Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scharlakansfeber - Scharlakanspelargonia, bot. Se Pelargonium - Scharlakansrödt - Scharley - Scharling. 1. Karl Emil S 2. Edvard august S 3. Karl Henrik S 4. Hans William S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delirier, sanslöshet och död inom 1–2 dygn, utan
att det typiska utslaget uppträdt. Särskildt vid
de svårare formerna kunna komplikationer af olika
slag tillstöta, men äfven efter hälsans inträdande
kan lifvet allvarligt hotas genom en efterföljande
njurinflammation. Denna uppträder i allmänhet
under 2:a–6:e veckan och gör sig ofta bemärkt
genom feber, kräkningar, hufvudvärk, svullnad,
blodig urin. – Smittämnet kännar man ej. Säkerligen
intränger det genom svalget i kroppen, hvarefter
sjukdomsyttringarna pläga uppträda efter 3–5 dygn. –
Scharlakansfebern plägar uppträda i större epidemier
med 5–10 års mellanrum. Den mest utsatta åldern är
3–6 år. Dödligheten i de olika epidemierna kan växla
mellan 1 och 50 proc. Smittrisken är väsentligt mindre
än vid mässling och kikhosta. Af personer, som ej
redan haft sjukdomen, pläga äfven vid en stark epidemi
ej mer än 20 proc. angripas. Ej sällan inträffar,
att en person kan genomgå sjukdomen två gånger.
Som hvarje fall måste i detalj följas af läkare, är
ej här skäl att närmare gå in på behandlingen. Ehuru
njurinflammationen ej kan förebyggas genom diet,
använder man dock, särskildt med hänsyn till
svalgbesvären, flytande eller halfflytande föda:
mjölkmat, växtämnen (frukt och grönsaker) i lättsmält
form. Munnen måste hållas noggrant ren. Tvättningar
och ljumma bad äro välgörande ej blott under
affjällningen, utan äfven under feberstadiet. Sträng
isolering och noggrann desinfektion äro ovillkorligt
nödvändiga vid den farliga och oberäkneliga sjukdomen.
Avn.
Scharlakanspelargonia, bot. Se Pelargonium.
Scharlakansröd!, farm., ett rödt färgämne
("Scharlachrot R"), innehållande amidoazotoluol,
användt för att befordra utveckling af hudepitel för
att täcka sårytor Utgående från den egem-domliga
iakttagelsen, att scharlakansrödt, löst i olja,
vid insprutning under huden på kanin framkallar
bildning af ett slags skifepitelkräfta, har
man genom påstrykning af en vaselinsalfva med 8
proc. scharlakansrödt lyckats rätt kraftigt befordra
tillväxten af skifepitel på ytan af t. ex. gamla
bensår, liggsår, sår efter förbränningar m. m. Vid
dylik användning på människa har man ej sett någon
kräftartad epitelutveckling. Hos barn har vid riklig
användning af medlet observerats förgiftningssymtom,
tydande på anilinför-giftning. Detta undvikes säkert,
om man använder en förening af amidoazotoluol
och ättiksyra, kallad azodermin, som är verksam,
men nästan ogiftig; anbringas i 8-10 proc. salfva.
C. G. S.
Scharley, kommun i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien), vid Brinitza, ö. om
Öder. 11,009 inv. (1910). Brytning
af zinkmalm (galmeja) och järnmalm.
J- F. N.
Scharling. 1. Karl Emil S., dansk teolog, f. 1803,
d. 1877, tog 1825 teol. examen och 1836 doktorsgraden
samt var 1830-34 lektor vid Sorö akademi och 1834-76
professor vid Köpenhamns universitet. Han var en
lärd och flitig forskare. I "Theologisk tidsskrift",
som han utgaf 1837-61 tills, med sedermera biskop
Engelstoft, författade han en mängd uppsatser om
de nytestamentliga skrifternas ålder och äkthet i
motsats till Tiibin-
genskolans upplösande kritik; dessutom har man af
honom ett stort arbete om Mystikeren Michael Mö-Unos’s
Icere og skjcebne (1852). En samling teol. afh. utkom
1880.
2. Edvard August S., den föregåendes broder,
kemist, f. 1807, d. 1866, tog 1828
farmaceutisk och 1834 Polyteknisk examen samt
blef 1839 lektor samt 1842 professor vid universitetet
och Polyteknisk laereanstalt. S. sysslade
särskildt med organisk kemi och verkställde många
grundliga undersökningar. 1857 författade
han Bidrag til ät oplyse de forhold, under hvilke
che-mien har vceret dyrket i Danmark (på Kristian
IV:s och Fredrik IILs tid).
3. K a r l H e n r i k S., son till S. l, teolog,
författare, f. 3 maj 1836, tog 1859 teol. examen,
reste 1860-63 utomlands, bl. a. i Grekland, Egypten
och Palestina (resan skildrades i En pilgrimsfcerd
i det hellige land,
1876), tog 1865 teol. licentiatexamen samt blef
s. å. docent och var 1870-1916 professor vid
Köpenhamns universitet. Han utgaf den satiriska
komedien Möderne christendom (1859) och den romantiska
dikten Folkvars dröm, kamp og seier (1860), den lilla
berättelsen Ved nyt-aarstid i Nöddebo prcestegaard
af Ni-
colai, 18 åar (1862, 15:e uppl. 1912; "Vid nyårstiden
i Nöddebo prestgård", 1868; 6:e uppl. 1910; dessutom
öfv. till ty., 5 öfv., eng., fr. o. höll.). En senare
berättelse, äfvenledes under pseudonymen Nicolai, Min
hustru og jeg (1875; 8:e uppl. 1906; sv. öfv. 1876),
kan ej på långt när mäta sig med den förra. 1866 utkom
en s. k. nutidsroman, U ff e Hjelms og Palle Loves
bedrifter (sv. öfv. 1871), hvars handling är alltför
romantisk för vår tid, under det att den politiska
satiren är alltför ytlig för att göra verkan. Afgjordt
misslyckade äro två historiska folkskådespel,
med hvilka han ville pånyttföda den dramatiska
diktkonsten: Kong Valdemar og bisp Absalon (1874)
och Marsk Stig og fru Ingeborg (1878). Bättre äro
den historiska berättelsen Sverre prcest (1888) och
den humoristiska småstads- och prästlifsskildringen
Jövik (1901; sv. öfv. 1902), bägge utgifna under
hans ofvan nämnda signatur. S. har utvecklat äfven
en omfattande vetenskaplig verksamhet. 1865-68
utgaf han "Ugeblad for den danske folkekirke" och
1869-70 "Dansk tidsskrift for kirke og skole",
hvarjämte han författade Den nyere holländske
theologi (1865), Jak. Böhmes theosophi (1879,
teol. gradualafh.), Menneskehed og christendom i deres
historiske udvikling (2 bd, 1872-75, 2:a uppl. 1895;
sv. öfv. 1896), Christelig scedelcere (2 bd, 1884-86)
och Evangelisk luthersk dogmatik (3 bd, 1910-13) samt
en mängd mindre afh., dels polemiska mot katolikerna,
grundtvigianerna och inre missionen, dels behandlande
kyrko- och skolförhål-landen. Han är dock ofta alltför
ifrig och ytlig
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
