Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schartau, svensk släkt - Schartau, Ivan Ejlert - Schartaus, Frans, handelsinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
961
Schartau-Schartaus, Frans, handelsinstitut
962
2. Frans S., den föregåendes brorson, affärsman,
riksdagsman och kommunalman, f. 7 okt. 1797 i Malmö,
d. 17 jan. 1870 i Stockholm, blef student i Lund
1813, men afbröt på grund af missbelåtenhet med den
akademiska undervisningen sina studier där 1815,
hvarefter han genomgick en handelsskola i Lübeck
och 1817 fick anställning hos firman Bibau & Wong
i Stockholm, hvars chef han omsider blef. Han
valdes 1840 till led. af borgarståndet, där han
genom vältalighet och solida karaktärsegenskaper
snart vann stort inflytande - redan vid denna
sin första riksdag insattes han i statsutskottet
-, blef 1840 af ståndet vald till fullmäktig i
Riksbanken och 1846 medlem i den då tillsatta
representationskommittén. 1850 drog han sig
emellertid för lång tid tillbaka från det politiska
lifvet (han kvarstod dock som riksbanksfullmäktig
till 1860), sedan hans antagonist J. G. Schwan
(se denne) invalts i borgarståndet. Efter den nya
riksdagsordningens genomförande (1866) valdes S. af
Stockholms stadsfullmäktige till ledamot af Första
kammaren och bevistade som sådan de tre riksdagarna
1867-69. Ifrig sparsamhetsvän och anhängare af
representationsreformen, anslöt sig S. som politiker
från början till den liberala oppositionen. Dock voro
hans åsikter i många stycken ganska konservativa, och
han var i allmänhet ingen vän af nya idéer. Sålunda
motarbetade han ifrigt anläggandet af järnvägar
i Sverige och ställde sig i opposition mot tidens
frihandelssträf-vanden. Som kommunalman utöfvade
S. en omfattande och inflytelserik verksamhet. 1841
valdes han till en af borgerskapets äldste,
blef 1856 ordf. i denna korporation, intog som
medlem af drätselkommissionen en ledande ställning
och blef efter kommunalstyrelsens omorganisation
1862 medlem af stadsfullmäktige. Den rådighet och
handlingskraft S. vid upprepade tillfällen visade
som enskild medborgare har dock mer än hvad han
uträttade som politiker och kommunalman bidragit
att hugfästa hans minne. Särskildt betydelsefullt
blef hans energiska arbete att mildra följderna af
1857 års våldsamma handelskris, som hotade en stor
del af Stockholms affärsmän med ruin. Under hans
kraftiga medverkan stiftades i nov. s. å. Stockholms
kreditförening, i dec. utsände han en person till
Hamburg för att där tillvarataga denna förenings
intressen, och på hans initiativ konstituerades i
slutet af samma månad en "garantiförening" för att
ytterligare stödja de firmor, som råkat i trångmål,
genom hvilka åtgärder den hotande faran i väsentlig
mån afvärjdes. Stockholms börs visade sin tacksamhet
mot S. genom att 1858 sam-manskjuta och till honom
öfverlämna en större penningsumma för att enligt hans
bestämmelse användas till något allmännyttigt ändamål
(se Schartaus, Frans, handelsinstitut). Hösten 1867,
när Norrland genom svår missväxt
hotades af allmän hungersnöd, påtog sig den
då 70-årige S. och slutförde lyckligt den
kräfvande uppgiften att, innan sjöfarten
upphörde, förse den nödställda landsändan
med erforderliga förnödenheter. I dec. 1870
uppsattes på Stockholms börs S:s byst i marmor
(af Molin) med inskriften: "Klok i råd, kraftfull
i handling för enskildt och allmänt väl".
1. E. M. R. 2. A. W:son M.
Scha’rtau, Ivan Ejlert, hette eg. B a r-foth,
men tog sig namnet S. efter sin styffader prosten
H. S. (se Schartau 1), urkundsutgif-vare, militär,
f. 19 febr. 1785 i Lund, d. 1867 i Stockholm. Han
undergick "filosofiska, kansli-och juridiska examina"
vid Lunds universitet, ingick 1807 som volontär vid
Mörnerska husarerna, deltog i kriget i Pommern s.-
å., blef 1808 löjtnant vid skånska landtvärnet,
tjänstgjorde 1809 -12 som e. o. kanslist i hof
kansler ens byrå, beordrades 1812 till adjutant
vid Södra skånska infanteriregementet, där han
1814 blef löjtnant, var med i Tyskland och Norge
1813-14 och fick 1817 kaptens afsked samt egnade
sig åt skötseln af sin egendom. S., som 1811 vann
Sv. akad:s pris för skaldestycket Medborgaren, utgaf
"Hemliga handlingar hörande till Sveriges historia
efter konung Gustaf IlLs äntrade till regeringen"
(3 dlr, 1821 -25). Samlingen utsattes för åtskilliga
angrepp, emedan den utgjordes af handlingar klandrande
Gustaf III. I förordet till 3:e delen försvarade
sig utgifvaren därmed, att han "på många ställen
uteslutit eller mildrat de uttryck, som synts honom
alltför passionerade"(!).
Scharrtaus, Frans, handelsinstitut i Stockholm, som
öppnades 1865 i en för ändamålet uppförd byggnad,
upprättades med medel, soni sammanskjutits inom
Stockholms börs för att ge ett offentligt erkännande
åt grosshandlaren Frans Schartaus (se denne)
framgångsrika bemödanden att mildra inflytandet
af 1857 års handelskris. Institutet omhändertogs
från början af Stockholms grosshandelssocietet,
som alltsedan dess utsett dess styrelse och
frikostigt understödt detsamma, bl. a. genom ett
årligt anslag, som f. n. utgår med 10,000 kr. Sedan
1894 åtnjuter institutet äfven statsanslag, som
successivt ökats i mån, som läroverket utvidgats,
och sedan 1914 utgår med högst 30,000 kr. om året
med skyldighet för institutet bl. a. att lämna
ett visst minimiantal friplatser och platser med
nedsatt afgift. Efter statsanslagets tillkomst
förordnar K. M:t äfven en inspektör, som eger att
öfvervaka undervisningen. Läroverket, som de första
åren omfattade blott l afdelning med 1-årig kurs,
har sedan dess undergått en betydande utveckling och
omfattar f. n. (1916) tre olika kurser, nämligen en
på realskolexamen baserad 2-årig kurs, det s. k. h a
n d e l s g y m-n a si e t, samt två 1-åriga kurser,
en för elever med betyg minst från 2:a realringen
("den 1-åriga B-kursen") och en för studenter ("den
1-åriga C-kursen"). Det 2-åriga handelsgymnasiets
båda klasser äro uppdelade i parallellafdelningar,
så att samtliga elever f. n. äro fördelade på åtta
särskilda afdelningar. Vid institutet, där såväl
manliga som (sedan 1886) kvinnliga elever mottagas,
ha under de 51 läsåren 1865-1916 varit inskrifna
inalles 2,959 elever (under l:a läsåret, 1865-66,
utgjorde elevantalet 28, under det
Trycktden20/7l6 Ord, som saknas under Sch-, torde
sökas under Ch-, Sh- eller Sj-. 24 b. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
