- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
973-974

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheeben, Matthias Joseph - Scheel, Povel - Scheel, Joakim - Scheel, Ludvig Nicolaus von, dansk statsman. Se Scheele, L. N. von - Scheel, Anton Vilhelm - Scheel, Hans von - Scheel. 1. Herman Carsten Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

973

Scheel

974

Schedevi herrgård, efter Thersners "Fordna och
närvarande Sverige".

men om påfvens ofelbarhet. Hufvudarbete: Hand-buch
der katholischen dogmatik (3 bd, 1873-87; bd 4 af
L. Atzberger 1898-1903). E. Bg.

Scheel [ʃel], P o ve l, domprost (födelseår okändt),
d. 1516, härstammade från en finsk frälseätt,
studerade i Paris, där han var baccalaureus 1488-89
samt licentiat och magister 1489-90. Under senare
hälften af 1490-talet var han ärke-presbyter vid Åbo
domkyrka. Hans bana i kyrkans tjänst var vid denna tid
nära att afbrytas, i det han vid aflossandet af en
"bombard" förlorade ena tummen, hvarför han, enligt
kanonisk lag, var oduglig till kyrkans tjänst. Genom
bemedling af biskop Magnus III Stiernkors samt konung
Hans lyckades han dock erhålla dispens af påfven
Alexander VI. Därefter blef han ärke-diakon och,
troligen 1513, domprost i Åbo. Mot slutet af sitt lif
hotades han af påfvestolen med bannlysning, därför
att han vägrade afstå från sitt prebende, men afled,
förr än hotelsen trädde i verkställighet. I likhet med
andra katolska prelater underhöll S. vid utländska
universitet studerande landsmän. Tacksägelsebref
till honom från sådana personer äro delvis bevarade
och kasta ett karakteristiskt ljus öfver finska
förhållanden under medeltiden. I Helsingfors
universitets bibliotek finnes en samling bref till
honom, af hvilka några är . tryckta i E. Grönblads
"Nya källor till Finlands medeltidshistoria".
M. G. S.

Scheel [Jel], Joakim, amiral, f. på Eugen, erhöll
1596 "befallning öfver alla K. M:ts skepp" och bar
1599 titeln riksamiral. . Sistnämnda år anförde han
den flotta, som eröfrade Kastelholm och Åbo slott
för hertig Karls räkning. S. var en af hertigens
mest nitiska tjänare. Han dog 1606 som ståthållare
i Finland.

Scheel [jel], Ludvig Nicolaus von, dansk statsman. Se
S c h e e l e, L. N. von.

Scheel [jel], Anton Vilhelm, dansk rättslärd,
f. 28 dec. 1799 i Stavanger, d. 30 april 1879,
blef 1815 löjtnant och var 1818-19 med den danska
ockupationskåren i Frankrike. Efter hemkomsten egnade
S. sig åt studier, tog 1825 juridisk examen och 1836
doktorsgraden samt blef

1826 auditör, 1829 landsoverretsassessor i Köpenhamn
och 1836 professor vid universitetet samt var
1846-71 generalauditör. S. deltog som en af de
danske fullmäktige i fredsslutet i Berlin 1850, var
1851 medlem af notabelförsamlingen i Flensborg och
juli 1851-jan. 1855 justitieminister. I likhet med
de öfrige medlemmarna af örsteds ministär blef han
anklagad inför riksrätten, men frikänd 1856. Kedan
tidigt slog S. sig på studiet af krigs-lagstiftningen
och skref förträffliga afhandlingar i detta ämne. 1850
utarbetade han en serie utkast till straff- och
rättegångslagar för den danska krigsmakten samt 1867
ett nytt utkast, som blef grundvalen för strafflagen
för krigsmakten 1881. Som justitieminister hade han
väsentlig del i lagen om riksrätten 1852. Hans hufvud
verk voro dock de ypperliga handböckerna i Person-
og iamilie-ret (1859-60; 2:a uppl. 1876-77) och i
Pri-vatrettens almindelige del (1865-66), utmärkta
både genom grundlighet och skarpsinne. E. Ebg.

Scheel [jel], Hans von, tysk nationalekonom och
statistiker, f. 1839 i Potsdam, d. 1901 i Berlin, var
1871-77 professor i statsvetenskap vid universitetet
i Bern, inträdde 1877 i Tyska rikets statistiska
centralbyrå, hvars direktör han blef 1891. Tidigt
skref S. ett par afh. om penningens teori och om de
ekonomiska grundbegreppen; sin positiva, om än moderat
anpassade socialpolitiska ståndpunkt utvecklade
han i bl. a. Die theorie der socialen frage (1871),
Die sodale frage (1873) och Unsere socialpolitischen
parteien (1878). I "Statistik des deutschen reichs"
skref han betydande afh., såsom inledning till olika
statistiska tabellverk. Publikationen Die deutsche
volkswirthschaft am schlusse des 19. jahrhunderts
(1900 utg. af "Das kais. statistische amt") är
författad af S.

Scheel [jel]. 1. Herman Carsten Johannes S.,
norsk jurist, f. 19 jan. 1859 i Ha-mar, blef juris
kandidat 1881 och universitetsstipendiat 1887, juris
doktor på afh. Om cegtef cellers jormuesforhold
1892, var professor i rättsvetenskap 1893-98 och
utnämndes 1898 till höjesterets-assessor. Han var
febr. 1910-febr. 1912 justitie-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 1 12:12:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free