- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
749-750

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santa Severina - Sant dagsmedium - Santee [sänti'], flod. Se Congaree - Sant' Elpidio - Santen, Laurens (Louw?) van - Santeng, folkstam. Se Khasi and Jaintia hills - Sant Teodoro [-ådårå], grotta. Se San Fratello - Santeramo in Colle - Santering - Santerre - Santerre [sãtär], Antoine Joseph - Santesson, svensk, från Småland härstammande släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Santa Severina, stad i italienska prov. Catan-zaro
(Kalabrien). 1,844 inv. (1911). Ärkebiskopssäte,
katedral, gymnasium. S. led mycket genom jordbäfningen
8 sept. 1905. J- F- N-

Sant dagsmedium, meteor., mindre noggrann
benämning i st. f. Sant dygnmedium,
i det att dag, som strängt taget betyder den
ljusa delen af dygnet, användts i betydelsen
dygn. Sant dygnmedium. Se Medeltemperatur.

Santee [sänt!’], flod. Se Congaree.

Sant’ Elpidio [-pidiå] a Mare, stad i italienska prov.
Ascoli Piceno (Mark Ancona) på en höjd
mellan floderna Ete morto och Tenna, 6 km.
från Adriatiska hafvet. 11,637 inv. (1911, som
kommun). Teknisk skola, lärarinneseminarium,
skotillverkning; olivodling. Porto S. är dess
hamn vid Adriatiska hafvet.

J. F. N.

Santen, Laurens (Louw?) van, holländsk latinsk
skald af framstående rang, f. 1746, d. 1798,
lefde vid Leidens universitet, men utan akademisk
anställning. Hans Carmina (jämte lef-nadsteckning)
utgåfvos 1801 af J. H. Hoeufft.

Santeng, folkstam. Se Khasi and Jaintia hills.

San Teodoro [-ådärå], grotta. Se San Fra-tello.

Santeramo in Colle [-må -kå’lle], stad i italienska
prov. Bari (Apulien), v. om Gioja. 14,641 inv. (1911,
som kommun). Olivodling. J- F. N. Santering, sjöv.,
ett slags sejsing, som används, då en skål skall
fastsurras vid ett rundhult. Jfr Rundhult, Sejsing
och Skål.

Santerre [satar], landskap i Frankrike, utgörande
en del af Picardie, bildar nu sydöstra delen
af dep. Somme. Det är ett kuperadt slättland
och fruktbart. Hufvudstad Péronne.
(J. F. N.)

Santerre [satar], Antoine Joseph, fransk
revolutionsman, f. 16 mars 1752 i Paris, d. där
6 febr. 1809, var vid revolutionens utbrott
bryggeriegare i förstaden Saint-Antoine, där
han gjort sig populär genom stor välgörenhet. Han
omfattade genast lifligt revolutionens idéer, valdes
till befälhafvare för en bataljon af nationalgardet
och deltog i anfallet på Bastiljen. S. var en af
ledarna för oroligheterna 20 juni och 10 aug. 1792,
men tyckes ha ådagalagt en viss hofsamhet vid
behandlingen af den kungliga familjen. Efter den
mördade Mandat utnämndes S. till högste chef för
nationalgardet och hade högsta uppsikten öfver
den fängslade konungafamiljen. Septembermorden
s. å. ogillade han på det högsta och räddade själf
flera undan dem, bl. a. Berthier, sedermera furste af
Wagram. 1793 blef han generalmajor och sökte med en
armé parisiska frivilliga bekämpa upproret i Vendée,
men blef efter några framgångar slagen vid Coron (18
sept. s. å.). Återkallad, blef han såsom misstänkt
för orleanism fängslad och frigafs först efter
Robespierres fall (1794). Han lefde
sedan som privatman, skaffade
sig förmögenhet genom spekulation i
nationalgods, men ruinerade sig slutligen.

E. A*-t.

Santesson, svensk, från Småland härstammande släkt,
hvars stamfader Per S. (f. på 1620-talet; dödsåret
okändt) deltog i Karl X Gustafs polska och danska
krig och dog på sin gård Bökhult i Långaryds socken,
Jönköpings län. Släkten är vidt utgrenad (en af grenarna,
den äldsta, skrifver sig Santhesson) i Sverige
(se G. Anrep, "Svenska slägtboken", I, bd 2, 1872).

illustration placeholder

1. Bernt Harder S., ättling i fjärde led af den
ofvannämnde Per S., patriot, f. 15 mars 1776
på Kärralund i närheten af Göteborg, d. 26
aug. 1862 på hemmanet Dämman i Bergs socken,
Skaraborgs län, vistades 1782–86 på herrnhutiska
uppfostringsanstalten i Kristiansfeld i Slesvig. 1789
sändes han till Uppsala universitet, men måste
redan 1791, efter faderns död, afbryta sina
studier och endast 15 år gammal vara modern
behjälplig i skötseln af den ärfda stora handels-
och industrirörelsen. S. blef inom kort ej allenast
en ifrig och duglig köpman, utan förvärfvade sig
äfven anseende för det nit, hvarmed han omfattade
allt, som bidrog till upphjälpande af de inhemska
näringarna. 1809 valdes han till en af Göteborgs
två representanter i borgarståndet. Efter att vid
detta års riksdag ha uppträdt som en af de ifrigaste
förespråkarna för det af Platen utarbetade förslaget
till anläggning af Göta kanal utsågs han 1810 af
regeringen till en af de sex kommitterade, som fingo
i uppdrag att organisera kanalbolaget. Sedermera
var Göta kanal det stora verk, åt hvilket han
egnade större delen af sitt lif. Det var S., som
genom sina kraftiga riksdagsanföranden mest bidrog
att hos ständerna utverka de betydliga statsbidrag,
som kanalbolaget efter hand erhöll, liksom det också
var han, hvilken bar den tyngsta bördan af bolagets
ekonomiska och finansiella bekymmer, med den påföljd,
att han i bolagets tjänst förlorade nästan hela sin
betydliga förmögenhet. Den belöning han erhöll för sin
patriotiska verksamhet utgjordes af kommerserådstiteln
och ett par ordnar samt en årlig pension af 1,000
rdr b:ko, hälften af ständerna och hälften af
kanalbolaget. S. verkade f. ö. välsignelserikt på
andra områden. Sålunda inlade han stor förtjänst
om utvecklingen af Motala mekaniska verkstad,
dit han 1837 flyttade sin bostad, som disponent för
inrättningen, samt om förbättringen af segelfarten på
Göta älf och ombyggnaden af Trollhätte slussar. Han
framställde ock förslag om konvojkommissariatsfondens
ombildning till en handels- och sjöfartsfond,
hvilket förslag vann samtliga ständernas bifall,
1835. Vid riksdagarna, där han med undantag af ett
par riksmöten representerade Göteborg t. o. m. 1835,
arbetade han dessutom särskildt för en ombildning
af beskattningsväsendet, företrädesvis i fråga om
bevillningsgrunderna. 1838

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free