Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sander, Nils Fredrik - Sander, Kristian Levin - Sanderbunds. Se Sundarbans - Sanders, Daniel - Sandskiöld. Se Osander - Sanderson [sa'ndesen], Sibyl - Sanderson [sa'ndesen], Lillian - Sandesund. Se Sannesund - Sandez - Sandfeld Jensen, Jens Kristian - Sandfloden. Se Sandy river - Sandflundran, zool. Se Flundresläktet - Sandformning, tekn. Se Gjutning, sp. 1232 - Sandfångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sander- -Sandfångare
056
Sigurd Fafnersbane? (1883), Nordisk
mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga i
öfversättning från isländskan med förklaring (1887),
Guldhornen från Gallehus i Slesvig. En myth-historisk
och arkeologisk undersökning (1888), Harbardssången
jemte grundtexten till Voluspd. Mytologiska
undersökningar (1891), Rigveda und Edda. Eine
vergleichende untersuchung der alten arischen und
der germanischen öder nordischen mythen (1893),
Das Nibelungenlied, Siegfried der schlangentöter und
Hagen von Tronje. (1895), Marmorlejonet från Pirceus
med nordiska runinskrifter. En undersökning och
förklaring (1896) och Runinskrifter ånyo granskade
(1898) samt öfversatte "Sämund den vises edda"
(1893). Bland hans öfriga skrifter märkas: Venus,
som stiger ur badet. Bildstod i marmor af Johan
Tobias Sergel jemte mästarens sjelfbiografi (1877)
och Francesco Piranesi, svensk konstagent och minister
i Rom (1880) samt C. F. von Breda. Minnesteckning
(i"Sv. akad:s handl. ifrån år 1886", d. 10,
1896). Jfr minnesteckning af A. T. Gellerstedt i
"Sv. akadis handlingar ifrån år 1886", d. 16. Sander,
Kristian Levin, dansk författare, f. 1756 i Itzehoe,
d. 1819, kom 1784 till Köpenhamn som privatlärare hos
grefve Reventlow och blef 1800 lärare vid pedagogiska
seminariet, med professors titel. Påverkad af den
lycka, som Samsöes sorgespel "Dyveke" gjorde, skref
han Niels Ebbesen af Nöneriis (1797),’ ett mycket
retoriskt och svulstigt sorgespel, som långt ifrån
förtjänade det bifall det vann (betydligt omarbetadt
i 3:e uppl. 1816). Det uppfördes dock ännu 1834 på
k. teatern och i landsorten ånyo 1848. S:s andra
tyska eller danska diktverk, hvaribland sorgespelet
Knud, Danmarks hertug (1808), ha ännu mindre värde.
^- Eb£-
Sanderbunds. SeSundarbans. Sanders, Daniel, tysk
filolog, f. 1819, d. 1897, af judisk börd, var
i sin födelsestad, Alt-Stre-litz, rektor för en
skola, som tillvann sig stort anseende, men lefde
sedan 1852 som privatman. 1852 framträdde han med
en skarp kritik af bröderna Grimms ordboksarbete,
och själf utarbetade han Wörterbuch der deutschen
sprache. Mit bele-gen von Luther bis auf die
gegenwart (2 bd, 1859 -65), hans förnämsta verk,
hvartill slöt sig Er-gänzungswörterbuch der deutschen
sprache (1879 -85). Vidare utgaf han Handwörterbuch
der deutschen sprache (1869, 8:e uppl., bearb,
af E. Wiilfing, 1910), Fremdwörterbuch (1871;
2:a uppl. 1891), Wörterbuch deutscher synonymen
(1871; 2:a uppl. 1882) jämte Neue beiträge zur
deutschen synonymik (1881), Bausteine zu einem
Wörterbuch der sinnverwandten ausdriicke im Deutschen
(1889) och Deutsche synonymen. Gesammt-ausgabe der
"Neuen beiträge zur deutschen synonymik" und der
"Bausteine zu einem Wörterbuch der sinnverwandten
ausdrucke im Deutschen" (1896). Bland S:s öfriga
arbeten märkas Wörterbuch der haupt-schwierigkeiten
in der deutschen sprache (1872; 31:a uppl. 1908),
Deutscher sprachschatz (1873 -77), Deutsche
sprachbriefe (21 :a uppl. 1908) m. fl. S. utgaf
dessutom ortografiska och gramma-tikaliska arbeten
(han var en af de verksammaste upphofsmännen till
den tyska riksortografien) samt, tills, med Rangabes,
Geschichte der neugriechischen
litteratur (1884), en samling dikter m. m. 70-årig
grep sig S. an med utarbetandet af den tyskengelska
delen af den på Langenscheidts förlag utgifna
encyklopediska engelsk-tyska och tysk-engelska
ordboken ("Muret-Sanders"), men dukade under för
bördan af detta jättearbete. - Litt.: [F. Diisel]
D. S. Sein leben und seine iverke (2:a uppl. 1890)
och A. Segert-Stein, D. S. Ein ge-denkbuch (1897).
