- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
911-912

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scaurus. 1. Marcus Æmilius S -- 2 Marcus Æmilius S - Scavenius (latinisering af da. Skagen, "Skagensbo", Laurids - Scavenius (latinisering af da. Skagen, "Skagensbo", dansk släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

911

Scavenius

912

besticka sig af denne. Han utsågs själf att leda
undersökningen om Jugurthas bestickningar. S. prisas
af Cicero högt som det aristokratiska partiets
förkämpe. Han är den förste romare, som skrifvit
sin själfbiografi. -2. Marcus^EmiliusS., den förres
son, Sullas styfson, ryktbar för sitt slöseri,
lät som kurulisk edil år 58 f. Kr. för blott en
månad uppföra en rikt smyckad teater, rymmande
80,000 människor. Hans enskilda villa på Palatinen
var berömd för sina konstskatter. Därför kallade
den franske arkitekten Mazois sin studie öfver
det romerska huset för "Palais de S." (1819; 3:e
uppl. 1860). Anklagad för penningutpressningar på
Sardinien, frikändes han från denna anklagelse,
men då han dömdes för att på svikligt sätt ha
fått sitt ämbete, nödgades S. gå i landsflykt. _
1-2. J-C. Scavenius (latinisering af da. Skagen,
"Skagens-bo"), L a ur i ds, dansk präst, f. 1589 på
Skagen, d. 1655, son till en fiskare, blef student i
Köpenhamn och 1610 lärare vid Frueskole där. 1612-19
reste han utrikes med borgmästare Vibes söner, blef
därefter kyrkoherde i Koskilde, förflyttades 1627
till Köpenhamn och blef 1639 professor i teologi. Som
universitetets rektor protesterade S. på riksdagen
i Köpenhamn 1648 mot riksrådets och adelns fordran
på uteslutande rätt att välja konung._ 1653 blef
S. biskop i Själlands stift. E.Ebg. Scavenius
(latinisering af da. Skagen, "Ska-gensbo"), dansk
släkt.

1. Jakob Brönnum S., affärsman, godsegare,
f. 1749 på Skagen, d. 1820, for 1776 till Ostindien
och förtjänade som handelsfaktor stor förmögenhet,
hvarmed han 1792 återvände till Danmark. Han köpte
stora gods i Syd-Själland och var ifrig bok-vurm
(hans två första boksamlingar brunno upp 1794
och 1807). En pristäflan, som han 1815
satte i gång om danska språkets historia i Slesvig,
riktade allmänhetens uppmärksamhet åt detta håll.

2. Peter Brönnum S., den föregåendes

son, godsegare, politiker, f. 6 jan. 1795, d. 4
dec. 1868, juris kandidat 1816, öfvertog ett par af
faderns gods 1825, blef kammarherre 1840 och adlades
1845. Han var 1835- 48 medlem af ständerförsamlingen
för östif-ten och 1848-49 af den grundlagstiftande
riksförsamlingen, intog en mycket konservativ
ställning och kiäfde i synnerhet en stark konungamakt
samt var slutligen med om att protestera mot den nya
grundlagen. Som led. af

riksrådet 1854-59 tillhörde S. det konservativa
helstatspartiet, hvarjämte han 1856 var en bland
ledarna af godsegarnas motstånd mot obligatorisk
aflösning af fästeförhållandet. 1865 var han
en af stiftarna och senare en af de ledande i
Oktoberfor-eningen. S. bildade en stor och dyrbar bok-
och kartsamling samt uppförde på herrgården Gjorslev
ett astronomiskt observatorium.

3. Jakob Frederik S., den föregåendes son,
politiker, f. 12 sept. 1838, d. 26 nov. 1915, tog
1863 statsvetenskaplig examen, tjänstgjorde
som frivillig officersaspirant i 1864 års krig,
särskildt i kampen på Als,

valdes 1865 till medlem af folketinget och hade
sedan oafbrutet säte och stämma där till 1895
samt kom tidigt att spela en roll i det politiska
lifvet. Af ovilja mot det na-tionalliberala partiet
slöt han sig först till Oktoberforeningen under
J. A. Hansens ledning, men var senare en af det
konservativa partiets skickligaste och ifrigaste
förespråkare, särskildt sedan hans kusin Estrup
1875 blifvit konseljpresident. Han var 1865-80
medlem af finansutskottet och sedan 1876 högerns
föredragande ("referent") där, hvarvid han särskildt
nitälskade för försvarets utveckling. 1880 blef han
ecklesiastikminister samt visade stor administrativ
skicklighet vid ordnandet af arkivväsendet (1882) och
byggandet af konstmuseet och Polyteknisk laereanstalt,
men äfven hårdhet och godtycklighet mot politiska
motståndare. Fullt medvetet arbetade han 1885 för
att framkalla den provisoriska finanslagen, så
att regeringen kunde få fria händer att verkställa
Köpenhamns befästande. Då arbetet började för att
åvägabringa en politisk "förlikning", måste han
1891 draga sig tillbaka som minister; han röstade
visserligen 1894 för förlikningen, men ogärna och
lät ej omvälja sig 1895. 1898-1901 var han dock ånyo
folketingsman, men öfvade då ej något inflytande; han
var 1901 afgjord motståndare till Dansk-väst-indiska
öarnas försäljning.

4. HaraldS., den föregåendes son, diplomat,
f. 1873, blef 1900 magister och s. å assistent i
utrikesdepartementet samt 1904 legationssekreterare
i Petersburg, förflyttades 1909 till Paris och 1911
till London, men återvände 1912 som envoyé
till Petersburg. Han har utgett F äg f orening
sk ev ce-gelsen i Frankrig (1911) och Af den nyere
engelske arbejderbevcegelses historie (1912).

5. Erik S., den föregåendes kusin,
ämbetsman, f. 1877, blef 1901 statsvetenskaplig
kandidat, var 1906-08 legationssekreterare i
Berlin, blef 1909 byråchef i utrikesdepartementet
och var okt. s. å.-juli 1910 utrikesminister
i den radikala ministären Zahle, en post, som han
ånyo innehar sedan juni 1913. Han åtföljde
Kristian X till nordiska kungamötet i Malmö
18-19 dec. 1914.

6. Otto S., kusin till S. 4 o. 5, diplomat, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free