- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
833-834

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sassafras - Sassanider, tysk transkribering i st. f. sasanider (se Persien, sp. 553) - Sassaparill, bot. Se Smilax - Sassari - Sassarúa - Sasse [sass]. Se Sass, M. C. - Sassenage - Sassina, stad. Se Sarsina - Sassnitz - Sassoferrato - Sassoferrato [-såferratå) Giovanni Batista - Sassolin - Sasson [seso'n], sir Albert Abdullah David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej antiseptiska egenskaper. Likasom safrol
oxideras äfven piperonal i organismen till
piperonylsyra. Sassafrasdrogen användes förr i form
af infusion eller dekokt som svett- och urindrifvande
medel vid kronisk reumatism, gikt, syfilis m. m.,
men har numera kommit ur bruk. Den flyktiga oljan har
användts vid förfalskning af andra flyktiga oljor,
såsom pepparmyntolja o. s. v.
O. T. S. (C. G. S.)

Sassanider, tysk transkribering i st. f. sasanider
(se Persien, sp. 553).

Sassaparill, bot. Se Smilax.

Sassari. 1. Italiensk provins, bestående af
nordöstra delen af ön Sardinien samt af närgränsande
öar: Asinara, Maddalena, Caprera m. fl. 10,678
kvkm. 336,106 inv. (1911), den glesast befolkade
af alla provinserna (31 inv. på 1 kvkm.). Landet
är genomdraget af Limbarabergen. Dess floder äro
Coghinas, Rio di Porto Torres, Temo och Tirso. Jorden
är fruktbar, men illa odlad. Produkter: virke, tobak
och salt. – 2. Stad och hufvudort i nämnda provins,
belägen 16 km. s. ö. om sin hamn Porto Torres vid
Asmeregolfen, på en fruktbar bergssluttning vid
Porto Torres-Chilivani-Gagliari-järnvägen. 43,118
inv. (1911). Bergsbruk (bly och zink), stenbrott,
tillverkning af tändstickor, tvål, olja, läder;
handel med säd, olja och ost. Den af gamla murar
omgifna staden är sedan 1441 säte för en ärkebiskop
samt har ett 1556 inrättadt universitet (juridisk
och medicinsk fakultet samt farmaceutisk skola) med
omkr. 30 professorer, 15 docenter och omkr. 240
studenter (1914). Dessutom finnas lyceum och
gymnasium, tekniskt institut, jordbruksskola och
döfstuminstitut. Bland dess byggnader och monument
märkas flera nuragher (se d. o.), ett slott från
1330, palatset Vallombrosa (nu stadshus), Rosellos
fontän och en teater. Staden namnes redan 1118 under
namnet Tathari, och det lokala uttalet är ännu Tatari.
1 o. 2. (J. F. N.)

Sassarua, ett af de fem förnämsta språk, som begagnas
på Molukkerna. Se Hila 2.

Sasse [sass]. Se Sass, M. C.

Sassenage [sassnasch], köping i franska dep. Isère
(Dauphiné), 5 km. n. v. om Grenoble vid Furon. I
närheten ligger en grotta af 12 m. höjd och 62
m. bredd, från hvars sidogångar Furons biflod Garme
rinner fram, därvid bildande ett vattenfall. Efter
S. är ett slags ost af blandad ko-, get- och fårmjölk
uppkallad.
(J. F. N.)

Sassina, stad. Se Sarsina.

Sassnitz, hamn på Rügen, på östra sidan af halfön
Jasmund, vid Östersjön och preussiska statsbanan,
ändpunkt för ångbåtslinjer till Stettin och
Köpenhamn samt Trälleborg (ångfärja sedan 1909; se
Kontinentalrouten och Trälleborg-Sassnitz-linjen).
1,842 inv. (1905). 1906 blef med S. inkorporerad
byn och badorten Krampas. Ångfartygs-, torpedbåts-
och kolstation, sedan 1860 en mycket besökt badplats
med säsong från början af maj till midten af
okt. och omkr. 20,000 badgäster. Se fig. å sp. 834.
Ln.

Sassoferrato [-såferratå], stad i italienska
prov. Ancona, på östra sluttningen af Apenninerna och
vid floden Sentino (Esino). 11,077 inv. (1911) i hela
kommunen. Flera kyrkor med taflor af målaren Salvi,
kallad S. (se nästa artikel). I närheten ruiner af
staden Sentinum (se d. o.).
(J. F. N.)

Sassoferrato [-såferratå], Giovanni Battista
(Giambattista), italiensk målare (hette eg.
Salvi), f. 1605 i Sassoferrato i Ancona, d. 1685
i Rom. Lärjunge af sin fader Tarquinio Salvi,
utbildade han sig genom studier efter Rafael,
Domenichino och Guido Reni. Han målade nästan
uteslutande madonnan med Jesusbarnet och förvärfvade
genom det älskvärda i uppfattningen och genom
hufvudenas skönhet stor popularitet; denne skicklige
eklektikers arbeten sakna dock all originalitet. Hans
mest ryktbara verk är Madonna del rosario, altartafla
i S. Sabina i Rom (täflan blef bortstulen 1901,
men återfanns och återkom till sin plats i kyrkan).
O. G-g.*

illustration placeholder
Sassnitz’ hamn med svensk ångfärja inne. (Till

art. Sassnitz å föreg, sp.)


Sassolin, miner., nativ vattenhaltig borsyra,
B2 O3 . 3 H2O, från lagunerna vid Sasso i Toscana och
ön Volcano, där den förekommer dels som afsättning
ur heta källor, dels som sublimat. Den har hvit
färg, med dragning åt gult, samt pärlemorglans
och är fet för känseln. Sassolin kristalliserar
asymmetriskt i små fina blad samt användes för
framställning af borsyra och dess föreningar.
Ant. Sj.*

Sassoon [saso’n], sir Albert Abdullah David,
angloindisk köpman och filantrop af judisk börd,
f. 25 juli 1818 i Bagdad, d. 24 okt. 1896 i Brighton,
tillhörde en köpmanssläkt, som under medeltiden
varit bosatt i Toledo, men i början af 1500-talet
undan judeförföljelserna i Spanien flyttat till
Bagdad. Hans fader, David S. (f. 1792, d. 1864), hade
1832 slagit sig ned i Bombay och där förvärfvat stora
rikedomar genom handel på Mesopotamien, Persien,
Kina och Japan. S. öfvertog 1864 vid faderns
död ledningen af firman. Han gaf staden Bombay
många och stora donationer, bl. a. en dryg del af
anläggningskostnaderna för Elphinstone-högskolan,
Sassoon-dockan vid Kolaba, den första våta dockan
på Indiens östra kust (färdig 1875), samt en
ryttarstaty s. å. af dåv. prinsen af Wales (sedermera
konung Edvard VII) med anledning af dennes besök i
Indien. Han var 1868-72 led. af Bombays lagstiftande
råd, erhöll 1872 knightvärdighet och blef 1890

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free