honom mera omfattande operationer, och sept. 1898
tillfångatogs han af kapten E. Gouraud, hvarefter
han deporterades till Franska Kongo. Jfr A. Mévil,
"S." (1899), och A. L. C. Gatele, "Histoire de la
conquéte du Soudan francais, 1878-1899" (190JL),
och art. Senegal. V. S- g.

Samos (grek. Σάμος, nygrek. Samo, turk. Susam
Adassy
), en af Grekiska arkipelagens största och
bördigaste öar (468 kvkm.), ligger vid Mindre Asiens
västra kust, utanför udden Mykale (nu Samsun dag),
från hvilken den skiljes genom ett knappt 2 km. bredt
sund. Ön är i ö. och v. genomdragen af en bergås
(fordom Ampelos), som når sin största höjd (Kerki,
1,440 m.) vid dess västra ända. På båda sidor om
denna bergskedja utbreda sig vidsträckta slättmarker,
af hvilka i synnerhet den södra utmärkes genom stor
bördighet. Det där alstrade vinet räknas som ett
af de bästa inom den grekiska övärlden. Den forna
hufvudstaden, af samma namn som ön, med borgen
Astypalaia och vidlyftiga hamnanläggningar låg
på sydöstra kusten. Nära densamma reste sig ett
synnerligen storartadt Heratempel (Heraion), hvars
utgräfning påbörjats i flera repriser, men slutligen
enligt uppdrag af styrelsen för de arkeologiska
museerna i Berlin genomförts af Wiegand (1910). Den
nuv. hufvudstaden, Vathy, ligger på öns östra
del, vid en från n. inskärande vik. Utom Vathy finnas
två hamnorter, Tigani och Karlovasi. Enligt sägnen i
äldsta tider bebodt af karer och leleger, befolkades
S. redan tidigt af joner och bildade en af de
mäktigaste staterna i det asiatiska Jonien. Konstflit
och handel kommo tidigt till rik blomstring, och med
afseende på sjöväsendets utveckling gingo samierna
i spetsen för öfriga greker. Filosofen Pythagoras
och epikern Choirilos voro bördiga därifrån, och
skalderna

illustration placeholder
Samiskt bronsmynt med bild af Androklos som grundläggare af kolonien.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free