S. Hbrd.
Sanderskiöld. Se O s a n d e r. Sanderson [sä/ndoson],
Sibyl, amerikansk sångerska, f. 1865 i Sarmiento
(Kalifornien), d. 1903 i Paris, lärjunge till fru
Marchesi m. fl., skördade 1889-96 på Opéra-comique
och Stora operan i Paris stora framgångar genom sin
utmärkta sopran-röst och sin skönhet i roller som
Julia, M anon, Thais och Phryne. Hon gifte sig 1896
med en rik chilenarej Antonio Terry, blef snart änka
och uppträdde då åter på scenen. E. F-t.
Sanderson [sä’ndoson], L i 11 i a n, amerikansk
sångerska (alt), f. 1867 i Milwaukee, elev af
Stock-hausen, har på konsertresor i Europa (Stockholm
1894) vunnit anseende som ballad- och romanssångerska
med ett, trots obetydlig röst, uttrycksfullt och
fjättrande föredrag. - Hon gifte sig sedermera med
professor Richard Muller och är nu bosatt i Dresden.
A. L.*
Sandesund. Se Sannesund.
Sandez (po. >S>/cz), två städer i västra Galizien,
på Karpaternas norra sluttning. 1. Neu-S. (Nowy
Äacz) Hufvudort i ett distrikt, belägen vid
Kamenicas inflöde i Dunajec och vid järnvägslinjerna
Krakau-Sucha-Strys, Tarnöw-Orlö och Neu-S.-Alt-S. 290
m. ö. h." 25,004 inv. (1910). Staden har gymnasium,
jesuitkollegium och protestantisk kyrka. Stora
järnvägsverkstäder, mekanisk verkstad, kvarnar;
laxfiske. Staden privilegierades 1294 af konung Wenzel
och inregistrerades 1365 bland de 6 af Lill-Polens
städer, från hvilka konungens råd utvaldes. Under
världskriget 1914 intogs S. af ryssarna i nov. s. å.,
men återtogs af österrikarna 13 dec. - 2. A 11 -
S. (Stary-Sacz), vid Poprads inflöde i Dunajec och
järnvägarna Tarnöw-Orlö och Neu-S.-Alt-S. 4,537
inv. (1900). Skomakerilärlingsverkstad, underhållen
af kronlandet. Stadens förnämsta byggnad är
ett fordom mycket betydande klarissinn-ekloster,
stiftadt 1280 af Boleslav V:s gemål, upphäfdt 1781.
1-2. (J. F. IsT.)
Sandfeld Jensen, Jens Kristian, dansk språkforskare,
f. 17 jan. 1873 i Vejle, där han vardt student
1891, disputerade 1900 för filos, doktorsgrad med
afh. Rumcenske studier. I. Infinitiv i rumcensk og
balkansprogene, vardt 1905 docent vid Köpenhamns
universitet och utnämndes 1914 till professor i
romansk filologi där. S., som är en skarpsinnig och
mångkunnig lingvist, har författat bl. a. Moliére
og hans modstandere (1893), Biswtningerne i möderne
fransk (1909), Nationalfölelsen og sproget (1910)
och Sprogvi-denskaben (1913).
Sandfloden. Se Sandy river.
Sandflundran, zool. Se Flundresläktet.
Sandformning, tekn. Se G j u t n i n g, sp. 1232.
Sandfängare, tekn., apparat för uttvättning af sand,
grus och andra tyngre partiklar ur massgods, såsom
pappersmassa och rågummi. I sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
