- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
867-868

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Savary [-ri], Aimé Jean Marie René - Savaräng, kokk. Se Savarin - Sawatch range [sewä'tJ rei'ndJ], en del af Klippbergen. Se Amerika, sp. 786 - Savatra - Sawbridgeworth - Save - Savelli, Cencius och Jacopo. Se Honorius, påfvar 4 och 5 - Savelli, Federigo - Saverne [savä'rn], franska namnet på staden Zabern (se d. o.) - Savery, holländsk konstnärsfamilj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

867

Savaräng-Savery

Bayonne, där den fick veta, att "huset Bourbon upphört
att regera". S. återvände till Madrid, tog högsta
befälet öfver trupperna där och understödde med
vapenmakt Josef Bonapartes intåg som konung. Hans
ynnest hos kejsaren steg alltjämt på bekostnad af
Talleyrands och Fouchés, och han var ständigt i
Napoleons närhet, ledsagade honom på det lysande
mötet i Erfurt 1808, i kriget mot Österrike 1809 och
i Spanien samt fick högsta ledningen öfver kejsarens
personliga säkerhetspolis. 1810 efterträdde han
Fouché som polisminister och utöfvade som sådan ett
sannskyldigt skräckvälde. Under "hundra dagarna"
(1815) blef han af Napoleon upphöjd till pär och
chef för gendarmeriet. Efter Waterloo åtföljde han
kejsaren till "Bellerophon", men bad förgäfves att få
fara med till S:t Helena. I stället fördes han som
fånge till Malta, hvarifrån han dock flydde efter
7 månader till Smyrna (8 april 1816). Efter att
ha vistats en tid i Österrike och London återvände
han 1819 till Frankrike, där han efter ett lysande
försvar af Dupin blef benådad från det honom ådömda
dödsstraffet. Han sysslade nu mest med författarskap,
sökte i ett arbete rentvå sig från beskyllningen för
"mordet på hertigen af Enghien", hvilket rojalisterna
lade honom främst till last, samt utgaf Mémoires du
duc de Rovigo vour servir å Vhistoire de Vempereur
Napoleon (8 bd, 1828; ny uppl. i 9 bd 1900 ff.),
ett synnerligen intressant, ehuru föga trovärdigt
arbete. Efter julirevolutionen (1830) fick han af
Ludvig Filip öfverbefälet för de franska trupperna i
Algeriet, där han bl. a. eröfrade Böne och kraftigt
främjade kolonisationen, men samtidigt for fram med
stor grymhet mot de inf ödde. E. A-t. Savarä7ng,
kokk. Se Sa var in.

Sawatch range [səωä’tʃ rei’ndʃ],
en del af Klippbergen. Se Amerika, sp. 786.

Savatra (Saotra), fornstad i Lykaonien, af hvilken
ruiner finnas vid Jali Baijat, 60 km. ö. om
Konia. Nu är orten mest berömd för sin fårafvel.
J. C.

Sawbridgeworth [så’bridʃωəth], urban district i
grefsk. Hertford, England. 2,304 inv. (1911). Jfr
Rivers, Th.

Save l. Sau (lat. Savus, slav. Sava, ung. Száva), en
biflod (fr. h.) till Donau inom Österrike, uppstår vid
Radmannsdorf i Krain genom förening af två källfloder,
af hvilka Wurzener S. upprinner i Juliska alperna,
1,203 m. ö. h., och Wocheiner S. på södra sidan om
Triglav, 837 m. ö. h., båda sålunda i Krain. Floden
genomflyter därefter i sydöstlig riktning Krain, där
den mottager Kauher (fr. v.) och Laibach (fr. h.),
blir därefter segelbar, bildar längre ned gräns
mellan Steiermark och Krain, mottager härunder Sann
och Sottla fr. v. samt fr. h. Gurk och intränger
129 m. ö. h. i Kroatien, som den under slingrande
lopp genomflyter i sydöstlig riktning, upptagande
Lonja fr. v. samt Kulpa och Unna (se fig. till
art. Pålbyggnader) fr. h. Från Unnas inlopp blir
S. ända till sitt utlopp i Donau gränsflod mellan
Slavonien i n. samt Bosnien och Serbien i s. De större
bifloderna komma under denna sträcka från höger. De
äro Vrbas, Bosna och Drina. Vid utloppet i Donau
ligger Belgrad. Floden har där en höjd ö. h. af 64
m. S. är 712
km. lång och har ett flodområde af 97,361 kvkm. S. har
i sitt nedre lopp på sina ställen sumpiga stränder. De
många krokarna, som S. bildar, sandbankarna och
växlingarna i vattenståndet äro svåra hinder för
sjöfarten. Dock förekommer ångbåtstrafik från
mynningen till Sziszek (Kulpas inflöde) 589 km. –
Under världskriget har Savelinjen spelat en
viktig roll under de inledande striderna mellan
Österrike-Ungern och Serbien. 22 aug. 1915 besköto
serberna befästningarna på vänstra flodstranden,
och 19 sept. bombarderades deras ställningar på den
högra. Striderna vid S. fortsattes från 21 sept.,
tills österrikisk-ungerska trupper 6 okt. öfvergingo
S.
J. F. N. L. W:son M.

Savelli, C e n c i u s och J a c o p o. Se H o n o-r
i u s, påfvar 4 och 5.

Savelli, F e de ri g o, romersk furste, österrikisk
fältmarskalk, d. 1649, är i den svenska historien
bekant som befälhafvare öfver de kejserliga trupperna
i Vor-Pommern och Mecklenburg vid Gustaf II Adolfs
landstigning i Tyskland. S., som hade hofgunst
att tacka för sin ställning i armén, var enligt
Wallensteins och Tillys samstämmiga vittnesbörd
oduglig som militär och skildras dessutom som grym och
egennyttig. I aug. 1630 återtog han det af svenskarna
kort förut besatta Klempenow, sammandrog vid Gustaf
Adolfs framstöt mot Mecklenburg hösten 1630 för att
stänga vägen för svenskarna sina trupper i ett läger
mellan Ribnitz och Rostock och uppgaf slutligen i
febr. 1631 utan tvingande nöd och utan allvarligt
motstånd det starkt befästa och med stora förråd
försedda Demmin. Ställd inför krigsrätt i Wien
för sitt förhållande vid Demmins kapitulation,
undgick han tack vare inflytelserika gynnare ej
blott straff, utan rehabiliterades t. o. m. genom
utnämning till kejserlig ambassadör hos påfven. Af
hans senare militära verksamhet må nämnas hans föga
lyckosamma strider mot hertig Bernhard af Weimar 1638.
B. B-s.

Saverne [savann], franska namnet på staden Z a b e r n
(se d. o.).

Savery, holländsk konstnärsfamilj. - 1. Jacob
S. d. y.3 f. omkr. 1592 i Amsterdam, d. efter 1627,
var son till målaren Jacob S. d. ä. och målade
landskap med figurer i D. Yinckboons’ stil. Hans
taflor äro sällsynta, men träffas t. ex. i Amsterdams
och Haags museer. I den forna Seger-stedtska samlingen
i Stockholm funnos två Vinterlandskap (dat. 1614), och
i Uppsala universitets samling ses ett Landskap med
ett värdshus. - 2. Ro elan t S., landskaps-, djur- och
blomstermålare, f. 1576 i Courtrai, d. 1639 i Utrecht,
var den föregåendes farbroder och sannolikt elev af
denne och Hans Bol, kallades i unga år af kejsar
Rudolf II till Prag och bereste för hans räkning
Tyrolen för att göra studier efter dess bergnatur. I
Prag utförde han sedan många målningar med lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:45 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free