- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
971-972

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schebo (Skebo) - Schebtschi - Schechner-Waagen, Nanette - Schechter, Salomon - Scheckaij, sjö. Se Issyk-kul - Schedevi (Skedevi) - Schedewitz - Scheden, Gustaf - Schedo Ferroti, pseudonym. Se Fircks. T. von - Schedone, Schedoni, annan namnform för Schidone (se d. o.) - Scheeben, Matthias Joseph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till början af 1700-talet, hvarefter det
tillhört åtskilliga handelshus och bruksegare,
l. a. And. Bachmanson (Nordencrantz) 1737–56,
Jennings, Finlay & C:o 1756–67, Jakob Grill, som
uppbyggde

illustration placeholder
Schebo herrgård (med brukskontor och disponentbostad).


den nuv. herrgården (se fig.), 1767–82, Tottie &
Arfwedson 1782–1836 och släkten Michaelson 1836–77,
då S. bruksaktiebolag bildades. Detta egde 1895
omkr. 37,2 mtl i Ununge, Edebo, Bladåkers, Edsbro,
Häfverö, Söderbykarls och Lohärads socknar, med
verk och inrättningar tax. till 1,040,500 kr. 1904
öfvertogs bruket af A.-b. Flemminge järnverk,
sedan större delen af skogen sålts åt annat håll,
och inköptes 1913, ytterligare förminskadt, af
firman Carl Rosén & komp. i Stockholm, som bildat
S. järnverks-a.-b. (aktiekap. 450,000 kr.). Vid S.,
som räknas till Dannemoraverken, drefs grufdrift
redan under medeltiden. Själfva bruket anlades
1622 af Henrik Lemmens, arrendator af Ortala. Det
nedbrann och återuppbyggdes 1655. Vid S. finnas
extra prov.-läkare, distriktsveterinär och sjukstuga.
(Wbg.)

Schebtschi, bergparti i Kamerun (se d. o., sp. 720).

Schechner-Waagen [-vä-], Nanette, tysk operasångerska,
f. 1806 i München, d. där 1860, uppträdde från
1821 med utomordentlig framgång i Wien, Berlin,
München o. a. städer. Med mäktigt välljudande röst
och innerlighet i uttrycket glänste hon i roller
som Ifigenia i Tauris, Fidelio) Donna Anna i "Don
Juan" m. fl. och jämställdes med sin tids största
sångerskor. 1831 gifte hon sig med en målare Waagen,
och efter att ha förlorat sin röst tog hon 1834 afsked
från scenen. E. F-t.

Schechter, Salomon, judisk lärd, f. 1847 i Rumänien,
d. 1915 i New York, studerade i Wien och Berlin,
emigrerade 1882 till England, anställdes 1890 som
lärare i talmud uti Cambridge och 1895 i Philadelphia,
blef 1898 examinator vid Victoria-universitetet i
Manchester 1899 professor i hebreiska vid University
college i London, 1900 kurator för orientaliska
afdelningen af universitetsbiblioteket i Cambridge
och 1901 president för det judisk-teol. seminariet
i New York. S., som i maj 1896 hade upptäckt en
del af det hebreiska originalet till Jesu Syraks
bok, hvilket dittills ansetts förloradt, begaf sig
s. å. till Orienten och återvände med rika samlingar
af manuskript, hvilka

sedermera öfverlämnades till Cambridges
universitetsbibliotek under namn af "Taylor-Schechter
collection". Hans vetenskapliga arbeten ha till
största delen publicerats i tidskrifter, såsom
"Jew-ish chronicle", "Jewish quarterly review",
"Re-vue des études juives" och "Monatsschrift fur
geschichte und wissenschaft des judentums", och
åtskilliga af hans artiklar ha sedermera utgetts
under den gemensamma titeln Studies in judaism
(1896 ff.). Bland hans öfriga arbeten märkas
Aboth de Rabbi Nathan (1887), The wisdom of Ben
Sira, portions of the book of Ecclesiasticus from
hebrew manuscripts in the Cairo Genizah collection
(tills, med C. Taylor, 1899) och Der Chasidismus
(1904). Dessutom redigerade han efter sin ankomst
till New York den talmudiska afdelningen i "The
jewish encyclopedia" och var fr. o. m. 1910 den ene
af redaktörerna för "The jewish quarterly review".
K. V. Z.

Scheckaij, sjö. Se Issyk-kul.

Schedevi (Skedevi), gods i Tjärstads socken,
Östergötland, bebyggdt med ett ståtligt stenhus i tre
våningar, med högt mansardtak och balustradkrönta
envåningsflyglar på näset mellan sjöarna Åsunden
och Emmern (se fig. å sp. 973–974). 12 5/8 mtl,
tax. till 391,200 kr. (1914), hvartill kommer annan
fastighet, tax. till 96,800 kr. (mejeri och cirkelsåg
vid S., kraftstation vid Hallsta, Hallsta kvarn,
Sjösäters såg och kvarn samt Torsby såg). Skyedwy i
Kind omtalas 1279 vara förpantadt af Magnus Gerason
till Strängnäsbiskopen Anund, och 1345 testamenterade
östgötalagmannen Knut Jonsson S. till ett prebende
vid Linköpings domkyrka, men det var 1390 afyttradt
till riddaren Torkel Haraldsson. Under 1700-talet
egdes S. efter hvartannat af kungl. rådet grefve
Jak. Spens, hans änka, friherrinnan Beata Bonde,
hennes måg riksrådet grefve Anton Wrangel och
slutligen riksrådet grefve Melker Falkenberg,
som uppförde den nuv. hufvudbyggnaden och hvars
son grefve Henrik Falkenberg 1810 sålde det till
ryttmästaren Klas Engelcrantz. Det bytte sedan egare
flera gånger, tills det genom arf öfvergick från
fältkamreraren S. J. Bergman till släkten Pontin,
som nu eger det.

Schedewitz, landskommun i konungariket
Sachsen, kretsen Zwickau, vid Zwickau-Mulde,
genom elektrisk spårväg förenadt med
Zwickau. 5,897 inv. (1910). Kamgarnsspinneri,
bomullsfabrik; stenkolsgrufva.
J. F. N.

Schedin, Gustaf, bokhållare vid Insjö kopparverk i
Åls socken i Dalarna, var ledare af dal-upproret 1743
och dömdes till döden s. å. Se Daluppror, sp. 1200.

Schedo Ferroti, pseudonym. Se Fircks, T. von.

Schedone [skedåne], Schedoni, annan namnform för S
c hi do ne (se d. o.).

Scheeben [jéb-], Matthias Joseph, tysk katolsk teolog,
f. 1835, d. 1888, professor vid prästseminariet
i Köln från 1860, gäller för att vara en af den
katolska kyrkans mest betydande dogmatiker i senare
tid. Han anslöt sig i allt väsentligt till den
främst af jesuitorden representerade, ultramontana
ståndpunkten och framträdde bl. a. som en af de
ifrigaste förfäktarna af den på Vatikankonsiliet
(1869-70) genomdrifna dög-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free